Kategoriarkiv: Konsumentlagstiftning

Dubbelt lyft för EU-konsumenterna

Publicerat av
Svara

I åratal har två maffiga regelpaket manglats inom EU:s beslutsmaskineri. Båda kommer att få daglig effekt på unionens alla 500 miljoner invånare, från Pajala till Palermo. Det ena är konsumenträttsdirektivet och det andra livsmedelsmärkningsförordningen. Bakom dessa krångliga benämningar döljer sig grundläggande rättigheter som den att få reklamera en trasig vara, ångra ett köp och att få grundläggande och ibland livsviktig information om vad maten innehåller. Sveriges Konsumenter har varit involverade i båda på på nära håll sett hur läget har pendlat mellan att bli ett jättepaket med faktiska försämringar för konsumenterna till mera tummetottar. I vår har det varit extraintensivt i båda parlemnet och ministerråd – som måste vara överens i båda fallen. Starka lobbykrafter har agerat för exempelvis änna slapapare krav för läsbarheten på livsmedelsförpackningarna.

Alltnog. Nu är det klart, eller i alla fall nästan. Läs mer på vår hemsida. Man kan konstatera att tack vare konsumentrörelsen blev det faktiskt riktigt bra. Det har varit ett hårt och slitsamt arbete, inte minst från europeiska BEUC. Men det har gett resultat. Man har lyssnat på oss. Så nu blir det ångerrätt för köp av gatuförsäljare, vilket vi inte hade tidigare. Det blir samma ångerrätt för alla EU-länder, 14 dagar. Det blir klara och tydliga regler för information på livsmedelsförpackningar. Minimikravet på bokstäver kunde vara bättre (idag 1,2 millimeter) men det vill till att det nu också blir tydliga krav på kontrast och annat som ska göra det lättare att se vad maten innehåller. Det känns skönt att lagstiftningspaketen har kommit hamn och snart kan börja förbättra vardagen för oss konsumenter. Vad vi lär oss av de gångna årens arbete är att konsumentrörelsen behövs. Och att den måste ha muskler att hålla sträckan ut.

Brott mot konsumenterna

Publicerat av
Svara

En krigsförbrytare har äntligen fångats in och ska föras till Haag för att stå till svars för omänskliga brott mot mänskligheten. Systemet med en internationell domstol har visat sig fungera och leder nog till att tyranner lite varstans har anledning att darra. Det leder min tanke till den internationella konsumentkongressen i Hongkong nyligen, som jag bloggat och twittrat en hel del om. I ett fantastiskt tal stakade konsumentlegenden Anwar Fazal ut vägen framåt. Han hade elva idéer till ”projekt” till nytta för konsumenterna. Ett av dem var en internationell domstol för brott mot konsumenterna. Sådana begås nämligen ständigt, fast inte av enskilda utan av företag runt världen. Även om det inte handlar om slakt av hela folkgrupper som i Bosnien och Rwanda, så kan de bidra till att förstöra miljoner människors liv. Vi talar om läkemedelsförfalskningar, fusk med mat som leder till förgiftningar, ockerräntor, stopp för läroböcker till fattiga barn på grund av rika länders upphovsrättslagar, massreklam till barn som grundlägger hälsofarliga kostvanor, miljöförstöring och mycket annat. När man hör konsumentkämpar från Afrika, Asien och andra delar av världen tala om vad mäktiga företag kan orsaka blir man bestört – och förbannad. Ofta kommer de nämligen undan. Eller har möjlighet att förhala rättsliga processer. Så jag tycker absolut att man skulle kunna diskutera ytterligare en internationell domstol, för att markera att världssamfundet tar konsumenternas parti när de råkar illa ut. Även om jag inser att vägen till ett förverkligande är lång – kanske till och med längre än till en domstol för brott mot folkrätten…

Se för övrigt en intervju med Anwar Fazal här.

Skam med pyttetexter på livsmedelsförpackningar

Publicerat av
Svara

Vad står det egentligen på förpackningen? Det är troligen en av de allra vanligaste frågor vi konsumenter ställer oss i en livsmedelsaffär. Jag vill påstå att alla i det här landet då och då råkar ut att för att inte kunna läsa vad maten eller drycken innehåller. Själv är jag 53 år och har hyfsat god syn, men titt som tätt tvingas jag ge upp. Bokstäverna är för pyttiga,  kontrasten rena skämtet och typsnittet nästan medvetet valt för att försvåra läsningen. Dålig belysning i butiken gör det inte precis enklare.

Det är en fråga som följt mig och Sveriges Konsumenter genom många år. Som kan göra många i våra medlemsorganisationer fullständigt rasande och förtvivlade. Och egentligen är det helt otroligt. Vi VILL veta vad maten innehåller, vad den har för näringsvärden, hur den tillagas, var den kommer ifrån. Vi VILL göra medvetna val. Är av allergiker MÅSTE vi vara säkra på att slippa nötten, mjöl, mjölk… Ändå möts våra rättigheter av en förbluffande nochalans. Vi FÖRVÄGRAS denna information. Den döljs genom tafflig, pyttig text som bryter mot allt som man lär sig dag 1 på vilken typografiutbildnig som helst. Ofta staplas felen på varandra – liten text i långa rader med usel kontrast. Handel och industri tar inte sitt ansvar. De SVIKER konsumenterna genom att BLUNDA  för problemet. Ofta under förevändningen att ”det får inte plats”. Svar: Skitsnack, det får den visst. Om viljan finns. Ta bort lite bilder, minska antalet språk. Eller minska antalet tillsatser…

Sveriges Konsumenter och Konsumentföreningen Stockholm tar nu tag i problemet genom kampanjen ”Större text, tack!”. Se hemsidan och debattartikeln t ex.hoppas att många konsumenter hänger på och hjälper oss att pressa handel och industri. För det här har pågått alldeles för länge. Det är en SKAM att vi så ofta får klara problem att ta reda på bland det det mest självklara – vad maten egentligen innehåller. Och det här drabbas inte bara dem somär synsvaga, det drabbar oss alla. Och ansvaret delas av flera. Inte minst reklambyåerna och designmakarna tillhör dem som verkar tycka att konsumentinformationen på förpackningen mest är i vägen. Livsmedelsverket skulle också kunna göra mycket mer för att driva frågan. Så skäms ni också!

Världskongress om konsumentmakt igång

Publicerat av
Svara

Just nu händer det mycket spännande saker här i Hongkong. Jag är här tillsammans med några kollegor – och med över 700 kollegor och konsumentkämpar från ett 70-tal av världens länder. Vi är på Consumers Internationals världskongress, som hålls vart fjärde år. Den har tjuvstartat idag med en inofficiell seminariedag innan det börjar mer officiellt ett globalt konsumentmingel nu klockan arton lokal tid. Temat är: ”Stärka morgondagens konsumenter.” Ämnen som tas upp är Rättvisa finansiella tjänster, Konsumentens rättigheter, Grön ekonomi, Företagens sociala ansvar, Säker och hälsosam mat och Konsumentens i den digitala världen. Kan det bli mer angeläget?

Det är frapperande hur mycket gemensamt vi har i så många länder vad gäller problemen. Och hur mycket det finns att lära av erfarenheter och lösningar av våra kollegor som kämpar i olika delar av världen. Det är samtidigt nyttigt att inse att det finns många andra perspektiv än dem vi har i EU. Vi är trots allt ”bara” 500 miljoner konsumenter – att jämföra med två av Asien tillväxtjättar Kina och Indian med båda mer än dubbelt så många konsumenter. Vi är inte världens mitt, det blir man mer än medveten här i det som faktiskt kallas ”Mittens rike”.

Följ världskongressen via Sveriges Konsumenters hemsida, via Consumers Internationals kongressblogg, via denna blogg och min twittersida. Några exempel på vad jag twittrat denna första dag: ”Vittnesmål från hela världen på konsumentkongressen: Bankerna gör INGET konsumentvänligt om de inte tvingas. Frivillighet funkar inte.”,”Öppnare världshandel – bra för konsumenterna? NGO:s på Hongkong-kongressen svarar ja – men problem med slavarbete o dumpning måste lösas”.

Ursprungsmärkning mot dioxin

Publicerat av
Svara

Tyskt fläsk dumpas i Sverige, efter dioxinlarmet. Detta enligt rapporter de senaste dagarna. Även om det är små mängder vi riskerar att få i oss, även om det finns andra källor som fisk och olja som kan innehålla dioxin, så är detta allvarligt. Och det krävs handling. Svenska konsumenter har inga möjligheter att värja sig, förutom att sluta äta fläskkött. En lösning är ursprungsmärkning. Här spjärnar handeln, livsmedelsindustrin och även landsbygdsminister Eskil Erlandsson intensivt emot. För att det ”fördyrande”. Men konsumenterna vill ha det, det visar flera undersökningar. Och själv köper jag inte det där standardargumentet, vill man så kan man utan några chockhöjningar. För ursprungsmärkning ger möjlighet att välja och välja bort, att ta ställning både för sin egen hälsa och för djurens hälsa. Och för att ”straffa” ett land vars politik man ogillar (har skett mot t ex Israel och Frankrike). Idag är det bara obligatoriskt vad gäller nötkött. Den nya livsmedelsmärkningsförordningen, som behandlas nu i Europaparlamentet och Ministerrådet, föreslår att det ska gälla alla sorters kött. Men innan de kan träda i kraft kommer det att ta flera år. Därför måste handeln, men också restauranger och andra som serverar färdiga måltider, ge den här informationen till konsumenterna NU. Och det ska gälla även sammansatta produkter. Och det ska avse där djuret är fött, uppfött och slaktat (inte där det är ”producerat” eller ”berett”). Och det ska vara ETT land (inte ”kött från Danmark/Tyskland/Sverige” som man tyvärr ser ibland). Basta!

Konsumentskydd på rätt spår igen

Publicerat av
Svara

När haveriet var nära kom räddningen för det europeiska konsumenträttsdirektivet. Europaparlamentets utskottsbehandling I förra veckan skrev jag en ganska dyster blogg om utvecklingen, men nu har det hänt grejer. Någon fulländad skapelse är det inte – långtifrån. Mycket av rättigheterna behöver skärpas ännu mer. Men dagens resultat visar att parlamentet lyssnat på konsumentrörelsen. Extra positivt tycker jag det är att man lyft in rättigheter för digitala tjänster. Alltså att man ska ha samma rättsskydd om man köper en bok som tryckt produkt som om man köper samma bok som nedladdad mp3-produkt. Detta har tidigare sagts vara ”omöjligt” för att det är för krångligt, men nu verkar det lossna. Resan är inte slut, Ministerrådet ska säga sitt och sedan ska Kommissionen komma med de praktiska lösningarna, och där man det mycket väl hänga upp sig. Men just nu har vi en riktigt trevlig politisk lösning. Mer info på Sveriges Konsumenters och BEUCs hemsidor.

Slaget om konsumenträtten

Publicerat av
Svara

Av alla regler som skyddar oss som konsumenter – inga är så påtagliga, så vardagliga som köprätten. Alltså vad som gäller om prylen går sönder, blir försenad, ska returneras etc. Nu ska allt detta göras om. Var tanken. Samma regler  skulle gälla i hela EU. Det skulle inte spela någon roll om prylen köptes i Lissabon, Warszawa eller Stockholm – samma regler skulle gälla. Liksom om den köptes i Lissabon, men av en kund i Stockholm.
Detta stavas konsumenträttsdirektivet, ett jättepaket med regler som knådats av kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet i flera år. Vi har tagit upp det många gånger från Sveriges Konsumenter och har engagerat oss för att få så bra regler som det någonsin går. Från början var det tänkt att snabbt gå igenom, fullharmoniserat, enhetligt och trevligt. Sedan dess har mycket hänt. Och nu har kommissionen, nästan desperat, hittat nya märkliga modeller, varav en kallas 28:e regimen (ett 28:e europeiskt fejkland med egna regler som alla kan hänvisa till).

Senaste veckorna har risken för härdsmälta ökat påtagligt. Olika krafter drar åt högst olika håll. Parlamentet har 1600 ändringsförslag att ta ställning till. Läget ändras timme för timme. Nästa tisdag är det omröstning och nu pågår slaget för fullt. Ska det bli något mer än bara en liten liten tumme så är det nu. Sitter just på BEUC:s styrelsemöte och får höra om alla turer och alla försök att vrida denna koloss åt ett så konsumentvänligt håll som möjligt och få bra, fungerande lagstiftning. Men f-n vet. Det bästa är kanske att ta paus i denna process och göra ett rejält omtag.

Avtalsterror

Publicerat av
Svara

Låt mig gissa: När du ser att du måste godkänna nya avtalsvillkor på nätet eller i din smarta telefon så gör du det – utan att läsa igenom dem. Rätt, eller hur? Vi utsätts för allt mer ”vägspärrar” i form av oändligt långa och krångliga avtalsvillkor innan vi kan handla, beställa eller använda nya appar och program. iTunes har oskicket att med några månaders mellanrum komma med nya avtalsvillkor. Det senaste var på 61 sidor. 61! Finns det någon som läser allt detta? Som hinner läsa. Och som begriper (utom en handfull affärsjurister). iTunes avtalsterror är ett exempel på att en amerikansk friskrivningskultur håller på att breda ut sig. En sak är att det ska vara ordentliga avtalsvillkor den gången jag köper en villa eller en lägenhet. Men varför måste jag godkänna avtal när jag ska ladda ner en app eller köpa en tågbiljett till Katrineholm. Till paradoxerna hör också att villaavtalet är klart mer begripligt än det för att ladda ner nåt litet spel till sin iPhone. När avtal nuppdateras – som i iTunes –  är det ju också en högst berättigad fråga om man ska lägga det nya jättelång avtalet bredvid det förra och gå igenom det rad för rad för att se om det blivit några förändringar. Eller hur hade det tänkt sig det hela? Sveriges Konsumenter gick idag ut med en Väckarklocka om oskicket och vi planerar att fortsätta kampanjen. För det här är en klart konsumentproblem. Internet och ständig uppkoppling har gjort att vi utsätts för allt mer för situationer där vi ska godkänna jättelånga avtal. När jag intervjuades av en journalist i frågan i eftermiddags kände jag hur förbannad och trött jag egentligen var på detta, både som privatperson och konsumentföreträdare. Högst rimliga krav är: Begriplig text. Och kortare. Tvång på sammanfattning över det som är viktigt för dig. Utpekande av förändringarna mot tidigare avtal. Och självfallet ska det vara en balans i ett avtal, det ska inte bara vara friskrivningar, att företaget svär sig fritt från alla besvär och problem som produkten över huvud taget skulle kunna föra med sig.

Sluta fuska med ordinariepris

Publicerat av
Svara

Det är samma visa varje år: Rapporter om reabluffar kommer säkert som ett julkort på posten. Har just pratat i TV4 Morgon och Aktuellt om detta, vår vägledare Maria Wiezell har pratat i SVT Morgon om detta återkommande problem. Mellandagsrean är en betongstabil institution, som i år körde igår redan på juldagens morgon (då det inte ens hunnit bli mellandagar). Från handelns sida laddar man om efter julhandeln och vi ska lockas att tro att vi kan göra världens fynd om vi bara är beredda att bryta friden hemma och köa lite på nåt köpcenter. Men frågan är om det verkligen är fynd vi gör. Det ”ordinarie” pris man hänvisar till kan mycket väl vara fejk. Eller möjligen otydligt. Göteborgs-Posten avslöjade att MediaMarkt höjt priserna precis innan jul för att sedan kunna påstå att du ”sparar” hundringar eller tusenlappar. Det är naturligtvis helt oacceptabelt och klart vilseledande. Några ursäkter finns inte. Jag förstår att folk blir förbannade. Och här ligger en del av kärnan i problemet: vad är det för pris man relaterar till? Här fuskas det en hel del, inte bara i mellandagsrean. Det handlar om allt från frukten på Hötorget som säljs till ”halva priset” till textilier och elprylar som ständigt ”reas” ut. Halva priset – i förhållande till vadå? Alla vill vi göra fynd och då frestas många handlare att ta i för mycket. Eller i en del fall ljuga oss rätt i ansiktet. Här behövs en uppstramning av regelverket och ett slut på fusket. Att ”priser fluktuerar”, som handeln förklarar, räcker inte som ursäkt, det betyder ju att ordinariepriset sätts godtyckligt och då blir det ju rätt värdelös information för konsumenterna. Påståenden av vad man ”sparar” blir ju också väldigt ihåliga.

Liksom slut med andra trix. Som lockvaror som är slut redan när butiksportarna slår upp. Sånt är förbjudet men förekommer ändå. Och det är bara så lågt, så dåligt! Skälet till att det ändå sker är att riskerna för handlaren är små jämfört med möjligheten att locka folk till butiken så att man kan kränga en lite dyrare pryl. Vem vill åka hem tomhänt om man spetsat på ett köp..?

Viktiga vardagshjältar

Publicerat av
Svara

Under de 25 år som jag arbetat med konsumentfrågor har jag följt en yrkesgrupp väldigt nära: konsumentvägledarna. Det är en styrka på sammanlagt några hundra tappra och kunniga själar som ofta i kamp mot tidsbrist och dålig förståelse både från politiker och buffliga företagare uträttar stordåd. Och sparar massor av pengar och tid åt såväl konsumenter som samhälle. Alla är överens om att denna grupp är ”viktig” men resurserna är oftast försvinnande små. Nu har Konsumentverket landat en rejäl rapport och slår än en gång fast att den är viktig. Men också att behoven är enorma, eftersom kunskapen om lagliga rättigheter och skyldigheter är alldeles för liten. Och att den är relativt okänd. Man kan fråga sig hur kommunerna tänker, när de är så försiktiga med att marknadsföra servicen… Alltnog: Rapporten har nu överlämnats till regeringen och det är bara att hoppas att man drar slutsatsen att det behövs en rejäl uppryckning. Verket föreslår en utredning, men det får i så fall inte bara bli ett sätt att begrava eller skjuta upp frågan. Ett problem är att det kommunala självstyret gör att servicen är mycket ojämn över landet och en del har bara en ren ”alibi-verksamhet”, några timmar i veckan för att slippa schavottera på Konsumentverkets årliga lista. Vi har flera gånger framfört till verket att detta inte är en ”digital” fråga, att det finns mängder av kommuner i gråzonen, som inte har en vägledning värd namnet. Förra våren gjorde vi en ”skamlista” med dessa kommuner. Nästa år får vi se om kommunerna bättrat sig.