Kunderna mullrar mot bankerna

Bankerna är sena att hoppa på etik- och miljötåget. Det är de flesta eniga om, numera en och annan även inne i bankerna. Konsumenterna också, tycks det. En vecka efter lanseringen av Fair Finance Guide har över 2000 konsumenter aktivt använt sajtens mailfunktion för att klaga på sin bank. Den sajt som vi nu lanserar ihop med Amnesty, Diakonia, Naturskyddsföreningen och Fair Trade Center ger äntligen konsumentmakten en rejäl chans. 2000 är naturligtvis bara toppen på isberget, bara en liten del av alla missnöjda tar sig tiden att söka upp sajten och skicka ett mail. Bankerna får nu (ännu) en anledning att skärpa till sig ordentligt när det gäller vad de gör med våra pengar.

Invigningen av Fair Finance Guide med bland annat ansvarig minister Per Bolund.

Invigningen av Fair Finance Guide med bland annat ansvarig minister Per Bolund.

Även jag har skickat ett mail med klagomål på min bank. Efter ett dygn kom ett svar, av standardtyp, där de uttryckte ”förståelse om jag var besviken på dem”. Men man skrev också att de ”ser detta som en möjlighet för oss att bli bättre.” Låter ju bra. Men fortsättningen oroar: ”Vi tar självklart till oss av denna kritik och ser att vi kan bli bättre på att kommunicera vårt hållbarhetsarbete i våra policies och riktlinjer.”

Jaha. Kommunikationsargumentet, ”vi gör mycket men måste bli bättre att berätta om det”. Min bank är inte ensam om det, men i grunden är det struntprat. Bankerna måste förändra sitt arbete i grunden, byta attityd och införa helt nya styrmedel och incitament. Från det översta styrelserummet ner till golvet på bankkontoren. Att de skyller på dålig kommunikation visar att de trots allt inte fattat vidden av de förändringar de måste göra. Därför blir det också intressant att se Fair Finance Guides fortsatta arbete med fallstudier – alltså vad policysnacket betyder i verkligheten.

Ett hinder i sammanhanget är den påstådda motsatsen mellan avkastning och hållbar utveckling. Det finns gott om lönsamma, miljöriktiga investeringar och det är en farlig myt att man måste ”offra” något för att satsa på miljö och mänskliga rättigheter. Bankerna har en enorm makt och har alldeles för länge styrts av kortsiktiga intressen och brist på ansvar för klimat, miljö, människorättsbrott med mera. En liten ändring penningflöden och villkor för utlåning kan åstadkomma kolossala förändringar till det bättre.

Skärmavbild startsida

Dagen innan vår lansering hade konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund kallat till en hearing i ämnet med makthavare i och utanför finansbranschen. Enigheten verkade stor om att tåget nu rullar allt fortare, att mycket mer måste göras – i alla fall bland de initierade företrädare som satt runt bordet. Ser med spänning fram emot vad detta kan betyda i realiteten.

Här behövs inte bara konsumenttryck utan även politik. Bolunds invit var ett tecken på att han ser hållbara investeringar som en central fråga. Nu måste de driva på för att bankerna ska bli mer transparenta och rapportera strukturerad och jämförbar hållbarhetsinformation – både i Sverige och i EU. Regeringen har redan tillsatta en utredning om hur fonders etiska aspekter kan bli mer begripliga för kunderna. Det är bra, men låt mig varna för övertro på att ”mer information” ordnar biffen. Det måste vara lätt att välja rätt” men bankerna kan inte luta sig tillbaka med ursäkten att ”ingen frågar efter det”. Politiken kan också satsa mer på forskning om konsumentbeteende för att främja en hållbar utveckling.

Sammantaget finns det skäl att vara optimist. Men bankerna har en enorm läxa att göra. Och vi konsumenter måste vara aktiva.

Räddaren i nöden

Om du hamnar i tvist med hantverkaren, bilverkstaden, mobiloperatören eller resebolaget – vilket är lätt hänt – slipper du gudskelov gå till domstol. Sedan många år finns Allmänna reklamationsnämnden (ARN) till vår tjänst, ett opartiskt och informellt sätt att få avgjort vem som egentligen har rätt – du som missnöjd konsument eller det trilskande företaget.

Nu blir det också ännu bättre för konsumenterna genom att fler typer av tvister kan lösas av ARN, hanteringen ska snabbas på och att de så kallade värdegränserna sänks. Regeringen kommer med ett förslag till riksdagen som Dagens Nyheter skriver om idag och är i linje med den utredning som kom förra året. Det är dels påkallat av ett ökat konsumentskydd i EU men också av ett ökat behov hos konsumenterna.

För samhället är ARN ett billigt och troligen lönsamt sätt att skydda konsumenterna (privatpersoner som luras och får kraschade ekonomier brukar bli dyra i andra delar av statskassan, plus allt psykiskt lidande det orsakar). ARN:s beslut är nu bara rekommendationer men seriösa företag har bundit sig att följa dem och det görs av flertalet.

tool-384740_1280Dock skiljer det en del, hantverkare är klart sämst, så här borde man fundera på vad som kan göras mer för att skydda konsumenterna. Införa krav på skriftligt avtal, till exempel. De som inte följer besluten hamnar på Råd & Röns svarta lista, som därmed har en viss ”skrämseleffekt” på trilskande företag, men det hjälper tyvärr inte mot de värsta skojarna.

Nu blir det ändå en förstärkning av konsumenternas möjligheter att inte bara HA rätt utan även FÅ rätt. Enda baksidan med detta är att de pengar staten lagt till för det nya starkare ARN tas från de redan små bidragen till ”konsumentrösten”, det vill säga oss och andra ideella organisationer.

Konsumentmakt över bankerna – äntligen!

Fair Finance Guide - logo - transpIdag är starten på något nytt och stort. Idag lanseras Fair Finance Guide som visar bankernas miljö- och etikansvar. Eller snarare brist på ansvar. Den sajt som vi nu lanserar ihop med Amnesty, Diakonia, Naturskyddsföreningen och Fair Trade Center ger äntligen konsumentmakten en rejäl chans.

Det talas allt mer om ”hållbara investeringar” idag – såväl förekomsten av ”etiska fonder”, AP-fondernas placeringsstrategi och vad bankerna egentligen lånar ut pengar till. Den tidigare sovande finansbranschen har börjat vakna och insett att de har ett ansvar de också.

Livsmedels- och klädbranschen har vaknat långt tidigare, banker och fondbolag ligger efter och gör fortfarande för lite och det går för långsamt. Policies och hållbarhetsansvariga – javisst. Men det krävs att hållbar utveckling är en självklar grundplatta i alla styrelser, ledningsgrupper, i hela företaget och att det blir ”verkstad”. Luddighetens och de vackra ordens tid är förbi.

Det finns förvisso många hoppfulla tecken. Igår hade konsumentminister Per Bolund kallat till en hearing i ämnet med makthavare i och utanför finansbranschen. Enigheten var stor om att tåget nu rullar allt fortare, att mycket mer måste göras. Jag poängterade att politiken, branschen och konsumenterna alla måste driva på.

Vårt bidrag är nu Fair Finance Guide. Den ger konsumenterna något som saknats – öppenhet och tydlighet. Vilka snackar bara, vilka gör något i verkligheten för bättre miljö, mot kränkningar, krig etc? Finansbranschen har ett enormt ansvar. Och enorma möjligheter. Om bara investeringsströmmarna styrs om lite, lite så kan mycket räddas och gå in en annan riktning. Om bara konsumenterna får chansen kommer de att driva på. De vill. Nu kan de också.

Skärmavbild startsida

 

Vem läser dina sms?

Det börjar kännas allt mer läskigt att vi alla är så totalt beroende av fem amerikanska bolag – Google, Facebook, Microsoft, Apple och Netflix. Övervakningssamhället är här och för ”The Big Five” handlar allt i slutändan om att ständigt vässa sina affärsmodeller.  Just nu gäller det Facebook, som sedan årsskiftet bland annat har rätt att kolla dina privata sms. Det beror på att du som användare redan från början accepterade långt mer än vad du förmodligen insåg. Och så länge du har samtyckt till det, till exempel genom att installera Messenger i din telefon, har Facebook stora möjligheter att snoka, stalka och kolla upp både dig och dina vänner. Förmodligen inget du tänkte på när du blev medlem och accepterade deras 18-sidiga personuppgiftspolicy (som få läser igenom eller förstår vad den innebär).

Öga

Vad blir då konsekvenserna av de nya villkoren?

  • Sannolikt kommer du att få fler meddelanden om händelser nära dig, eftersom Facebook har fått ännu större möjlighet att följa dig, var du är och vad du gör.
  • Du kommer visserligen att få större möjligheter att ta bort annonsörer, men med geostyrning kommer ändå annonsörernas möjligheter att rikta marknadsföring till just dig, vid precis rätt tillfälle, att öka.
  • Du kommer att få möjligheter att köpa saker som marknadsförs på Facebook direkt på sidan, utan att slussas vidare till en nätbutik.

Att detta är ett led i att göra Facebook mer lockande för annonsörer behöver man inte tvivla på. Men vill vi ha Facebook som en gigantisk annonsplats eller en plattform för sociala kontakter? Redan idag får våra konsumentvägledare samtal från massor av konsumenter som av misstag råkat klicka på något på Facebook som de trodde var gratis men som visar sig vara ett abonnemang på något man inte tänkt köpa.

Det är hög tid att vi konsumenter säger ifrån! Och att Datainspektionen undersöker om Facebooks personuppgiftspolicy verkligen stämmer överens med vår svenska personuppgiftslag.

Det räcker nu – motto för 2015

Året som gått har präglats av bankerna, ekomaten, kemikalierna, telefonförsäljningen och mycket annat. Konsumenternas sårbarhet har ofta stått i fokus. En tydlig trend har varit: Det räcker nu! 10531467_831205183564350_341348164477919618_o

Det finns en ökad förståelse för att fulsäljet inte bara kan tillåtas fortsätta. En insikt om att konsumenterna faktiskt vill konsumera hållbart och måste få en chans att göra det. En ökande samsyn om att marknaden inte löser allt utan det behövs mer av korrigeringar, tillsyn, straff. Ett erkännande av att konsumenterna ofta är i kraftigt underläge mot banker och andra branscher och att något måste göras. Långsamt börjar allt fler förstå att det behövs en stark konsumentröst. Vi som organisation möts av ett ökat intresse, en ökad efterfrågan.

Mycket återstår. Motkrafterna är många. Från rena bedragare och slentrian till ren motvilja hos vissa av företagen. Liksom politiker som inte förstår att starka och trygga konsumenter är en fråga om rättvisa och demokrati.

2014 listade vi vad som krävs – 50 krav inför EU-valet, 100 krav inför riksdagsvalet. Av de 100 kraven har två av tre en möjlig majoritet i riksdagen, visade vår enkät inför valet i september. Det är mycket glädjande. Nu ska det bara gå från snack till verkstad, det måste bli faktiska riksdagsbeslut. I två fall har det redan skett – mot taxi-problemen och mot automatisk avtalsförlängning. Men vi hör och läser instämmanden i fler av våra krav vid direkta möten och i media – för räntetak på snabblån, provisionsförbud för finansiella rådgivare, skriftlig bekräftelse vid telefonförsäljning.

Jag tror att 2015 kommer att innebära en hel del förbättringar för konsumenterna. Här är vad jag tror att det kommer att handla om nästa år. Bland annat:

Konsumera inte sönder världen! Rovdrift på resurser, slit och släng, överanvändning av antibiotika – mycket fortsätter som vanligt trots att vi ser galenskapen. Men vi ser allt fler motrörelser – manifesterade i ekoboomen, Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd och debatt om köttet. Klädbranschen blir långsamt bättre. Nu skriver till och med tidningen Market att eko- och återvinningstrenden är ”het”. Vi driver på med vårt projekt Stilmedveten, genom vår strategi ”Bra mat för alla” och på andra sätt. Den tröga finansbranschen försöker vi mota åt rätt håll med webbplatsen Fair Finance Guide.

Rättvist och inkluderande! Konsumenter har oerhört olika förutsättningar, många är utsatta, många känner sig vilse i valfrihetsdjungeln. Det blir komplext att vara konsument och klyftorna ökar. Här måste vi se till att alla inkluderas, att alla förstår, kan välja, att alla har ett reellt skydd, alla kan få stöd när de råkar illa ut. Till exempel av en professionell, tillgänglig och oberoende rådgivning. Trygga, kunniga och kaxiga konsumenter är bra för alla. Vi ska göra vad vi kan för att denna aspekt ska komma med i valrörelsen i vår.

Stoppa fulsäljet! Gatu- och telefonförsäljning är exempel på hur problemen ökar. Allt fler inser att någon form av begränsning behövs. Det har funnits en övertro och ett alltför stort tålamod med att låta företagen städa själva. Av vår valenkät att döma finns det en ökande insikt att det behövs regleringar för konsumenternas bästa.

Rör inte mitt privatliv! ”Big data” kommer att bli rubrikord 2015, det är viktigt att stå emot de krafter som vill tanka oss på personuppgifter, kartlägga köpmönster och vanor, sälja uppgifterna och stoppa insyn och grundläggande värn om privatlivet. Integritet på nätet blir stort 2015.

Behåll konsumentskyddet – och stärk det! Vi har långsamt jobbat upp ett allt bättre skydd i Europa, men det behöver ändå skärpas och framför allt efterlevas. Frihandelsförhandlingarna med USA – förkortat TTIP – kommer vi att prata mycket om. Avtalet kan innebära fördelar för konsumenterna, men det gäller att få garantier att vårt mödosamt tillkämpade skydd vad gäller mat, kemikalier, integritet m m inte urholkas.

Med allt detta har vi jobbat med 2014 och fortsätter med 2015. Med stolthet och glädje. Det finns ett stort behov av en stark röst, en stark kraft på konsumenternas sida.

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!God jul

Bankers ”rådgivare” vilseleder

Schack matt

Nu har det visats igen – placeringsråden som ges av bankerna är inte bra för kunderna. Snarare tvärtom. Kunderna förlorar på att få ”råd”. Tidigare har olika studier visat att fonder och andra ”produkter” som bankerna tar bra betalt för går sämre än index. I princip innebär det man hellre gör en egen bedömning än att låta banken ge råd. Kunderna kommer i andra hand, banken i första hand när det kommer till kritan. Olika provisionssystem driver rådgivarna att sälja produkter som är bra för dem snarare än för kunden.

Därför diskuteras nu olika åtgärder, som provisionsförbund (prövat med gott resultat av andra länder) liksom att ”rådgivarna” ska tvingas kalla sig vad de är – säljare. Så är det i andra branscher – bil, bok, vitvaror, you name it. Dessutom måste alla ges rätt till oberoende ”riktig” rådgivning. Det har vi krävt i en debattartikel på DN Debatt i somras och i vår valplattform med 100 krav för en starkare konsumentpolitik.

Rapporten har den tråkiga titeln ”Långsiktiga finansiella spartjänster till konsument – underlag till bedömningar av åtgärdsmöjligheter”, och språket i rapporten är torrt vetenskapligt, inte alltid begripligt. Men resultatet är sprängstoff – kunderna förlorar på rådgivning. Bättre att agera på egen hand. Eller att införa krav på betänketid. Eller oberoende rådgivning. Enligt rapporten. Hoppas att det blir en rejäl debatt. Och politiska krafttag. Vi har väntat länge nu.

Ekologiskt är bra!

Ekologisk mat har varit en eldfängd fråga de senaste veckorna, efter att fyra forskare på Statens Lantbruksuniversitet (SLU) fördömt denna form av odling. Och fått mothugg av andra forskare på SLU, liksom av LRF och miljörörelsen med flera.

För Sveriges Konsumenter är ekologiska livsmedel fundamentala på vägen mot enLivsmedelsstrategi_hel_430hållbar produktion – om än inte allenarådande. Så här säger vi i vår nya livsmedelsstrategi: ”Ekologiska livsmedel visar på många sätt vägen för en hållbar produktion, men all produktion måste uppfylla höga krav på hållbar utveckling. Det innebär ett absolut minimum av kemiska bekämpningsmedel och antibiotika till djur. Det innebär kraftfulla åtgärder för att minska klimatbelastningen, gynna den biologiska mångfalden, minimera läckaget av kväve och fosfor till naturen och ersätta fossil energi med förnybar. Vidare måste arbetsmiljöförhållanden och djurens egenvärde respekteras.”

Rusningen efter ekomat har ökat, även om försäljningen fortfarande tyvärr ligger på nivåer långt under tio procent. Därför är det viktigt att det sker en uppryckning även när det gäller den ”konventionella” maten. Dagens livsmedelsproduktion är i grunden vettlös och ohållbar, den bygger på konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Hälften av åkerarealen globalt används till djurfoder. Förutom att köpa KRAV-märkt för att göra en insats för miljön behöver vi väljamat i säsong, slänga mindre mat och äta mindre kött, liksom tänka på hur vi färdas till och från mataffären.

Vår ledstjärna när det gäller livsmedel är att alla konsumenter ska ha tillgång till bra mat. Det innebär mat som är SÄKER, PRISVÄRD och HÅLLBART PRODUCERAD. ”Prisvärd”, inte ”billig” – det är en viktig distinktion. Billig mat innebär ofta att vi skickar ”fakturan” någon annanstans – till miljön, djuren eller framtida generationer. Det gäller inte minst antibiotikaresistens, som jag skrev om i förra bloggen.

Vad gäller hållbar produktion måste politikerna göra mer. Det är dags att leva upp till utfästelserna i vår valenkät där en bred majoritet av riksdagspartierna lovade att uppmuntra produktionen av hälsosam och hållbar mat. Det måste bli mycket enklare att ställa miljö- och djurskyddskrav i offentlig upphandling för att få så sätt få en större volym på den hållbara produktionen. Beslut om detta ska i görligaste mån fattas på EU-nivå eller ännu hellre global nivå för att inte hota svensk, schysst produktion. Skärpta regler måste också överallt kombineras med effektiv kontroll och tuffa sanktioner för att avskräcka från fusk.

Och så måste handeln skärpa sig. I vår handlingsplanfram till 2020 fokuserar vi särskilt på handelns roll att påverka våra konsumtionsmönster. Den kan göra mycket mer åt pris, utbud, exponering och marknadsföring så att hindren mot en mer hållbart producerad mat undanröjs. Håll utkik efter reklamen av julmat. Blir det samma gamla vanliga med billigt kött i massor eller finns det ett mer hållbart ansvarstagande? Snart vet vi. Kom ihåg att väldigt många människor VILL göra en insats genom sina val i butiken. Men hindren är för stora och starka kommersiella krafter drar åt andra håll.

Kött togs också upp när Livsmedelsverket igår presenterade sina nya kostråd. De går allt mer mot att mat ska vara bra både för människan och planeten, vilket är glädjande. 500 gram kött och chark i veckan – mer bör vi inte äta. Här finns en megautmaning – inte minst för att få män att byta livsstil.

Stoppa reklam till barn

Jag tror vi alla är överens om att barn idag äter för mycket fett och socker. Vi är överens om att barn påverkas av skadliga kroppsideal i reklamen. Vi är överens om att barn är extra skyddsvärda, mer sårbara och mindre livserfarna. Vi är också överens om att reklam påverkar barn (varför skulle nån annars lägga pengar på det?). Om vi nu är överens om allt det här – varför ser det då ut som det gör?

På vårt seminarium om ung B2usIKdCIAARAjXkonsumentmakt i tisdags berättade forskaren Carolina Martinez från Lunds universitet om hur reklam till barn idag ser ut, med tävlingar och roliga spel på internet som har ett enda syfte – att sälja mer läsk, hamburgare, kläder etc. Samhället har markerat tydligt att reklam till barn via TV inte är okej, att vi inte får skicka hem reklam till barn. Det är till och med olagligt. På internet blommar reklamen. Barn är mycket attraktiva som målgrupp – som pådrivare för föräldrarnas köp och som konsumenter med egna (månads)pengar. De är också attraktiva av ett tredje skäl – de är framtidens storkonsumenter. Vanor grundläggs tidigt.

Idag fyller FN:s barnkonvention 25 år. Den ska enligt regeringen bli svensk lag. Bravo! Vi måste ha tuffare krav på reklamen, det här sköter sig inte självt. Reklammakarna och reklambeställarna gör inte på långt när tillräckligt. Bland annat måste lagen rikta in sig på internet och inte ”bara” TV. Och vi måste få en mycket vidare debatt om reklamens roll liksom om avsändarnas och kreatörernas ansvar för utveckling som är hållbar. Se gärna också inslaget i TV4 Morgon idag (ca 7.45) om reklam till barn.

Grattis Fair Trade Center

Blåslampan_2014_ (28 av 29)

Igår var en av årets roligaste dagar. För tolfte året delade vi ut konsumentpriset Blåslampan och för femte året skedde det med Råd & Rön i ett mer storstilat format. Vi anordnar ett seminarium på eftermiddagen och delar ut priset inför en större publik med konsumentministern som utdelare. Det har utvecklats till att bli en riktig ”konsumentfest” och det är jag glad och stolt över. I år gick priset till organisationen Fair Trade Center, en liten organisation som envist men framgångsrikt kämpat för bland annat levnadslön till dem tillverkar en stor del av våra vardagsvaror (ska inte förväxlas med Fairtrade Sverige, som sköter märkningen).

De fick priset i hård konkurrens med de andra tre finalisterna – Ethel Forsberg, Mikael Grill Pettersson och WWF och deras rapport ”Du äger”. Seminariet igår hade temat ”Ung konsumentmakt” och var en slags final för vårt stora ungdomsprojekt ”Ingen blåser mig”. Intressant och inspirerande, mycket kan göras ytterligare för att involvera, mobilisera och stötta unga att bli kunnigare och kaxigare konsumenter. Vanor, kunskap och självförtroende grundläggs tidigt och de är ju på många sätt framtiden.

Efter mingel var det dags för prisceremoni i bästa Oscars-stil (”de nominerade är…”), där vi var glada att Per Bolund fortsatte traditionen med ansvarig minister som utdelare. Per Bolund har ju även de viktiga finansmarknadsfrågorna och han utlovade under sitt korta inledningstal att det ”ska märkas” hos konsumenterna att vi har en ny regering. Det blir spännande att se vad det innebär konkret. Vi har tidigare uppvaktat med våra ”100 krav” och vår ”Hjälpreda till nye konsumentministern” och kommer också att få besök av ministern på vårt kontor.

Magnitud som klimathotet

Antibiotikaresistens dödar människor runt om i världen – cirka 25 000 personer om året enbart i Europa. Och då har vi antagligen bara sett början. Förra veckan kom en ny larmrapport om antibiotikaresistenta bakterier i svenska kyldiskar i Dagens Nyheter. I fyra av tjugo paket med danskt griskött fanns smittan och i ett av tjugo tyska paket. Att ett ”skott i mörkret” på tjugo paket får så många träffar tyder på att det är vanligt förekommande. Vilket är en väckarklocka. Som skräller allt högre.

Det är ju inte första gången smittat kött hittas i Sverige, larmen kommer oroväckande tätt nu. I andra länder ser det ännu värre ut. Av den kyckling som sålts i Tyskland, Nederländerna, Spanien, Italien och Portugal är 72-98 procent smittad av bakterier som är resistenta mot antibiotika. Alltså NÄSTAN ALL kyckling. DN har idag en förskräckande tabell, där Cypern och Italien är värstingar. Av det skälet har frågan kommit upp även på europeiska konsumentrörelsens agenda. Sveriges Konsumenter deltar nu i den EU-inriktade kampanj för att minska antibiotikaanvändningen inom djurhållningen som startar idag.

Alla måste hjälpas åt. Detta är en global fråga. Det är också i högsta grad en politisk fråga. Att nöja sig med frivilliga åtgärder från produktionen räcker inte, nu krävs krafttag – och det snabbt. Att som i vissa EU-länder fortfarande tillåta att veterinärer får provision på att skriva ut antibiotika är exempelvis hål i huvudet, för att tala klartext. De hot som just nu glimtar till i svenska kyldiskar har megaproportioner. Klimathotet kan göra delar av planeten obeboeliga. Men detta har en liknande magnitud. En ny WHO-rapport formulerar det så här: ”En post-antibiotika-era, då enkla infektioner kan innebära döden, är inte någon apokalyptisk fantasi utan en högst reell möjlighet under detta århundrade.”

Risken för att friska människor ska bli sjuka av smittat kött är än så länge liten, men hög förekomst av resistenta bakterier beror på att djuren har behandlats med mycket antibiotika antingen för att de är sjuka eller i förebyggande syfte; båda är tecken på dålig djurhållning. Antibiotikan hamnar sedan i miljön – den veterinärmedicinska antibiotikaanvändningen räknas i ton och de flesta reningsverk har inte system för att skilja ut antibiotika ur avloppen. Det bidrar till ett ökat antibiotikatryck generellt. Något som i många europeiska länder redan har påverkat möjligheten att använda våra vanligaste antibiotika i sjukvården och sannolikt kommer att göra det i Sverige också.

Samtidigt läser vi i en ny studie från Konsumentföreningen Stockholm att priset på kött i princip stått still sedan 1993. Kyckling har till och med blivit billigare! Det bär emot för en konsumentföreträdare att klaga på låga priser men att kött är så billigt har ett skäl – dagens produktion är totalt ohållbar och måste ställas om. Den går ut över djuren och över naturen. Och snart över vår hälsa.

Sverige, Norge och Island är de länder i Europa som använder minst antibiotika i djuruppfödningen. I Sverige får man enbart behandla djur som är sjuka, inte i förebyggande eller tillväxtbefrämjande syfte. Ursprungsmärkning är en viktig del för att i alla fall ge konsumenterna en chans att välja och välja bort i affären. Och märkningen ska självfallet även finnas på korv, köttbullar och färdigrätter. Köp ekologiskt eller svenskt griskött.  Köp mindre men bättre kött. Följ råden när du hanterar allt kött. Och tala både med dina svenska politiker och med parlamentarikerna i Bryssel om att du är oroad. Påminn dem om att makten ligger i deras händer!

LU-12121043