Almedalen på gott och ont

Årets politiska megashow är igång – Almedalsveckan i Visby. Sveriges Konsumenter ska dit (se hemsidan), jag ska dit. Jag ser verkligen fram emot det, men uppriktigt talat med lite blandade känslor. Jag har på plats följt politikerveckan sex år i rad och mycket har hänt. I år är det – igen! – fler evenemang än någonsin, 1500. Detta trots att det är året efter ett valår. Förra året var det också rekord och då suckades det (för vilken gång i ordningen vet jag inte) att nu kan det väl ändå inte bli mer. Vem ska gå på allt detta? Så konkurrensen var och är stenhård, rätt många seminarier kommer att ha glest med publik. Tidigare år har jag sett flera påkostade hearings med dyra lokaler och moderatorer i trettiotusenkronorsklassen, där den handfull som satt i bänkarna uteslutande var från delatagarnas egna organisationer.

Men för att bena ut fenomenet Almedalen – först det positiva:
Tillgängligheten och mötena: Det är en avslappnad mötesplats där gräddan av Sveriges beslutsfattare strosar runt i samma kvarter med shorts och ett leende på läpparna. Det är unikt och gör det enkelt för organisationer som vår att knyta nya kontakter, få en pratstund eller boka ett möte längre fram.
Kvaliteten: Seminarierna är ofta av mycket hög klass, med aktuella teman och högintressanta och kompetenta föreläsare. Enorma möjligheter att kompetensutveckla, skaffa nya data. Att föra fram sina ståndpunkter och vara med i intressanta diskussioner. Och allt är gratis. Ett gigantiskt folkbilningsuniversitet, inklämt på en vecka. Jag vet kunskapstörstande semesterfirare som passar på att ta för sig av smörgårdsbordet – både det bildliga och det bokstavliga. Och som får sin kändismöteskvot fylld för ett par år framåt (ett semestertips, kanske…!)

Sedan det negativa:
Money talks: Hotell och attraktiva arenor är fullbokade flera år i förväg till skyhöga priset. Som stiger hela tiden. Vi har blivit sv med boende för att PR-firmor bjudit dubbla hyran. Plånbokens storlek gör att de, storföretag och för den delen stora organisationer har mycket större möjlighet att få genomslag. Klyftan har ökat mellan stora och små aktörers chans att synas. Även det offentliga Gotland deltar i racet, Gotlands museum tredubblade förra året sin hyra för en halvdag till 15 000 kronor.
Berättigade satsningar? När Försvarsmakten satsar 900 000 kronor (DN idag) att vara med kan man fråga sig om det är rätt användningav skattepengar. För de vill ju påverka politikerna, sina uppdragsgivare. Ska de det? Är det värt det?

Alltnog: Almedalsveckan är igång och det ska bli mycket intressant vad fokus blir i år. Jag kommer som vanligt att ha på mig konsument-glasögonen och höra av mig här på bloggen och via Twitter. Vill du kolla förra årets blogginlägg från de olika partiernas dagar så kolla in juli 2010 här nere till höger.

Själva satsar vi på en hel eftermiddag om offentligt upphandlade måltider – en sprängande aktuell politisk fråga. Kom till Gotlands Högskola tisdag eftermiddag om du är i Visby. Jag och ordförande Örjan Brinkman inleder och vi kan lova en intressant eftermiddag tillsammans med våra medlemsorganisationer.

Dubbelt lyft för EU-konsumenterna

I åratal har två maffiga regelpaket manglats inom EU:s beslutsmaskineri. Båda kommer att få daglig effekt på unionens alla 500 miljoner invånare, från Pajala till Palermo. Det ena är konsumenträttsdirektivet och det andra livsmedelsmärkningsförordningen. Bakom dessa krångliga benämningar döljer sig grundläggande rättigheter som den att få reklamera en trasig vara, ångra ett köp och att få grundläggande och ibland livsviktig information om vad maten innehåller. Sveriges Konsumenter har varit involverade i båda på på nära håll sett hur läget har pendlat mellan att bli ett jättepaket med faktiska försämringar för konsumenterna till mera tummetottar. I vår har det varit extraintensivt i båda parlemnet och ministerråd – som måste vara överens i båda fallen. Starka lobbykrafter har agerat för exempelvis änna slapapare krav för läsbarheten på livsmedelsförpackningarna.

Alltnog. Nu är det klart, eller i alla fall nästan. Läs mer på vår hemsida. Man kan konstatera att tack vare konsumentrörelsen blev det faktiskt riktigt bra. Det har varit ett hårt och slitsamt arbete, inte minst från europeiska BEUC. Men det har gett resultat. Man har lyssnat på oss. Så nu blir det ångerrätt för köp av gatuförsäljare, vilket vi inte hade tidigare. Det blir samma ångerrätt för alla EU-länder, 14 dagar. Det blir klara och tydliga regler för information på livsmedelsförpackningar. Minimikravet på bokstäver kunde vara bättre (idag 1,2 millimeter) men det vill till att det nu också blir tydliga krav på kontrast och annat som ska göra det lättare att se vad maten innehåller. Det känns skönt att lagstiftningspaketen har kommit hamn och snart kan börja förbättra vardagen för oss konsumenter. Vad vi lär oss av de gångna årens arbete är att konsumentrörelsen behövs. Och att den måste ha muskler att hålla sträckan ut.

Brott mot konsumenterna

En krigsförbrytare har äntligen fångats in och ska föras till Haag för att stå till svars för omänskliga brott mot mänskligheten. Systemet med en internationell domstol har visat sig fungera och leder nog till att tyranner lite varstans har anledning att darra. Det leder min tanke till den internationella konsumentkongressen i Hongkong nyligen, som jag bloggat och twittrat en hel del om. I ett fantastiskt tal stakade konsumentlegenden Anwar Fazal ut vägen framåt. Han hade elva idéer till ”projekt” till nytta för konsumenterna. Ett av dem var en internationell domstol för brott mot konsumenterna. Sådana begås nämligen ständigt, fast inte av enskilda utan av företag runt världen. Även om det inte handlar om slakt av hela folkgrupper som i Bosnien och Rwanda, så kan de bidra till att förstöra miljoner människors liv. Vi talar om läkemedelsförfalskningar, fusk med mat som leder till förgiftningar, ockerräntor, stopp för läroböcker till fattiga barn på grund av rika länders upphovsrättslagar, massreklam till barn som grundlägger hälsofarliga kostvanor, miljöförstöring och mycket annat. När man hör konsumentkämpar från Afrika, Asien och andra delar av världen tala om vad mäktiga företag kan orsaka blir man bestört – och förbannad. Ofta kommer de nämligen undan. Eller har möjlighet att förhala rättsliga processer. Så jag tycker absolut att man skulle kunna diskutera ytterligare en internationell domstol, för att markera att världssamfundet tar konsumenternas parti när de råkar illa ut. Även om jag inser att vägen till ett förverkligande är lång – kanske till och med längre än till en domstol för brott mot folkrätten…

Se för övrigt en intervju med Anwar Fazal här.

…då hade finanskrisen aldrig inträffat

Vad är de stora problemen och utmaningarna för Europas konsumenter framöver? Den frågan diskuteras nu på konsumentrörelsen BEUC:s generalförsamling i ett sommarvarmt Warszawa. Skälet till inventeringen är planeringen av firandet av att BEUC:s 50 årsfirande – vilket sammanfaller med Sveriges Konsumenters 20-årsfirande. Alla ska bidra till en bild av vägen framåt och därför görs i denna luftkonditionerade samlingssal en visionsrunda bland de 27 närvarande medlemsorganisationerna. Och svaren? Ja, det är mycket som stämmer överens tvärsigenom unionen. Konsumentproblemen till följd av den finansiella krisen, och då talar vi inte bara om länder som Grekland, Portugal, Irland och Island utan även andra. Och här varnar BEUC:s ledning att bankerna är på offensiven igen, att vi måste slåss för konsumentskydd, oberoende information och rådgivning m m. Andra problem som är vanliga gäller fusk med livsmedel, liksom information och marknadsföring av mat och dryck. Telekommunikationer och energi nämns också av flera, inte minst i öst och syd. Vår exponering för kemikalier tas också upp av flera, med Bisphenol A och parabener som tydliga, färska exempel på hur utsatta vi är och hur lite vi vet om riskerna.

Hållbar konsumtion och produktion, att denna jättefråga handlar om vår livsstil och kommer att bli en allt större fråga för konsumentorganisationer – det tas också upp (bland annat av mig). Liksom klyftorna mellan olika grupper av konsumenter, inte minst i möjligheterna att agera på en allt mer komplex marknad som omfattar områden som vård, skola och omsorg. Många ger också en bild av att konsumentinflytandet på politiken minskar i deras länder. Så det finns MYCKET att ta tag i – både för de nationella organisationerna och för en samordnad europeisk. Som någon sa: Om det hade funnits en stark konsumentrörelse med reeellt inflytande och en sträng reglering så hade den finansiella krisen aldrig inträffat.

Banker och musikbolag i skottlinjen

Hemma är det morgon, men här på konsumenternas världskongress i Hongkong går det mot seneftermiddag. Vi har hunnit igenom nästan hela andra dagen, som fokuserats på två viktiga områden: Finansiella tjänster och den digitala världen. Om vi börjar med det senaste så handlar det om integritet, tillgång och aktivism. Detta är en klart växande fråga för konsumentorganisationer i hela världen och har alltså flera sidor – möjligheter och hot. Hoten är allt från begränsande copyright-regler som drivs av de stora film- och musikbolagen och som skadar konsumenters tillgång till kultur och möjligheter att ta vara på det man köpt. Det skadar inte piraterna, som naturligtvis är värt allt fördömande. Här måste mycket göras. Och vi deltar i ett av Consumers Internationals projekt om nya, konsumentvänliga och lagliga sätt att dela musik. Möjligheterna är enorma – sociala medier används nu av konsumentrörelsen världen över för allt från nätverkande till svartlistning och bojkotter. Och utvecklingen har bara börjat. Sveriges Konsumenter är igång sedan ett år. Och vi har bara börjat.

Seminarierna om finansiella tjänster inleddes av Sue Rutledge från Världsbanken som förklarade att det absolut vanligaste klagomålet från kunder till banker och finansbolag är: Jag förstår inte. Över hela världen är villkoren så krångliga att inte ens högskoleutbildade konsumenter förstår dem. Det är en skandal att detta bara kan fortsätta. Men det förklaras av att kollegor från hela världen har samma bild av finanssektorn: Totalt lomhörda för konsumentsynpunkter och där bara tvingande lagstiftning fungerar som drivkraft. Under finanskrisen var konsumenterna de som kom i sista hand och Consumers International har fokuserat mycket på att påverka G20. Och lyckats, trots motstånd. Kampanjerna fortsätter, bland annat med flera aktiviteter i oktober-november. Möjligen deltar vi, detta ska diskuteras. Bland mycket som görs runt världen kan nämnas den amerikanske kampanjsajten Defend Your Dollars.

Följ utvecklingen på CI-kongressens egen hemsida , den uppdateras inte blixtsnabbt men där finns massor av material från kongressen.

Kina – ett miljöhopp?

EU-kommssionär Connie Hedegaard på CI-kongressen.

Hongkong ligger i nedersta änden av ett väldigt rike som alla talar om med 1,2 miljarder konsumenter. Efter en dag på Consumers International kongress i denna storstad inser jag att platsen är helt rätt.  Kinas privata konsumtion stiger blixtsnabbt och ”Mittens rike” är inte långt från att återigen blir en korrekt benämning. Temat för mötets första dag har varit Hållbar konsumtion – alltså miljö och etik. Om alla dessa människor kan fås att konsumera mer ansvarsfullt – snacka om förändringar!! Dessutom är det ju så att allt mer av det vi köper hemma i Sverige kommer från – Kina. Det är nyttigt att ibland få ett perspektiv utanför EU. Det händer massor utanför våra 27 länder i ”gamla världen”  och där finns en kolossal potential. Inte för att vi ska sluta agera ansvarsfullt i Sverige, utan för att se att det finns hopp och möjligheter på många håll i världen.

Dagens inledningstalare var sympatiskt nog EU:s klimatkommissionär Connie Hedegard. Jag har lyssnat på åtskilliga inledningstalande kommissionärer i mitt jobb och en hel del är kvalificerade sömnpiller. Dock icke denna danska entusiast, som höll ett riktigt, riktigt bra tal om konsumentrörelsens roll och om grön tillväxt. Om att vi för klimatets skull måste lägga om vår livsstil.

Så här, till exempel ”Hur övertyga konsumenter att handla hållbara produkterl? Alla har ett ansvar – politiker, affärslivet och konsumenterna. Ni i Consumers International har en viktig roll i att få folk att förstå att de har en roll att spela, varje gång de åker och shoppar eller sätter på värmen. Det måste visa sig vara värt att göra en insats.”

Och: ”Business as usual är inte längre ett alternativ. GRÖN är inte bara en slogan för miljöaktivister, det är en nödvändighet. Grön tillväxt, den enda sorts tillväxt vi har råd med.”

Världskongress om konsumentmakt igång

Just nu händer det mycket spännande saker här i Hongkong. Jag är här tillsammans med några kollegor – och med över 700 kollegor och konsumentkämpar från ett 70-tal av världens länder. Vi är på Consumers Internationals världskongress, som hålls vart fjärde år. Den har tjuvstartat idag med en inofficiell seminariedag innan det börjar mer officiellt ett globalt konsumentmingel nu klockan arton lokal tid. Temat är: ”Stärka morgondagens konsumenter.” Ämnen som tas upp är Rättvisa finansiella tjänster, Konsumentens rättigheter, Grön ekonomi, Företagens sociala ansvar, Säker och hälsosam mat och Konsumentens i den digitala världen. Kan det bli mer angeläget?

Det är frapperande hur mycket gemensamt vi har i så många länder vad gäller problemen. Och hur mycket det finns att lära av erfarenheter och lösningar av våra kollegor som kämpar i olika delar av världen. Det är samtidigt nyttigt att inse att det finns många andra perspektiv än dem vi har i EU. Vi är trots allt ”bara” 500 miljoner konsumenter – att jämföra med två av Asien tillväxtjättar Kina och Indian med båda mer än dubbelt så många konsumenter. Vi är inte världens mitt, det blir man mer än medveten här i det som faktiskt kallas ”Mittens rike”.

Följ världskongressen via Sveriges Konsumenters hemsida, via Consumers Internationals kongressblogg, via denna blogg och min twittersida. Några exempel på vad jag twittrat denna första dag: ”Vittnesmål från hela världen på konsumentkongressen: Bankerna gör INGET konsumentvänligt om de inte tvingas. Frivillighet funkar inte.”,”Öppnare världshandel – bra för konsumenterna? NGO:s på Hongkong-kongressen svarar ja – men problem med slavarbete o dumpning måste lösas”.

Mot nya höjder

Igår avtackade vi Inger Persson, Sveriges Konsumenters ordförande sedan tolv år. Hon fick välförtjänt mycket uppskattning för sin gärning och sitt slit. Fanns det en konsumenternas ”Hall of Fame” i Sverige så förtjänar hon definitivt en plats där. Inger har inte alltid synts på det offentliga konsumentscenen, hon har verkat i det tysta. Och hon har verkat bra, rott upp en liten och bräcklig rörelse till vad den är idag – modern, respekterad och med Råd & Rön och konsumentvägledning som självklara hörnstenar. Sveriges Konsumenter har bytt namn och blivit både röstbärare och affärsdrivande, med konsumentnyttan som stor och gemensam nämnare. Jag rekryterades av Inger för sex år sedan och vårt samarbete har varit mycket gott. Jag är tacksam för det. Och glad att hon fortsätter att jobba för oss, bland annat i ESK – Ekonomiska och Sociala Kommittén.

Det Inger har varit med om att bygga upp är inte på något sätt slutpunkten. Bygget är inte färdigt. Sveries Konsumenter har ambitioner. Ny ordförande är Örjan Brinkman. Han är generalsekreterare i Handikappförbunden och har varit styrelseledamot och vice ordförande hos oss i flera år. Han blir nu arbetande ordförande och jag ser fram emot att med honom och alla fantastiska medarbetare vara med och fortsätta att bygga en stark konsumentrörelse  För behovet av en sådan – det bara växer.

Prisvärda kämpar

Om två veckor står det klart – vem får 2010 års ”Blåslampa”? Det är Sveriges Konsumenters och Råd & Röns pris till den som gjort mest för konsumenterna. Jag har suttit i juryn och det har inte varit lätt. Fyra starka finalister finns nu – Stefan Jarl, Mats-Eric Nilsson, Zarah Öberg och Pricerunner. Det känns bra att kunna lyfta berömvärda insatser på det här sättet. Behovet är stort av förebilder, vardagshjältar och inspirerande exempel på konsumentområdet. Det är viktigt att visa att det går att göra något åt orättvisor, problem och faror som vi utsätts för. Förra året gick priset till Camilla Sparring, dalkulla, undersköterska som genom sin ilska mot dålig mat i mat och skola har fått nästan 100 000 att skriva på ”Matupproret”. Bravo, ett exempel att följa. Nätet ger större möjligheter än förr att dra igång kampanjer, samla anhängare för ett gemensamt mål. Idén med konsumentpriset är just att mobilisera, att få fler att resa sig. Att bidra till att konsumentmakten blir starkare. Blåslampan symboliserar just att man sätter eld i baken på utvecklingen. På företagen.

Vill du vara med på prisutdelningen är du välkommen, det finns platser kvar. Birgitta Ohlsson, vår nya konsumentminister, är prisutdelare. Sista anmälningsdag är fredag 29 oktober. Gå in på hemsidan.

Alla borde lyssna på Nader

Levande legenden Ralph Nader på Rival i Stockholm igår kväll

Det var lite messias-stämning igår när Ralph Nader klev in på scenen på Rival i Stockholm. Och han gjorde ingen besviken, i alla fall inte mig. Att höra honom tala om miljö, demokrati, konsumentmakt är ett lyft för själen. Ralph Nader är mannen som alla borde höra.

För den som inte känner till Nader så är han konsumentrörelsens urfader. Han har slagits mot amerikanska storföretag, korruption och miljöförstöring ända sedan slutet av 50-talet och visade igår att han är still going strong fast han snart är 80.

Hans budskap är enkla: Storföretagen har alldeles för mycket makt över tanken, sättet att räkna och över politiker (”Enda skillnaden mellan republikanska och demokratiska presidenter är hastigheten de faller till marken med när storföretagen mullrar”).

Vidare: Vi behöver omdefiniera ett antal begrepp. Det första är produktivitet. BNP mäter bara att det produceras mer bilar, vapen, läkemedel etc. Inte om vi blir effektivare, lyckligare, friskare. Och den tar inte hänsyn till miljön. Oljekatastrofen i Mexikanska golfen höjde BNP, som ett exempel. ”Indianerna i USA fattar inga beslut om de inte kan se effekterna sju generationer framåt. Och vi kallar dom vildar!!” Omdefinieras behöver också ordet ”våld”. Det inte bara terrorism och gatuvåld. Det borde handla om arbetsmiljö, föroreningar och annat som innebär att människor råkar illa ut. Vi är fast i en begreppsvärld formad av näringslivet. ”Don’t think corporate, think civic (som medborgare)”. Och han råder: ”Big talk instead of small talk” (prata om de stora viktiga sakerna, istället för småprat).

Någonstans anade man ändå en optimism. Den gröna teknologin är på frammarsch, trots att den möter kraftigt motstånd från traditionella multijättar. Vi behöver företag som går före, menar Nader, som man kan peka på och säga ”jo, det går visst”. Som när han pekade på Volvo för att få amerikanska bilföretag att införa trepunktsbälten (viss hjälp fick han från flygvapnet, som förlorade fler piloter på vägarna än i luften). Och han menade att vi ska se bakåt för att se vad som faktiskt går att uppnå. Nedgång i rökning är ett sådant exempel på en dramatisk förändring i beteende och synsätt.

Han sa mycket mer men jag slutar här. Nader är på nordisk turné, idag talar han på bokmässan. Arrangör är elbolaget Kraft & Kultur, som igår bjöd på Nader alldeles gratis. PR naturligtvis, men i detta fall synnerligen okej . Han har en egen hemsida, det finns massor på nätet, boken ”Medborgare Nader” kan rekommenderas. Ralph Nader är unik, och han har massor att lära. (24 september 2010)