Ödesdag för livsmedelsmärkning

Idag röstar Europaparlamentet om hur vad vi ska få veta om livsmedlen framöver. Det är den så  kallade livsmedelsmärkningsförordningen som ska upp till beslut efter flera års manglande. Den handlar om sådant som ursprungsmärkning, hälsomärkning och vad som ska stå i innehållsförteckningen. Och hur stor texten ska vara. Alltihop jätteviktigt för hur vi alla ska göra våra dagliga inköp. Livsmedelsindustrin har lobbat stenhårt för liten stil på förpackningarna och obegriplig hälsomärkning (den så kallade GDA-märkningen). Så lite tvång som möjligt, med andra ord. Gudskelov har den europeiska konsumentrörelsen tryckt på och parlamentarikerna i alla fall delvis lyssnat. Förslagen är nu hyfsat bra. Förhoppningsvis blir det nu vettiga, långtgående, tvingande regler. Att tro att att industrin själva klarar biffen är fel – titta bara på hur de hanterar textstorlekarna. Man behöver inte vara gammal eller funktionshindrad för att ha svårt att läsa pyttetexten i butikernas halvskumma ljus.

Pressa politiker om miljön

Vad hände egentligen med klimatfrågan? Från att ha varit på allas läppar märks nu en allmän trötthet, något som bland annat EU-ministern nyligen vittnade om. Som om det går att trycka på pausknappen för klimatförändringarna. Bristen på globalt politiskt ledarskap är tydlig och ytterst oroväckande. Klimatmötet i Bonn gav ett ytterst blekt slutresultat.  Vi är många som oroas – och vill göra mer. För konsumentmakten har också en plats, tillsammans med krafttag från världens politiska makthavare. Det handlar om förutsättningar att välja hållbart. Och där ingår en mix av baskunskaper för alla, lättbegriplig information, skatter, stopp för ”greenwash”, stopp för incitaments-inkonsekvenser och större ansvar hos handel, jordbruk och industri. Ett genuint grönt tänk, helt enkelt. Globalt engagerar sig Consumers International och BEUC också för detta, läs deras krav. Steg i rätt riktning tas, men det går alldeles för långsamt. Vad du kan göra tre månader till är också att pressa politikerna. Ser man på deras svar på Sveriges Konsumenters enkät i denna fråga finns det höga ambitioner, men frågan är vad som menas och blir faktisk realpolitik. Använd gärna enkätsvaren när du möter politikerna inför valet!

Nåt är skumt med matpriserna

Betalar vi för mycket för maten? Ja, även om den har tagit en mindre del av hushållskakan så kan man undra om konkurrensen fungerar som den ska. ICA ökade sin vinst rejält till 620 miljoner första kvartalet, något som koncernchefen Kenneth Bengtsson förklarar med högre försäljning, högre bruttomarginal samt högre effektivitet. Någon sådan glädjekurva syns inte hos bönderna och frågan är ju vad som egentligen händer mellan jord och bord. Regeringen har nu tillsatt en utredning som ska ge svar på den frågan 1 mars nästa år. Mycket välkommet! Nyligen kom ju också en forskarrapport  från Stockholms universitet, ”Jakten på den värdefulla måltiden”, som visar att ICA:s dominans hämmar mindre leverantörers produktutveckling och att de inte tar konsumenternas oro på allvar. Igår kom PRO:s årliga prisundersökning, som visar att matpriserna skiljer sig 15 procent mellan billigaste och dyraste länet (som självfallet är Stockholm). Även det har naturligtvis att göra med konkurrensen. Sedan måste jag få avsluta med den vanliga käpphästen: Konkurrensen ska fungera så att vi inte behöver betala onödigt mycket för maten. Men det handlar inte om billig mat till varje pris. Det är en fråga om kvalitet, hälsa, miljö och etik också. PRISVÄRD mat, alltså.

Industrin viktigare än barnen?

Giftfria nappflaskor NU! är grupp som Sveriges Konsumenter startat på Facebook. Den har mött ett stort intresse och jag kan bara hoppas att så många som möjligt går med. Nappflaskorna är ännu ett exempel på att vi konsumenter tvingas delta i kemikalieindustrins ständiga fullskaleexperiment, att vi i grunden är försökskaniner. Även när det gäller sånt som BARN stoppar I MUNNEN. Stefan Jarls aktuella film är en annan väckarklocka. Sanningen är att vi vet för lite om det som omger oss och effekterna av att det hamnar inuti oss. Och inte minst cocktail-effekten, hur olika kemikalier samverkar. Hur kan det bara vara möjligt? Jo, kemikalieindustrin jagar kostnader och nya egenskaper. Samtidigt som de är en mycket mäktig lobbykraft i EU, som bland annat bidragit till att kemikalielagstiftningen REACH bara bidde en tumme.

Okej, faran med bisfenol-A är en misstänkt fara. Men det borde räcka! Vad hände med försiktighetsprincipen? Vem ska egentligen bevisa vad, ska samhället behöva visa farligheten eller tillverkaren bevisa ofarligheten? Vad är egentligen viktigast – industrin eller barnen? Här behövs en duktig omsvängning i EU i synsätt på balansen mellan företagens intressen och konsumenternas.


Kuponghysteri

Är det möjligt att tänka sig ett liv utan rabattkuponger? Svar ja. Så har de haft det i Danmark. Tills nu,  när EU tvingar broderfolket att ta bort sitt förbud mot de små papperslapparna. I Sverige är det en del av tillvaron sedan länge. Hemma hos oss alla finns trolige någon liten hög som vid nästa handlingpass är tänkt att utnyttjas för att tjäna några kronor. Tyvärr funkar det sällan, kupongerna hamnar oftare i pappersinsamlingen än i plånboken, på grund av passerat datum. Och hamnar de i plånboken blir de ändå bortglömda.  Nyss ringde en journalist från danska Politikken och ville ha kommentarer. Han lät uppriktigt förvånad när han fick klart för sig hur utbrett bruket är. Vilket kan få en att fundera på hur fiffig den svenska ordningen egentligen är. Rabatter är det i sig ingen fel på (förutsatt att de är ärliga och inget kamuflerat ordinariepris). Men de små papperslapparna kunde vi gott vara utan. Vad är egentligen fördelen för konsumenten? Det skapar bara stress att hålla ordning på dem, är klart miljöovänligt och dessutom kostar naturligtvis själva hanteringen pengar för butikerna – som vi får betala. Sänk priserna generellt istället.

Trööögt förbättra offentlig mat

Kunskap, kunskap, kunskap – där ligger bristen. Det var alla i panelen överens om på vår och LRF:s utfrågning om offentlig mat. Sedan gick det mer isär vad som borde göras åt grå och ointressant mat till barn, gamla och sjuka. Lagstiftning, riktade pengar, mer rebellisk inställning från skolköken var några av recepten.
Debatten är precis slut, den var livlig, engagerad och kunnig. Problemen är många och komplexa, det finns inget quick fix. Men kunskapslyft behövs, liksom tydligare politiska signaler och pengar. Vad som slår mig är hur den offentliga maten blivit ett fullskaleexperiment, som är trögt att korrigera. ”Cook and chill” skulle spara pengar och säkra hygienen – men skapade en massa nya problem. Varför blir det så ofta: ”Tänkte inte på det?”. Var fanns konsekvensanalysen? Debatten visade det ligger i luften att maten kan bli en het valfråga. Låt oss alla bidra till att det blir så.

Bättre mat åt barn och sjuka

Vi brukar kämpa för medvetna val av livsmedel, men det inskränker sig till vad du hittar på butikshyllorna. Varje dag serveras tre miljoner offentliga måltider, oftast åt äldre, sjuka och barn. Här finns inget utrymme för konsumentmakt och medvetna val, istället får man hoppas att kommunen eller landstinget ställer miljö-, etik, djurskydd eller hälsokrav. Vilket de alltför sällan gör. Vilket är skandal. Möjligheterna finns, men det brister i kunskap och engagemang. Nu är det val och då har Sveriges Konsumenter och LRF gemensamt bestämt sig för att ställa politikerna mot väggen i denna fråga. Det sker på onsdag klockan 14-16. Välkommen du också. Här kan du läsa inbjudan och Sveriges Konsumenters valplattform med krav i denna viktiga fråga.

Se upp med närproducerat

Intresset för närodlat och närproducerat växer. Det är bra att konsumenter vill stödja småskalig produktion i bygden, men det finns två problem med begreppen. Det första är att det inte finns någon tydlig definition. Vad är ”nära”? Hur många mil? Och betyder närproducerat med automatik att det är småbrukare och mer hantverksmässig produktion. Svaret är nej. I princip kan det vara en jättefabrik på medeldistans, kanske med insatsvaror från andra sidan jorden.

Det andra problemet gäller sammanblandningen mellan ekologiskt och miljövänligt å ena sidan och närproducerat å den andra. Det är inte samma sak, även om många tycks tro det. Dels saknas definitionen av närproducerat, till skillnad från ekologiskt. Dels är transporterna faktiskt ofta en liten del av den totala miljöbelastningen. Fokus på närproducerat riskerar det att minska intresset för mera tydliga miljöalternativ. Och det är inte bra.

Sluta mörka om nanotekniken

Idag har konsumentorganisationer från Europas alla hörn mötts för att diskutera aktuella konsumentfrågor på BEUC:s generalförsamling i Ljubljana. Hit har också konsumentkomissionären, maltesaren John Dalli sökt sig. Hans tal var vagt och förutsägbart, men han försäkrade att starka konsumenter ska vara drivkraften i inre marknaden.  Men först när det gällde nanoteknik blev det riktig glöd i rösten. ”Vi ska dubbla ansträngningarna att utreda riskerna med nanoteknik, men här finns en överdriven rädsla för denna nya lovande teknik.” sa han.
Kommentar: Bra att dubbla ansträngningarna men orsaken till oron ska inte läggas på konsumenterna, den beror på att industrin mörkar och inte berättar vad de håller på med och vad produkterna innehåller. Nano håller på att bli en jättefråga, tekniken har många fördelar men vi måste ha kartlagt riskerna ordentligt.

Gör 2010 till ett konsumentval

Mindre än fyra månader kvar till riksdagsvalet. Och hittills har politikerna nästan inte pratat alls om mat, banker, el, handel, reklam, internet och annat som berör oss som konsumenter. Märkligt egentligen, eftersom varenda en av landets dryga sju miljoner röstberättigade är konsumenter. Den enkät som gjordes av Sveriges Konsumenter visar dessutom att inget parti har något aktuellt konsumentpolitiskt program. Till skillnad från i förra valet. Vilket jag kan tycka är direkt korkat. En stark konsumentpolitik är både en självklarhet och en möjlighet för partierna.
Men än finns det chans. Vem tar ledartröjan? Kanske behövs det också ett större tryck från oss väljare.
Konsumentpolitik – det är vad den här bloggen ska handla om. Bland annat. Välkomna! Var med kommentera och tipsa! Tillsammans kan vi gör 2010 till ett konsumentval.