
Tävlingen Årets matbluff visar återigen hur mycket som är riggat.
Riggat för att vi ska lockas att köpa något som är fejk, som inte är så bra som det verkar vid en första anblick. Kunden tvingas använda sin dyrbara tid till att agera detektiv. Här ovan kan ni se några exempel på hur vissa matföretag slirar på sanningen, försöker runda hörn och framställa mat som bättre än vad den är. Efter att ha varit med tio år i juryn, kan jag konstatera att: Det har inte blivit bättre. Startfältet – de nominerade som vi i juryn hade att ta ställning till – var bedrövligt brett, vi hade ett tufft jobb att gallra fram de fem värsta.
Men… Även om föreningen Äkta Vara gör ett styvt jobb att göra fusket till en snackis, att få människor att rösta och få ändringar på de produkter som hängs ut – så kommer det nya. Uppfinningsrikedomen är stor när det gäller att lura och vilseleda oss konsumenter.
Som jag skrev i min blogg för två år sedan: ”Det handlar inte om enstaka olycksfall i arbetet. Det handlar om systematiska försök att lura oss konsumenter. Alla. Varje dag. Av rader av stora, respekterade livsmedelsföretag.”
Och man kan fråga sig varför. Ett av problemen är att det är så lönsamt och riskfritt. Det gäller många av de brott mot konsumenterna som jag bland annat skriver i min bok ”Riggat! Så undviker du köpfällorna”. Det mesta tas inte ens upp av myndigheterna och blir det trots allt någon form av ”straff” vad gäller reklam eller farliga produkter eller vilseledande avtal eller något annat så är det oftast i form vite. Alltså ett papper som säger ”Om du GÖR OM samma sak igen så KAN det betyda att du får betala en straffavgift till staten”.
Det är hög tid att det blir en större debatt om detta.
Årets matbluff har redan i år blivit en snackis, jag har hört det både här och där och sett en hel del media. Bravo, på dom bara! Du har själv möjlighet att påverka vilken av varorna ovan som ska få detta ”citronpris” genom att följa denna länk.
Årets matbluff handlar framför allt om producenterna. Men man kan fråga sig om inte HANDELN skulle ta ett större ansvar och sluta sälja mat med fejkade namn.
Handel har inte bara detta att skämmas för. I förra veckan publicerade DagligvaruNytt en debattartikelartikel om smygandet med jämförpriser (bakom betalvägg men finns publicerad längst ner). Denna prismärkning, som prisinformationslagen kräver, är nästan överallt i pyttestil, bara en bråkdel av det mer braskande styckepriset. Trots dyrare mat och lågkonjunktur gör att fler måste vända på slantarna har sifferstorleken minskat och förutsätter lupp eller rovdjursögon, särskilt om priserna finns i en kyl med glasdörrar. Extra svårt när allt fler varor kommer i 700, 800 eller 900 gram eller milliliter, vilket är lätta att förväxla med ett kilo eller en liter vid en snabb butiksrunda. Läs mer om detta problem på min blogg tidigare och nedan. Hoppas att det blir ringar på vattnet och reaktioner på detta så att butikerna skärper sig. Återkommer i frågan.
