Bravo EU – i de flesta fall

Publicerat av
Svara

Det har varit en intensiv vecka, inte minst när det handlar om EU-beslut. Till det ska läggas Swedbank-skandalen som än en gång aktualiserar det viktiga ordet FÖRTROENDE – vare sig det gäller banker eller mat eller någon annan del av näringslivet. Att kunderna har tillit till att det går schysst till blir allt viktigare och blir en fråga om reell konsumentmakt. Trycket ökar mot företagen, vare sig det gäller klimat, mänskliga rättigheter eller nolltolerans för penningtvätt.

Förtroende handlar det också om för kycklingbranschen. Jag liksom många andra har upprörts över vidriga TV-bilder på hur fåglarna hanteras innan de blir mat. Billig mat har ett pris och det är inte vi som betalar det. Guldfågeln har gett ganska bleka svar och det är oacceptabelt att det tar så lång tid att få ordning på problemen.

Åter till EU-besluten, där det dessa veckor blivit extremt tydligt hur unionen påverkar konsumenterna.

Beslut har röstats igenom vad gäller upphovsrätt, konsumenträtt vid digitala köp och förbud mot engångsplast. Upphovsrätten är viktig, men i första fallet blev det ändå ett tveksamt beslut, som kan leda till stora begränsningar länkningar och meningsutbyte på nätet. I det andra och tredje fallet utmärkta beslut.

Engångsplasten är ett klockrent exempel på politiskt helt nödvändiga krafttag. Synd att det dröjde så, men bra att EU visar att ”nu räcker det!”. Informationskampanjer i all ära, men här är priset av decenniers politiska passivitet alldeles för högt.

Det senare året har EU över huvud taget sprutat ur sig tunga beslut – varav många tydligt förbättrat konsumentskyddet i unionen. Vi har fått integritetsreglerna i GDPR, konkurrensuppmuntrande bankreglerna i PSD2, ett direktiv om så kallad ”ekodesign” som gör att produkter ska hålla längre med krav på reparerbarhet och tvång att hålla reservdelar i 7-10 år. Bilars avgasutläpp begränsas och bilfabrikanterna har betydligt strängare krav på sig att visa att de inte ljuger (som Volkswagen gjorde). Och idiotin med att vi inte får ta med streamingtjänster över EU:s gränser eller inte handla i andra länders nätbutiker (”geoblocking”) är nu åtgärdad. Här handlar det återigen om förtroende, denna gång för att EU:s inre marknad inte bara är nåt som företagen ska dra nytta av utan även konsumenterna.

Uppkopplade hemmet – smart för vem?

Publicerat av
Svara

Idag är det internationella konsumentdagen. Det uppmärksammas i hundra länder och temat i år är Sakernas internet, det som på engelska heter Internet of things.

Det kan ju tyckas vara ett rikemanstema. Men persondata är den nya valutan, den nya oljan. Och mer än hälften av jordens befolkning är uppkopplade. Och fler blir det. Det uppkopplade hemmet väller in över oss alla, vare sig vi bor i Bålsta eller Bombay.

Idealbilden är det bekväma hemmet där man slipper tänka på och utföra tråkiga praktiska sysslor. Och spara energi. Men det finns stora risker. Och det där med att det ska vara hållbart – det kan vara en praktbluff.

Sakernas internet och den tillhörande frågan om automatiserat beslutsfattande (artificiell intelligens) är en av de riktigt stora konsumentfrågorna i framtiden. Eller rättare sagt – redan nu.

I morse höll Sveriges Konsumenter seminariet ”Smart – men säkert?”. Det blev ett mycket intressant samtal om konsumentperspektivet, vad företagen gör och tycker och om forskningsläget. För många var det säkert en ögonöppnare.

Det kan tyckas oskyldigt att samla in data från brödrosten eller kaffebryggaren. Men dels kan de ”berätta” mer om oss än du tror. Och dels gäller det även centrala delar som dörrlåset, belysningen, värmeanläggningen och bilen. Var för sig oskyldiga data kan sammanlagd ge en mycket tydlig bild av hur vi lever och vad vi har för smak för mat, musik, film – men också hälsa, religion, sexuell läggning, politiska åsikter. Jo, faktiskt. Kolla norska Forbrukerrådets Google-rapport som fick oss att anmäla företaget.

Det handlar inte om att vi kan ha en mer eller mindre polerad personlighet på instagram och facebook. Det här handlar om vad vi rent fysiskt ÄR och GÖR.

Och det handlar inte bara om mig. Utan om våra barn. Och våra gäster. De registreras även de. Och våra data kan bli godis både för försäkringsbolag, sjukvårdskoncerner och mörka politiska krafter.

Men det här handlar också mycket om säkerhet. Det finns direkta RISKER. Vad händer när Internet går ner på grund av en hackerattack. Eller vi får virus i en av prylarna. Tänk dig ett ”smittat” dörrlås eller bilen. Eller kylen. Eller den internetstyrda dosetten för mediciner.

Och så har vi miljön – ofta framhålls som en stor fördel med sakernas internet. Systemen sparar energi i hemmen. Men dels kommer det att innebära att prylar anses uttjänta mycket snabbare. Dels drar själva trafiken på internet omåttliga mängder energi i serverhallar etc.

Utan att vara teknikfientlig finns det all anledning att vara skeptisk och misstänksam. Inte gå på de ljusblå idealbilderna av en ny fantastisk värld. Och fråga oss vad vi egentligen BEHÖVER där hemma. Vad är NYTTAN?

Sedan måste företagen vara transparenta med vad de gör. Vilket faktiskt kan bli en konkurrensfördel.

Politiken måste också göra sitt och göra det nu. ”Vilda västern” funkar inte. Säkerhet och integritet måste vara inbyggt genom EU-lag och standarder. ”Privacy by default” måste bli en realitet. Delning av personuppgifter och andra ingrepp måste vara ett tillval. Eller som vår expert Sinan Akdag uttryckte det: ”Vem äger våra data? Ska inte data som vi genererar stanna i hemmet?”

Frågan som måste ställas är vem tekniken egentligen är smart för. Det kan bli väldigt obalanserat till företagens fördel och släpper loss hackers och fri handel med extremt privata data. Allt kan inte läggas på att vi ska läsa många och långa och obegripliga avtalsvillkor, allt kan inte lösas med ”information”.

I Sveriges Konsumenters ståndpunkt om Sakernas internet presenteras våra 21 lösningar på problematiken.

MÄNGDEN är också ett problem

Publicerat av
Svara

I dagarna diskuteras mängden spelreklam som ett stort problem. Nye konsumentministern vill ta till ”tvingande åtgärder” om inte spelbranschen ser till att båda ton och omfattning blir en annan. Den flodvåg av lockelser som sköljer över oss alla via internet, press, TV och radio är exempellös. Dagens Nyheter visar också att den ÖKAT sedan årsskiftet. Man frågar sig hur många fler spelberoende vi har fått. Och förstörda liv.

För ett år sedan skrev jag en blogg med rubriken ”Orent spel” om fenomenet. Sällan har jag fått så många reaktioner, där läsare håller med och är heligt förbannade. Och sedan dess har alltså reklamen ökat…

Nu ställer sig höga jurister frågande till om just MÄNGDEN går att komma åt med lagstiftning – åtminstone kortsiktigt.

Men om mängden är ett problem så är det en samhällsfråga. Även om gränsen till yttrandefrihet finns där, så är det viktigt att politikerna inte backar. För det handlar om utsatta konsumenter. Precis som det hade gjort om vi haft en lika massiv reklam i alla kanaler för alkohol, snabblån, läkemedel eller för den delen godis till barn.

Så backa inte för att det är svårt. OM man inte kan få ner mängden så måste kraven skärpas betydligt på innehållet. Då måste kravet på måttfullhet bli mycket skarpare, liksom kraven på tydligare varningsinformation och liknande.

En parallell: Avtalsvillkoren på Internet. Sveriges Konsumenter har länge påpekat att det blir orimligt för en vanlig människa att hålla ordning på alla de långa och krångliga avtal som vi dagligen ingår på Internet. Men till problembilden hör också just MÄNGDEN. Det går knappt att göra något på nätet eller i mobilen utan att godkänna något som ingen varken hinner eller förstår att läsa, som är krångligare än avtal för att köpa ett hus. Så det handlar om obegripligheten, längden på avtalet – och mängden.

Vi står idag inför ett läge där ingen av oss – inte heller vi som är vana att läsa juridisk text – har skuggan av en chans att upptäcka lurigheter i det finstilta. Det är inte rimligt. Det är ovärdigt ett samhälle. Och inte något göras åt mängden så måste kraven på det andra – innehållet, begripligheten – skärpas dramatiskt. Liksom sanktionerna för den som trampar över.

För så här kan vi inte ha det. Det ska inte vara ett heltidsjobb att vara konsument. Man ska inte behöva vara utbildad jurist, tekniker, ekonom eller vara arbetsbefriad för att ha en chans att värja sig och begripa.

Det brådskar med kontanterna

Publicerat av
Svara

Allt oftare möts vi av skyltar i handeln och på kaféer om ”kontantfritt”. Ibland utformat så att det ska låta som en service till kunden. Många upplever det tvärtom som ett hån.

Förra sommaren kom Riksbankskommittén ut med ett delbetänkande som föreslog tvång för bankerna att tillhandahålla kontanter. Det stöder vi och mängder av organisationer som representerar sammanlagt miljontals konsumenter.

Bankerna bråkar förstås, vem hade trott något annat? De vet också att tiden arbetar för dem, kontanterna fasas ut snabbare och snabbare. Och det är nu självklart för alla att lösningen är politisk. Trots bred enighet om tvånget för bankerna har inget hänt. Delvis beror det på den utdragna regeringsbildningen men inte ens nu verkar det vara någon större aktivitet i regering och riksdag.

Trots att det hastar.

Tappar vi kontanterna förlorar vi det enda icke-kommersiella betalningsmedlet vi har. Bankerna styr allt. Vi marginaliserar stora grupper, inte bara äldre utan även funktionshindrade, glesbygdsbor, nyanlända. Vi avhänder oss en möjlighet att handla anonymt, vilket är ovanligt i en värld där de digitala spåren är enorma. Och vi försämrar vår krisberedskap dramatiskt, vilket nu också myndigheterna och försvaret fått upp ögonen för.

Antalet klagomål på digitala bankbedrägerier ökar dessutom dramatiskt hos Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Bankerna har länge försökt mörka hur stora problemen är men nu blir det allt tydligare att det inte är så enkelt som att det bara är kontanterna som är dyra för dem.

Egentligen borde alltihop vara enkelt.

Vi i konsumentrörelsen har ofta logiken på vår sida. Det gäller inte minst denna fråga.

En proposition borde omedelbart komma från regeringen som tar tag i den första frågan – om bankernas ansvar. Vad väntar de på?

Men sedan måste vi också omedelbart ta tag i den andra frågan – att kontanterna ska kunna gå att ANVÄNDAS. I de dagliga inköpen på kaféerna, butikerna, restaurangerna och andra ställen.

I den hearing som hölls i riksdagen den 30 januari och som SVT sände var detta en av de centrala frågorna. Jag påpekade att handeln i Danmark är tvungna att ta emot kontanter (med vissa undantag). Det är en yttersta lösning. Vi har i våra remissvar och i vår rapport ”Framtidens betalningsmedel” föreslagit att man måste se över det kommersiella monopol som gör det dyrt för butikerna att hantera kontanter. Detta avhände Riksbanken sig för nästan 15 år sedan. Kanske dags att samhället tar tillbaka det.

Vår medlemsorganisation PRO har precis genomfört sin årliga prisundersökning. Där framgår också att kontanthanteringen är viktig när äldre väljer butik.

För varje dag som går blir det uppenbart att vi inte bara kan stå och se på. Vad har vi samhället till om inte för att lösa problem som dessa?

Läs också debattartikeln av Kontantupprorets Björn Ericsson.

Vad blir leveransen till konsumenterna?

Publicerat av
Svara

I en vecka har vi haft en regering, efter all väntan. När jag besökte Riksdagshuset i veckan märktes en ny iver att komma igång på allvar (om än inte bland riktigt alla)

Både regeringsförklaringen och januariöverenskommelsen innehåller en del intressanta delar för konsumenterna: Cirkulär ekonomi, ekologisk mat, punktligare tåg, enklare skaffa solceller, ursprungsmärkning på restaurang, mindre matsvinn, mer bredband på landsbygden. Mycket finns med bland våra 46 lösningar i ”En stark och hållbar konsumentpolitik” – men långtifrån allt.

Konsumenterna nämndes två gånger i regeringsförklaringen. Mycket ovanligt. Det gällde ekologisk mat och att ”svenska konsumenter ska kunna göra hållbara och kemikaliesäkra val”. Vilket förpliktigar!

Ny minister med ansvar för konsumentfrågorna blir Ardalan Shekarabi. Grattis till viktigt jobb! Frågorna blir också kvar på det tunga finansdepartementet, vilket är viktig markering. Shekarabi har tidigare visat stort intresse för konsumentfrågorna och har själv förklarat att ”det har varit en dröm i många år” att få ansvar för dem i regeringen. Dessutom fortsätter han sköta den offentliga upphandlingen, som är kopplad till konsumentfrågorna.

Flera andra ministrar har ansvar för valda delar som berör oss som konsumenter – livsmedel, energi, bostad, infrastruktur. Centralt för Jennie Nilsson och de andra statsråden är att inte glömma bort konsumentperspektivet, att inte önsketänka om hur lösningar fungerar i praktiken och att minnas att samhället består av olika grupper med skiftande behov och kunskap.

Trots synbart goda ansatser från dem som nu styr är frågan vad som blir den reella leveransen till konsumenterna. Sveriges Konsumenter kommer att inspirera, kritisera, driva på och ge kunskap om vad som verkligen behövs och vad som fungerar i vardagen. Konsumentrörelsen är beredd att mötas, samtala och visa vägen. Vi står förankrade i vardagen, inte minst hos grupper som på olika sätt och olika lägen kan vara utsatta.

Det finns gott om utmaningar, som vi hoppas att nya riksdagen och nya regeringen tar tag i. Här några av de stora frågorna framöver:

Konsumenter idag möter en komplex vardag och en komplex marknad. Här måste något göras snabbt åt såväl den åsidosatta hem- och konsumentkunskapen som minskningen av antalet konsumentvägledare i landet. Bland annat.

Det digitala utanförskapet blir allt större. Innovationer underlättar livet – men riskerar också att marginalisera stora grupper. Begripligheten och integriteten måste bli mycket bättre när vi är ute på nätet, liksom när vi bär med oss våra mobiltelefoner.

Hållbar konsumtion måste tas på största allvar. Det behövs många medel, varav en stor del är politiska. De berör allt från att vi överbelånar till prylkonsumtion till längre reklamationstider och självfallet också livsmedlen. Väldigt mycket är politik. Särskilt när det behöver bli svårt att välja fel, snarare än ”bara” lätt att välja rätt.

Konsumentskyddet behöver öka på flera områden, skönhetsbehandlingar är ett exempel. Och myndigheter måste få verktyg, instruktioner och medel att verkligen kunna ta tillvara konsumenternas intressen.

Kontanterna. Snabbt behöver något göras för att att kontanterna inte bara ska finnas – utan också ska gå att använda i butiker och på restauranger. Kontanter är idag det enda icke kommersiella betalningsmedlet, de andra ägs idag av bankerna.

Detta är några exempel. Mer kan du läsa i min tidigare blogg om konsumentåret 2019.

Så blir konsumentåret 2019

Publicerat av
Svara

Att det ”redan” är 2019 är en lite kuslig illustration till att framtiden är närmare än man tror. Det avlägsna året 2020 är precis runt hörnet. Och 2030 är heller inte alls långt borta.

Det finns en hel del att känna oro för i världen. Men det finns också positiva tecken. Inte minst ser jag dem i en allt mer engagerad ungdom, som klär av svammel, inkonsekvens och passivitet med frågor precisa som svetslågor. Typ: ”Om ni säger att ni älskar era barn, varför gör ni då inget åt klimathotet?” (Greta Thunberg). Det gäller även i andra länder, som Storbritannien och USA. Jag tror att vi oftare kommer att höra kraftigt ifrågasättande av tingens ordning från det hållet.

Logiken är ofta på det godas sida. Eller på konsumenternas, för att komma över till mitt spännande och intressanta arbetsområde.

Foto: Mathilda Khoo

Nyligen skrev jag att 2018 var ett av de mest spännande konsumentåren, något som du kan läsa mer i min och experter på Sveriges Konsumenters årskrönikor för 2018. 2019 kan bli ett ännu mer händelserikt år, med många avgöranden. Även om vi i skrivande stund inte har någon regering i Sverige än så går det ändå att förutse en hel del trender och händelser.

EUROPEISKA UNIONEN står inför stora förändringar. Under de sista månaderna med nuvarande parlament och kommission kan vi förvänta oss en hel del beslut, varav många är fördelaktiga för konsumenterna. Den ambitionen har präglat ”New Consumer Deal” och dataskyddsförordningen GDPR och det är att bara att hoppas på det som förhandlas just nu landar i bra lösningar. EU har gradvis tuffat till sin konsumentlagstiftning men det finns fortfarande hål att täta, särskilt för de allt fler digitala tjänsterna. Brexit träder i kraft i mars, ett fullskaleexperiment i juridiskt kaos om ingen uppgörelse nås. Följderna kommer att märkas även hos oss. I maj är det sedan val till nytt Europaparlament och vad som händer därefter – det står skrivet i stjärnorna. Det finns skäl att vara orolig för att nationalistiska krafter, för splittring, för minskade klimatambitioner. Mer än många tror i vår vardag styrs av EU-lagstiftning och det finns mycket starka skäl att gå och rösta.

POLITISKT ANSVAR kontra den enskildes ansvar kommer att bli en allt hetare fråga. För att klara de stora utmaningarna för båda hälsan och miljön är det uppenbart att marknaden och konsumentmakten inte räcker till. Den måste kompletteras med ett politiskt ledarskap som vågar ta långsiktiga beslut som gör en hållbar och hälsosam livsstil lättare. Standardsvaret ”mer information till konsumenterna” räcker inte, vi drunknar redan och mycket av hälso- och miljöbudskapen motverkas av en massiv marknadsföring som spinner på mer onödiga och energislukande prylar och mer skräpmat. Klimathotet är på riktigt nu.

Med eller utan en ny het sommar och nya bränder kommer det att bli svårare för partier och politiker som tror man kan köra på som vanligt. Dessutom ifrågasätter fler och fler vårt sätt att leva, att stressa och överkonsumera samtidigt som vi stjäl av våra barns resurser och möjligheter.

KONSUMENTMAKTEN behövs. 2019 tror jag att vi kommer att se nya former och uttryck. Större och snabbare protester på sociala medier. Men också fler bojkotter. Kanske mot kött från Brasilien. Kanske mot amerikanska företag som stödjer Trump. Kanske mot svenska företag som bidrar till diskriminering och orättvisor.

MYNDIGHETSTILLSYN kommer att bli allt viktigare. Reglerna visar sig i många fall tillräckliga, men de efterlevs för dåligt. Därför behövs krafttag för att stävja fusk och bedrägeri, för att möta ”greenwash” och reklamlögner, för att skapa mycket rimligare villkor, större begriplighet och integritet på nätet. Här fallet tunga bördor på Konsumentverket, livsmedelstillsynen, Finansinspektionen och Datainspektionen. De måste göra mer, vilket dels handlar om deras egna prioriteringar och arbetsmetoder men också politikerna som måste se till att resurser, verktyg och sanktioner verkligen gör nytta. För konsumenterna. Det måste bli slut på dalt och oändligt tålamod med företagens ”egenåtgärder”.

DIGITALISERINGEN av samhället går rasande fort och här riskerar stora grupper att marginaliseras. Alla nyttjar inte möjligheterna med appar och smarta telefoner och det måste vara okej. ALLA konsumenter måste sättas i centrum på ett helt annat sätt. Det handlar om delaktighet och ytterst demokrati. Bättre ordning behövs för delningsplattformar, på de långa avtalsvillkoren som är snudd på standard, på sakernas internet där vi lätt kan förlora kontrollen. För att inte tala om artificiell intelligens. När prylarna inte bara pratar med varandra via internet utan även tänker själva kommer svåra ansvars- och försäkringsfrågor att prövas. Här behövs reglering innan katastroferna inträffar.

2019 kommer vi att höra mera talas om default och inbyggd design. Vad det ytterst handlar om är exempelvis höga skyddsregler på internet som standard med möjlighet att själv luckra upp och till exempel slå på platstjänster och annat som kan hota integriteten. Inbyggd design är att redan på ritningsbordet göra prylarna enkla att använda, begripa, reparera, återvinna och så vidare.

BETALNINGSMEDLEN blir också hett. Nya tekniska lösningar kommer att se dagens ljus. Mycket är bra men betalningar måste funka för alla. Precis alla. Vi kan inte låta bankerna och handeln vrida det enda icke-kommersiella betalningsmedlet – kontanterna – ur händerna på oss. Även detta är en fråga om delaktighet och demokrati. E-kronan ska nu testas, vilket är bra, men beslutet är framför allt politiskt betalningsmedlen. Vid sidan om en statlig e-krona behöver kontanterna vara kvar under överskådlig tid. Och de måste gå att ANVÄNDA, i butiker och på kaféer. De har trots allt många fördelar, dels för utsatta grupper som inte kommer åt ny teknikers fördelar, dels ur beredskapsperspektiv.

DETTA är bara några viktiga trender och förutsägelser. Mycket hänger ihop. Mycket av de som diskuteras och görs kommer att handla om vägen en mer HÅLLBAR LIVSSTIL och till att MINSKA KLYFTORNA mellan olika grupper av konsumenter. Här finns stora utmaningar som  vi som konsumentorganisation kommer att ta tag i och driva. Lösningen är inte en, utan innehåller komponenter som exempelvis stärkt kommunal konsumentvägledning och utökad hem- och konsumentkunskap. Plus mycket annat, inklusive fungerande och rättvisa ekonomiska styrmedel.

Att vara konsument håller på att bli ett heltidsjobb, för dem som verkligen vill ha kontroll och vill välja rätt. Så ska det inte vara. Det ska inte kräva högskoleutbildning i kemi, juridisk, teknik. Individen har det yttersta ansvaret för sitt liv och sina val. Men det ska vara lätt att välja rätt – både för sitt eget bästa och för planetens. Lättare än idag. Och med tilltagande komplexitet – på internet, med nya tjänster, ökat utbud och nya typer av marknadsföring – räcker inte det. Jag tror att vi måste forma samhället så att det blir allt mer svårt att göra fel.

2018 – spännande år för konsumenterna

Publicerat av
Svara

Konsument-året 2018 har varit ett av de mest spännande på länge. Flera viktiga segrar, nytt fokus på viktiga frågor – men också en del besvikelser.

Här en snabb tillbakablick.

TUMMEN UPP gör jag för att:

HÅLLBAR KONSUMTION har kommit mer i fokus. Det orimliga i att vi överkonsumerar och frossar som vanligt blir uppenbart för allt fler. Senast blev det rejäl debatt kring Black Friday och hela julhandeln men genom hela året har priset för lågpriset uppmärksammats allt mer, vare sig det gäller flyg, kläder eller industrikött. Allt mer ekologiskt handlas, begagnatbutikerna blomstrar och Tågsemester på facebook vinner Blåslampan.

Blomstrar!

Blomstrar!

RÄTTIGHETERNA har blivit bättre genom beslut inom EU och av regering och riksdag. De tre tydligaste lyften har gällt skriftliga avtal vid telefonförsäljning, skarpa regler mot snabblånen och GDPR – nya regler för att skydda vår integritet på nätet. Men även passagerarrättigheter har stärkts liksom skyddet mot finansrådgivare som ser mer till sin egen plånbok än kundens (fast där hade vi velat ha ännu mycket starkare skydd).

BANKERNA har stått i skottgluggen för att de pratar hållbarhet men ändå låter stora pengar gå till krig, korruption och miljöförstöring. Detta tack vare vårt arbete i Fair Finance Guide men många andra trycker också på. Finanssektorn har en nyckelposition för en bättre värld och nu kan de inte backa längre.

De blir nu sannolikt också skyldiga att tillhanda kontanter igen, efter att alla partierna i Riksbankskommittén förordat tvång för bankerna.

GENERELLT SETT anser jag att politikerna i de flesta läger blir mer uppmärksamma på konsumenternas rättigheter. Regeringen har varit aktiv och i riksdagen har flera surdegar lösts under 2018, som till exempel telefonförsäljningen. Men även i Bryssel har tempot det senaste året ökat, med ”New Deal for Consumers” och andra förslag som är riktigt bra för de 500 miljoner som bor och handlar i EU. Vi på Sveriges Konsumenter märker ett ökande intresse för och kunskap i konsumentfrågorna, vilket bland anat avspeglas i partienkäten inför riksdagsvalet.

Men allt är ju inte frid och fröjd. TUMMEN NER gör jag för att:

KLYFTAN fortfarande är stor mellan olika grupper av konsumenter och den blir inte precis mindre av digitaliseringen. Ny teknik och nya tjänster på nätet kan vara fiffiga och tidsbesparande men är sällan någon dröm för äldre och funktionshindrade, ofta istället en mardröm. Det blir allt mer ett heltidsjobb att vara konsument och så kan vi inte ha det.

VILLKOREN PÅ NÄTET är fortfarande under all kritik. Fler, långa och svårbegripliga avtal gör det omöjligt att full koll på vad man faktiskt godkänt för alla konsumenter. Frivillig bättring från företagen verkar långt borta och myndigheterna har ännu inte kommit till skott.

KONSUMENTVÄGLEDNINGEN ute i kommunerna minskar. Snabbt. Det är mycket oroväckande, med tanke på att de mest utsatta konsumenterna inte är särskilt hjälpta av telefonråd eller en chatt. Här står politiken handfallen, verkar det.

KONTANTERNA – igen. De blir allt svårare att använda i affärer och på restauranger. Vi håller på att förlora det enda icke kommersiella betalningsmedel vi har, som också är enda alternativet för stora grupper.

Tåget är helt enkelt framtiden

Publicerat av
Svara

Tåget är egentligen det perfekta transportmedlet. När det fungerar. Det är så vi ska resa i framtiden. Och nu börjar viktiga hinder falla.

Bara det att ett fordon rullar på räls gör det mångfalt mer energieffektivt än de bullrande och stinkande släktingarna bilen, bussen och långtradaren. Sedan tillkommer trivseln ombord och snabbheten.

Själv minns jag massor av tågresor med glädje. Alltifrån snirklade färder till morföräldrarnas hytte i norska fjällen till tågluff i Europa och Kina på 80-talet. Att se landskap och städer passera, läsa, ta en kopp kaffe, filosofera, slumra lite. Så vill jag att det ska fortsätta, även för kommande generationer.

SusannaElforsVinnare_683Förra veckan delade vi ut konsumentpriset Blåslampan – en av de roligaste uppgifterna som finns för en konsumentorganisation. I ett starkt fält av finalister vann facebookgruppen Tågsemester och dess skapare Susanna Elfors.

Tågsemester är internet när det är som bäst. Man hjälper varandra. Det du inte vet, det vet någon annan. Eller som motiveringen säger: I tider då flygandet måste minska är tåget ett självklart val och Tågsemesters över 25 000 medlemmar ger såväl inspiration som blixtsnabba råd. Gruppen kan lika enkelt ta dig igenom den ogenomträngliga djungel det kan vara att hitta rätt biljetter för en europasemester, som att hjälpa dig om du är strandad i Düsseldorf eller missade tåganslutningen i Degerfors.

Sajter som denna är en komponent som behövs. En annan är ett enkelt bokningssystem även för dem som ska över gränserna. Det är nu på väg, tack vare ett beslut i Europaparlamentet. Det är egentligen skandal att det dröjt så länge, medan flyget är hur enkelt som helst att boka oavsett vart man ska.

EU-beslutet innebär också att ersättningen vid tågförseningar höjs och det ska bli tillåtet att ta med cykel även för den som vill till Rom eller Zagreb. Nu hoppas vi att beslutet också klubbas av Ministerrådet och EU-Kommissionen.

Tre ”bovar” som motverkar tåget är opålitligheten, priset och tiden. Det senare kommer förhoppningsvis att byggas bort och tåget är redan nu konkurrenskraftigt upp till typ 50 mil. Men alla tre faktorerna kräver politik för att åtgärda. Stark, modern, framsynt politik. Såväl på långa resor som på korta resor över länsgränsen. Vi har flera sådana förslag i ”En stark och hållbar konsumentpolitik” och de drivs också hårt av vår medlemsorganisation Resenärsforum.

Det måste bli enklare att åka tåg. Det fullständigt skeva förhållandet mellan tåg och flyg måste ändras. Så att det till exempel går enkelt och är rimligt kostsamt att ta sig från Stockholm till Bryssel med tåg. Det vore synnerligen önskvärt. Både för dem som vill turista i EU:s huvudstad, och för en organisation som Sveriges Konsumenter som behöver vara där och göra sin röst hörd.

Handeln – en del av lösningen?

Publicerat av
Svara

I morse debatterade jag med Svensk Handel om julhandel. Äntligen. P1 Morgon i gryningen av Black Friday blev ännu ett i raden av inslag om hejdlös julhandel vs resursslöseri och miljöförstöring. Det har varit en välkommen debatt. Det har behövts mer sans och balans i media, där det tidigare år mest varit fokus på rekordhandel över jul och vilken som ska bli årets julklapp. Tillsammans med all rea-reklam i brevlådan, på TV och ute på gator och torg har miljöargumenten inte hörts och synts så mycket.Blackweek

I år är det annorlunda. Det har varit debattartiklar, reportage och inslag som tar upp oron som faktiskt finns hos alldeles vanliga människor om att det som pågår nu kring jul, är både ohållbart och galet. Vi har varit aktiva i media, liksom vår medlemsorganisation Medveten Konsumtion och många andra.

Branschorganisationen Svensk Handel har hittills duckat, men i morse kom den näringspolitiske chefen till studion. Det var bra. Debatten behövs och handeln har en nyckelroll för att tackla de utmaningar som finns. De har sagts sig vilja vara en del av lösningen genom fokus på vad de kallar ”hållbar handel”

Debatten kom delvis att handla om handelns ansvar kontra individens. Jag menar att handeln å ena sidan talar om hållbarhet men å andra tiden satsar stora pengar på att vi ska köpa mer. Det skorrar falskt. Handelns har ett stort ansvar (men inte hela). De kan och måste göra betydligt mer. Frågan är vad de lär sig nu och hur det förändrar nästa år.

Jag förstår att denna diskussion är besvärlig för handeln. Särskilt sällanköpshandeln – vitvaror, hemelektronik, möbler, sport, leksaker etc. Den slår mot själva kärnan – att sälja. Helst mer än tidigare. Helst nya prylar. Och ju snabbare kunderna kommer tillbaka, desto bättre.

Handeln i Sverige brottas också med en ökande utländsk e-handel, bland annat billigt och ibland vådligt skräp från Kina och andra länder utanför EU. Men det får inte överskugga den roll och det ansvar svenska butiker, små och stora, ändå har.

Så hur blir de en del av lösningen och inte – som idag – en del av problemet? Inte lätt. Men det här är en början:

  • Dra ner på rea-hysterin. Och stoppa fejkade reor (alltså att priserna höjs innan de sänks). Idag blir det närmast självdestruktivt, även om riktiga reor av varor som konsumenterna verkligen behöver alltid har sin plats.
  • Bli mer cirkulära. Satsa återanvändning, återvinning, begagnat. Gör grejorna reparerbara.
  • Sälj schyssta grejor – där resurserna tas ut och använts hållbart, eko-märkta, prylar där arbetarna fått levnadslöner, där djur inte plågas etc etc.
  • Bli mycket bättre på att pröva nya affärsmodeller – hyr ut, dela, ta betalt per användning och liknande.
  • Dämpa reklamen för köp på avbetalning. Konsumtionslånen har tredubblats på tio år och det bidrar till ökad överskuldsättning och miljöproblem.

Det här är inget revolutionerande. Delar av det finns till och med i Svensk Handels egen skrift ”16 smarta vägval för hållbar handel”. Problemet är att det syns alldeles för lite i verkligheten. Särskilt nu inför julen.

Dags att gå från ord till handling.

Julhysterin ökar – inte minskar

Publicerat av
Svara

Hur många ser med glädje fram emot att gå ut och handla julklappar? Hur många gör det när de egentligen vet att vi konsumerar fyra jordklot och klimathotet är på allvar? Och när de vet att mottagaren redan har för mycket prylar hemma?

Julshoppingen ökar, när den borde minska. Foto: Kevin Dowling, Unsplash

Julshoppingen ökar, när den borde minska. Foto: Kevin Dowling, Unsplash

Framför oss ligger nu nya påfundet Black Friday, jippot Årets Julklapp, den ”vanliga” julhandeln och sedan mellandags- och januarireor. Som om inte mängden prylar och köphetsen är illa nog är dessutom många av reorna fejkade. Priset har höjts innan det sänks. Utvecklingen går mot en mer utdragen så kallad köpfest med fler dagar då vi uppmanas att överkonsumera.

Varje år vid den här tiden skriver jag en blogg om julen där jag förvånas över att så lite händer. Tyvärr även 2018.

Visst, de kritiska rösterna blir allt fler, vilket märks i debattartiklar och TV-inslag. White Monday är ett alternativ som lyfter fram begagnat och upplevelseklappar.

Men den stora bilden är att väldigt lite händer. Helsidesannonser och rea-affischeringen tar betydligt större plats än de samlade motkrafternas utrymme. Och vi lockas ut i rushen, trots att vi inte behöver det, inte har råd kanske och naturen tar rejält med stryk.

Organisationen Svensk Handel verkar befinna sig allt mer i någon form av spagat. Å ena sidan vill de vara i tiden rent imagemässigt och har lanserat ”Hållbar handel” som ett fokusområde. Bland annat ska de ”öka kunskapen om hållbarhetsfrågor i handeln samt inspirera till hållbarhetsarbete.” Visst, det sker en del inom främst livsmedels- och klädhandeln. Men julhandeln, med alla nya prylar vi ofta inte behöver, rimmar väldigt illa med det som Svensk Handel säger sig vilja göra. VD:n Karin Johansson säger: ”Med Black Friday och julhandeln runt hörnet ökar framtidsoptimismen. Förväntningarna på antalet anställda stiger, det är glädjande eftersom vi vet att det innebär att fler unga kan få chansen på arbetsmarknaden.”

Det sista är intressant. En bransch under kritik använder gärna sysselsättningen, särskilt bland ungdomar, som ett starkt skäl för att köra på som vanligt. Det gjorde även telefonförsäljarna för att hindra strängare lagstiftning.