Kategoriarkiv: Barnsäkerhet

Tyvärr finns inga genvägar

Publicerat av
Svara

Nu inför jul säljs det gott om billiga plastprylar. Butikskedjor som Jula, Rusta och Teknikmagasinet frestar med lågpriser på saker som plånboken annars kanske inte räckt till för. Man erbjuder en genväg till en längtan, en dröm, helt enkelt.

Frestande att ta genvägar. Men det innebär tydliga risker...

Frestande att ta genvägar. Men det innebär tydliga risker…

Tyvärr finns inga genvägar, inte heller här. På billiga plastprylar, liksom på billig mat, är det egentliga priset alltid högre än det streckkoden visar. Någonstans kompromissas det. I veckan  kom Kemikalieinspektionen med en lista om 60 teknikprylar som innehåller farliga halter av förbjudna, gifta ämnen. 30 företag är polisanmälda. De har bidragit till fara för dem som tillverkar prylarna, för miljön och för oss konsumenter, stora och små. Det handlar inte om att EN pryl är farlig. Men sammantaget innebär alla kemikalier vi utsätts för dagligen tydliga risker för vår hälsa på längre sikt. Detta är naturligtvis oacceptabelt eftersom det är onödigt, det finns alternativa material. Men dessa är ofta dyrare. Och arbetsmiljöarbete kostar. Miljöarbete kostar.

Butikerna har det klockrena ansvaret. De ska veta vad de säljer. Att det var så många produkter som fastnat i nätet är alarmerande. Det visar både att det finns en systemfel och tankefel hos butikerna men att de också att det funnits en brist i myndighetskontrollen. Som butikerna varit väl medvetna om. Självklart hade de giftiga prylarna varit färre om de visste att kontrollanten väntar runt hörnet och att böterna varit skyhöga.

Är det för bra för att för att vara sant är det ofta det. Så lyder ett gammalt konsumentordspråk. Det betyder inte att vi ska sluta jaga priser, men det betyder att vi bör vara observanta och sunt skeptiska. Det gäller billiga plastleksaker, det gäller kläder, det gäller mat. Jag läser att antibiotikaanvändningen till djur ökar igen inom EU. Tydligt symptom på att genvägar utnyttjas, att djurplågeri och fusk kamoufleras med läkemedel.

När det gäller de frestande plastprylarna hos billighetsbutikerna kan det vara värt att fundera en extra gång. Och kanske dessutom ställa sig frågan: Hur länge kommer det att dröja innan prylen glöms bort i en låda…?

Förbjud skiten – för barnens skull

Publicerat av
Svara

När företag frivilligt åtar sig att rensa bort farligheter från sina hyllor så är det en bra väg att gå. Om det fungerar i verkligheten. Gör det inte det får inte politiker tveka utan drämma till med förbud. Annat är fegt och ett svek mot konsumenterna. Som nu i fallet transfetter, förtjänstfullt rapporterat av Svenska Dagbladet idag. Huvudsyftet med denna industriprodukt är att förlänga hållbarheten med billigt fett. Transfetter är synnerligen oönskade, noll konsumentnytta och tydliga och klart bevisade hälsorisker. Bland annat ökar det risken för bröstcancer. Det borde väl räcka en bit. Men icke. Eskil Erlandsson vägrar följa det beslut som riksdagen fattat för flera år sedan utan hänvisar till att branschen ska ordna saken på egen. Branschen – alltså industrin och handeln – har gjort en hel del. Men inte tillräckligt visar dagens larm. Riskprodukter är pommes frites, olika sorters kakor och bakverk, pajer, piroger, kex, godis, glass, snacks och mikrougnspopcorn, alltså sånt som barn gärna äter. Och gissa vilka barn som löper stor risk, vars föräldrar är hänvisade till de allra billigaste varorna. I Danmark har man ett förbud, i flera andra länder också. I Sveriges segdrar vi, blockerar vi och curlar företagen. Vakna, Eskil!

Dödliga överraskningsägg

Publicerat av
Svara

I USA har de varit förbjudna sedan 1938. Här i EU har industrilobbyn lyckats undvika det. Vilket leder till både tillbud och kvävningsolyckor hos barn. Jag talar över ”överraskningsäggen”, du vet chokladägg med en liten leksak i. Nyligen pratade jag om sådana i TV4 Nyhetsmorgon. Äggen säljer just nu som smör, men när vår säkerhetsexpert Wanda Geisendorf nyligen gick runt i några butiker i centrala Stockholm var det inte svårt att hitta ägg som bröt mot reglerna. Dels var det oläsliga varningstexter, dels var det i ett fall en såpass liten kapsel med leksak så att den utan problem skulle kunna kväva ett litet barn. Detta är otroligt alarmerande och chockerande att vi i Sverige 2013 kan hitta sådant. Mat och leksaker borde över huvud taget i blandas, något både vi i konsumentrörelsen, myndigheterna och läkarna tyckt länge. Små barn förstår ju heller inte faran, de stoppar som bekant det mesta i munnen, speciellt om det innehåller något så otroligt lockande som choklad. Problemet är ju att kontrollera alla tusentals handlare och inte minst importörer som köper billiga chokladägg från Ukraina eller Kina eller var de nu kommer ifrån. Handeln och importörerna är ansvariga för vad de kränger, så problemet och ansvaret ligger ju självfallet där. Även om föräldrar har ansvar för sina barn ska man göra allt för att förhindra tragiska dödsolyckor. Och det kan man, till exempel genom att inte fega ur utan göra som i USA. Vi talar faktiskt om produkter som är tämligen onödiga och tämligen dödliga. Läs mer här.

Schyssta leksaker är lönsamt

Publicerat av
Svara

Varje unge lär har sisådär 500 prylar i sitt rum. Om jag tittar i familjens egen barnkammare stämmer nog det, även om tappra försök ibland görs att decimera kramdjur, spel och pysselset. Nu tycker inte leksaksbranschen att det här räcker, de skulle vilja lansera en ”andra julafton” för att få fart på försäljningen. Så har skett i Tyskland, där Barnens dag har återinförts. Till glädje för leksakshandlare och barn men inte nödvändigtvis för föräldrarna.

Detta har jag lärt mig på Leksaksbranschens dag, som jag var inbjuden till idag. Dock var det tyska inslaget ett undantag från hela dagens tema, som faktiskt var mänskliga rättigheter och säkerhet. Schyssta, säkra leksaker var mottot och det hedrar dem. Och viktigt med tanke på att fyra av fem leksaker kommer från – just det – Kina. Sveriges Konsumenter deltog härom året i ett stort projekt som visade att det fanns stora brister i arbetsmiljön i Kina och att det var si och så med leksaksjättarnas etikarbete. Det finns fortfarande stora brister, men det rör sig långsamt framåt. Lite väl långsamt, kan jag dock tycka. I alla fall fick jag möjlighet att prata för denna hundrahövdade församling av leksakstillverkare- och handlare och ingjöt då hur svårt det är för en vanlig konsument att handla etiskt. Det finns ingen märkning, personalen vet (oftast) inget om arbetsförhållandena vid tillverkningen, det finns inga etiska alternativ och försöker man hitta information på webben så är det mest luddiga utfästelser. Men de vittnade ändå om att konsumenternas intresse ökade, vilket gladde mig och jag tyckte det fanns ett intresse för tesen att det måste vara lätt för konsumenterna att göra rätt. Och min slutbild med texten ”Socialt ansvar är en god affärsidé” möttes av en hel del nickanden. To be continued…

Industrin viktigare än barnen?

Publicerat av
1

Giftfria nappflaskor NU! är grupp som Sveriges Konsumenter startat på Facebook. Den har mött ett stort intresse och jag kan bara hoppas att så många som möjligt går med. Nappflaskorna är ännu ett exempel på att vi konsumenter tvingas delta i kemikalieindustrins ständiga fullskaleexperiment, att vi i grunden är försökskaniner. Även när det gäller sånt som BARN stoppar I MUNNEN. Stefan Jarls aktuella film är en annan väckarklocka. Sanningen är att vi vet för lite om det som omger oss och effekterna av att det hamnar inuti oss. Och inte minst cocktail-effekten, hur olika kemikalier samverkar. Hur kan det bara vara möjligt? Jo, kemikalieindustrin jagar kostnader och nya egenskaper. Samtidigt som de är en mycket mäktig lobbykraft i EU, som bland annat bidragit till att kemikalielagstiftningen REACH bara bidde en tumme.

Okej, faran med bisfenol-A är en misstänkt fara. Men det borde räcka! Vad hände med försiktighetsprincipen? Vem ska egentligen bevisa vad, ska samhället behöva visa farligheten eller tillverkaren bevisa ofarligheten? Vad är egentligen viktigast – industrin eller barnen? Här behövs en duktig omsvängning i EU i synsätt på balansen mellan företagens intressen och konsumenternas.