Man blir så trött. Hoppades lite naivt att industrin var på väg bort från skojet att benämna matvaror nåt de inte är. Du vet, svampsoppa med någon procent svamp och jordgubbskräm med nästan bara äpplen och bara spår av jordgubbe. Men nu har ärevördiga ICA begått ett rejält självmål genom att sälja en läsk med PASSIONS FRUKT i jättebokstäver på etiketten. Den som har god syn och bemödar sig att vända på flaskan ser att det inte precis är någon dominerande ingrediens. 0,014 procent passionsfrukt. Man tror knappt det är sant. Ungefär en tiondels promille. En femtedels milliliter, om jag räknar rätt på min kalkylator. Inte ens en droppe. Okej, det finns större konsumentproblem, men det här lurendrejeriet är definitivt inte värdig en butikskedja som ICA. Vad sägs om lite ärlighet?
Kategoriarkiv: Uncategorized
SJ har mycket att bevisa
SJ, SJ gamle vän… Så löd en visa jag minns från barndomen, när SJ kallades ”hela svenska folkets järnväg” (om än ibland med bitande ironi). Frågan är hur många som idag klassar det anrika järnvägsbolaget en gammal vän, pålitlig och trofast. Förra vinterns tågkaos har vi alla i färskt minne. Och nu är nytt extremväder på gång, enligt rapporterna. Och så dessa ständiga förseningar. När jag träffar folk från Konsumentverket i Karlstad är tågstrul alltid på tapeten. Nu hävdar SJ att de gjort allt för att förra vinterns kaos inte ska upprepa sig. Åtgärder och planer radas upp på hemsidan. Hmmm. Vi får se… Oavsett vilket ska det alltid, alltid kunna ge användbara besked till dem som väntar (inte bara ”det är stopp i trafiken…”). Och så ersättningar för sena resor. Det ska bli bättre, säger de. Men tittar man noga så gäller det bara i rabatt på kommande SJ-resor. Vill man ha ut det kontant – vilket känns mer naturligt – så får man bara en fjärdedel av pengarna. Riktigt, riktigt dåligt. Och ingen ersättning för följdskador, till exempel att man missade ett flyg eller ett avgörande möte på destinationsorten. Redan nu vet vi vad som behöver förbättras ytterligare. Det slutgiltiga facit har vi efter vintern, när vi ser om de gjort sin läxa.
Lyssna förresten på ”Plånboken” på onsdag i P1. Om SJ.
Prisvärda kämpar
Om två veckor står det klart – vem får 2010 års ”Blåslampa”? Det är Sveriges Konsumenters och Råd & Röns pris till den som gjort mest för konsumenterna. Jag har suttit i juryn och det har inte varit lätt. Fyra starka finalister finns nu – Stefan Jarl, Mats-Eric Nilsson, Zarah Öberg och Pricerunner. Det känns bra att kunna lyfta berömvärda insatser på det här sättet. Behovet är stort av förebilder, vardagshjältar och inspirerande exempel på konsumentområdet. Det är viktigt att visa att det går att göra något åt orättvisor, problem och faror som vi utsätts för. Förra året gick priset till Camilla Sparring, dalkulla, undersköterska som genom sin ilska mot dålig mat i mat och skola har fått nästan 100 000 att skriva på ”Matupproret”. Bravo, ett exempel att följa. Nätet ger större möjligheter än förr att dra igång kampanjer, samla anhängare för ett gemensamt mål. Idén med konsumentpriset är just att mobilisera, att få fler att resa sig. Att bidra till att konsumentmakten blir starkare. Blåslampan symboliserar just att man sätter eld i baken på utvecklingen. På företagen.
Vill du vara med på prisutdelningen är du välkommen, det finns platser kvar. Birgitta Ohlsson, vår nya konsumentminister, är prisutdelare. Sista anmälningsdag är fredag 29 oktober. Gå in på hemsidan.
Nya fiffiga bankavgifter
Först tvingas bankerna ut oss på gatan för att ta ut pengar, genom att avgiftsbelägga kontantuttag i kassa. Nu rensar de successivt ut uttagskorten genom att lägga på en avgift för dessa. Alltså för att få sina egna pengar. Eller som en kund säger i en DN-intervju idag ”Jag lånar ut mina pengar till banken till en låg ränta, sedan lånar banken ut dem till en högre ränta och tjänar pengar. Ska jag då betala för att komma åt mina pengar?”. Vi ska alltså alla tvingas skaffa kreditkort. Som självfallet har en årsavgift på ett antal hundralappar.
Nu väntar vi på nästa steg. Vad ska bankerna lägga avgifter på härnäst. Varje internet-transaktion som vi själva sköter åt banken via våra datorer? Eller något annat fiffigt?
Bojkott – inte så lätt
Det är lätt att i vredens stund bestämma dig för att bojkotta varor från ett visst land. Att visa sin konsumentmakt. Mot till exempel Israel. Men i praktiken är det inte så lätt. Detta eftersom ursprungsmärkningen fungerar så dåligt.
Ursprungsmärkning är viktig för att kunna välja – av kvalitets- eller djurskyddsskäl eller som en politisk markering, ett stöd för det egna landet. Men också för att välja bort.
En av de mer omfattande och framgångsrika bojkotterna gällde franska viner och gjordes i protest mot återupptagna provsprängningar av atombomber. Men för viner är det enkelt, ursprunget är ju så att säga själva grejen med vin. För frukt, grönt och även köttvaror kan det vara mycket svårare. Och inte minst gäller det sammansatta varor, alltså där en grönsak eller en köttdetalj ingår i en pizza, gryta eller soppa. Industri och handel har en benägenhet att hellre prata om ”producerat”, ”packat” eller nämna flera länder på samma förpackning. Jordbruksministern är inte heller något större stöd, eftersom han inte vill ha fler pålagor på småföretagen.
Ursprungsmärkning är något konsumenterna vill ha. Den kan bli mycket mycket bättre!!
Sluta mörka om nanotekniken
Idag har konsumentorganisationer från Europas alla hörn mötts för att diskutera aktuella konsumentfrågor på BEUC:s generalförsamling i Ljubljana. Hit har också konsumentkomissionären, maltesaren John Dalli sökt sig. Hans tal var vagt och förutsägbart, men han försäkrade att starka konsumenter ska vara drivkraften i inre marknaden. Men först när det gällde nanoteknik blev det riktig glöd i rösten. ”Vi ska dubbla ansträngningarna att utreda riskerna med nanoteknik, men här finns en överdriven rädsla för denna nya lovande teknik.” sa han.
Kommentar: Bra att dubbla ansträngningarna men orsaken till oron ska inte läggas på konsumenterna, den beror på att industrin mörkar och inte berättar vad de håller på med och vad produkterna innehåller. Nano håller på att bli en jättefråga, tekniken har många fördelar men vi måste ha kartlagt riskerna ordentligt.
Lützen eller dina pengar?
Vad kan vi lära av finansiella krisen? Det är temat för en stor konsumentkonferens i Ljubljana idag. Ja, en av slutsatserna både från EU och USA är att lagstiftning och myndigheter med vassare tänder är nödvändigt – avregleringen hade gått för långt. Liksom förtröstan i att bara konsumenterna får all information så gör de rationella val. Så funkar det inte, både för att grundkunskaperna hos flertalet är för låga, för att säljarna (”rådgivarna”) är för ivriga och för att finansiella ”produkter” blir allt mer obegripliga för vanliga dödliga. Hotet mot en bättring nu är en synnerligen muskulös banklobby. Och politiker som inte ännu insett att oberoende rådgivning för alla är ett måste och som inte förstått att privatekonomi måste ingå som en hörnsten skolundervisningen. Varför ska fältslag för flera hundra år tillbaka vara mycket viktiga än ”slaget” om din plånbok – som får avgörande konsekvenser resten av livet. Båda kraven finns med i Sveriges Konsumenters valplattform.
EU:s tioårsplan talar tyst om konsumenterna
Hört talas om EU 2020? Nej, tänkte väl det. Det är en ambitiös framtidsplan för unionen, som bygger på att vårt europeiska gäng ska skapa tillväxt som är ”smart, hållbar och inkluderande.”
Igår bjöd Birgitta Ohlsson, EU-minister oss och några andra frivilligorganisationer till en hearing. Det gör ministrar ibland, i olika ämnen, och det är förstås ett gyllene tillfälle att lobba för sin sak. I vårt fall konsumenterna. Ministern lyssnade uppmärksamt, och som vid alla sådana hearingar får man hoppas att det blir synliga resultat. Jag framförde att EU-planen talade väldigt lite om en viktig grupp: Konsumenterna. Som så ofta beskrivs en stark inre marknad och handel över gränserna utan att konsumentmakten nämns. Trots att starka konsumenter är en FÖRUTSÄTTNING för en inre marknad. Läs mer om EU 2020 .
”Handeln ska skapa behov”
ICA-stämman är en av årets megahändelser inom handeln. ICA har halva marknaden och omsätter närmare 60 miljarder i Sverige, eller i snitt årligen 6500 kronor per konsument, ung som gammal. Läskigt stora med andra ord, knappast sunt för konkurrensen. Deras årliga stämma var därefter, en jättefest på Älvsjömässan i Stockholm. Förutom tal av celebriteter som Sven-Otto Littorin (som berömde ICA för satsningen på funktionshindrade) ägnades mässan åt pep-talk som ”Vi ska ha det bästa erbjudandet för kunderna” och ”Kunden i centrum”. Lite intressant var ledningens förment lösa tankar att ICA i framtiden skulle kunna vara både fastighetsmäklare och second-hand-butiker. Men så… mitt i allt detta kom dagens märkligaste uttalande: ”Svensk handel är till för att skapa behov.” Sagt av Claes Göran Sylvén, ICA-handlarnas VD. Skapa..? Han kunde ha sagt MÖTA eller MOTSVARA behov. Men han sa skapa, inte en utan flera gånger.
Möjligen var det en felsägning. Men jag tror inte det. Hur var det nu med ”kunden i centrum..?”
Glädjande nej till köttklister
Idag har Europaparlamentet fattat beslut att inte tillåta så kallat köttklister, det vill säga trombin. I beslutet sägs att en livsmedelstillsats bara får godkännas för användning inom EU om den innebär fördelar för konsumenten. Det är en glädjande förändring i synsätt, där begreppet ”konsumentnytta” kan få en mycket tyngre innebörd. Bravo. Tidigare har mottot, lite hårddraget, varit: ”Allt som inte är bevisningen farligt får passera” Klädsamt är också att jordbruksminister Eskil Erlandsson har skiftat inställning i detta, från att kämpa för en märkning till ett förbud.