Författararkiv: jan.bertoft

Alla borde lyssna på Nader

Publicerat av
1

Levande legenden Ralph Nader på Rival i Stockholm igår kväll

Det var lite messias-stämning igår när Ralph Nader klev in på scenen på Rival i Stockholm. Och han gjorde ingen besviken, i alla fall inte mig. Att höra honom tala om miljö, demokrati, konsumentmakt är ett lyft för själen. Ralph Nader är mannen som alla borde höra.

För den som inte känner till Nader så är han konsumentrörelsens urfader. Han har slagits mot amerikanska storföretag, korruption och miljöförstöring ända sedan slutet av 50-talet och visade igår att han är still going strong fast han snart är 80.

Hans budskap är enkla: Storföretagen har alldeles för mycket makt över tanken, sättet att räkna och över politiker (”Enda skillnaden mellan republikanska och demokratiska presidenter är hastigheten de faller till marken med när storföretagen mullrar”).

Vidare: Vi behöver omdefiniera ett antal begrepp. Det första är produktivitet. BNP mäter bara att det produceras mer bilar, vapen, läkemedel etc. Inte om vi blir effektivare, lyckligare, friskare. Och den tar inte hänsyn till miljön. Oljekatastrofen i Mexikanska golfen höjde BNP, som ett exempel. ”Indianerna i USA fattar inga beslut om de inte kan se effekterna sju generationer framåt. Och vi kallar dom vildar!!” Omdefinieras behöver också ordet ”våld”. Det inte bara terrorism och gatuvåld. Det borde handla om arbetsmiljö, föroreningar och annat som innebär att människor råkar illa ut. Vi är fast i en begreppsvärld formad av näringslivet. ”Don’t think corporate, think civic (som medborgare)”. Och han råder: ”Big talk instead of small talk” (prata om de stora viktiga sakerna, istället för småprat).

Någonstans anade man ändå en optimism. Den gröna teknologin är på frammarsch, trots att den möter kraftigt motstånd från traditionella multijättar. Vi behöver företag som går före, menar Nader, som man kan peka på och säga ”jo, det går visst”. Som när han pekade på Volvo för att få amerikanska bilföretag att införa trepunktsbälten (viss hjälp fick han från flygvapnet, som förlorade fler piloter på vägarna än i luften). Och han menade att vi ska se bakåt för att se vad som faktiskt går att uppnå. Nedgång i rökning är ett sådant exempel på en dramatisk förändring i beteende och synsätt.

Han sa mycket mer men jag slutar här. Nader är på nordisk turné, idag talar han på bokmässan. Arrangör är elbolaget Kraft & Kultur, som igår bjöd på Nader alldeles gratis. PR naturligtvis, men i detta fall synnerligen okej . Han har en egen hemsida, det finns massor på nätet, boken ”Medborgare Nader” kan rekommenderas. Ralph Nader är unik, och han har massor att lära. (24 september 2010)

Ge oss en egen minister!

Publicerat av
Svara

Efter en omtumlande valnatt och ett nytt Sverige – med rasister i riksdagen – är det dags att blicka framåt. Just nu pågår ett intrikat maktspel mellan partierna men senast den 5 november vet vi vilka och vad. Alltså vilka ministrar som sköter vad och vad regeringen ska göra framöver. Idag har Dagens Industri publicerat vår debattartikel ”Ge oss en egen minister!”. Den följer upp våra brev till Fredrik och Mona före valet om kravet på en egen konsumentminister och en starkare konsumentpolitik.  ”Detta skulle ge en tydlig signal om att regeringen verkligen värnar alla Sveriges nio miljoner konsumenter.” som slutknorren lyder.

Sverigedemokraterna då…?. Förutom att det är för djävligt – ja, några tankar om konsumentfrågorna lär de knappast ha. Jo, de gillar djurskyddsfrågor, då kan de tala om halalslakt. Frågan är om de inte är för ursprungsmärkning också…

Tankar inför ödesdagen

Publicerat av
Svara

Stockholm city var idag ett politiskt tivoli. Banderoller och talare i vartenda hörn som frenetiskt försökte övertyga de sista själarna. När jag vandrade hem passerade jag Kungsträdgården, där jag fick den osannolika upplevelsen att höra Peter Eriksson sjunga ”Blommig falukorv” (ärligt talat, Peter, du är bättre på att tala politik…). Det fick mig att reflektera kring det jag hade i min kasse just då – maten. Det har faktiskt varit en valfråga. Inte så mycket, men i alla fall lite. I gårdagens slutdebatt syntes den inte, men i många andra debatter. Andra konsumentfrågor har tyvärr inte kommit upp till de höjderna, men uppmärksamheten kring den offentliga maten och ursprungsmärkningen kan förhoppningsvis visa på att konsumentfrågor inte bara är en fråga om utbud och efterfrågan utan också en fråga om politik. Offentlig mat kommer alla gånger att fortsätta att vara en het fråga. Och det är bra för de tre miljoner barn, sjuka och äldre som inte har någon möjlighet att utöva sin konsumentmakt och i alltför många fall äter mat som de inte vet vad den innehåller och var den kommer ifrån. Om den nu är så aptitlig att de vill äta den.

Sveriges Konsumenter har satsat mycket på valet – att program, enkät, upprop, debattartiklar, analyser, brev m m. Titta gärna på allt vi har på vår hemsida, under ”Valet 2010”, innan du bestämmer dig i morgon. Men inom några timmar, kanske dagar är allt klart, allt över. Då är det dags att ladda om, för att vara med och påverka framtidens konsumentpolitik. Vår ordförande Inger Persson och jag har skrivit brev till de båda möjliga regeringsbildarna och påtalat vikten av en stark sådan. Och vikten av en egen konsumentminister. Läs breven på hemsidan. Och hjälp oss att få genomslag för den i sig självklara idén att en fungerande marknad, starka företag och tillväxt bygger på att även konsumenterna är starka. Behöver du mer ammunition, läs vårt material och tidigare inlägg här på bloggen.

Vi ses på andra sidan valdagen.

Hurra, en standard för livet!

Publicerat av
Svara

Ta ansvar – för naturen, klimatet, människorna och djuren. Det brukar jag kräva av handel och producenter. Det är tidens lösen, ett krav allt oftare riktat till företag som skitar ner och beter sig svinaktigt mot dem inte kan försvara sig. Men vad betyder det att ta ansvar? Otydligheten har möjliggjort både bluewash och greenwash, alltså luddiga utfästelser och svammel på hemsidor och vid TV-intervjuer. Dimridåer, business as usual bakom vackra fasader. Men nu blir det ändring på det. Bakom den knastertorra benämningen Standard ISO 26000 döljer sig en värld av möjligheter. Här finns för första gången en så gott som heltäckande katalog på allt som har med hållbar utveckling att göra. Och som faktiskt innehåller ett långt avsnitt om grundläggande konsumentskydd.Med en klausul om den urviktiga försiktighetsprincipen.  I flera år har världens länder förhandlat, Sveriges Konsumenter har – jo, faktiskt – haft en aktiv del i att det nu gått att ro i hamn. Vid omröstningen häromdagen var det bara fem av världens länder som höll emot – en brokig skara bestående av både USA och Kuba (!) liksom Indien, Turkiet och Luxemburg. Trist. Men en bragd att få resten, med så skilda kulturer, att samsas om krav som gäller känsliga saker som barnarbete, könsdiskriminering, föroreningar m m.

Det räcker långt. Och det här är helt enkelt förbaskat bra för konsumenterna, för konsumentmakten. Ett genombrott. Samtidigt – nu börjat det riktigt stora arbetet: att få denna standard, denna regelsamling att faktiskt börja användas. Att få små och stora företag, organisationer, politiska institutioner att ta till sig reglerna och förändra sig i grunden så att de kan skryta med attde ingår i ISO 26000-gänget. Det finns säkert en mängd direktioner och beslutsfattare som ogillar att ribban nu är lagd, att det finns globala normer som inte går att vifta bort. Och det är just som är det fiffiga. Så låt oss hjälpas åt att göra ISO 26000 känt, spritt och använt. Då får konsumentmakten helt andra och nya möjligheter!

Moderat matprat

Publicerat av
2

Är glaset halvfullt eller halvtomt? Det brukar vara frågan om man inte vet om man ska vara glad eller ledsen över något. Det gäller exempelvis moderaternas rapport ”Valrörelse i matlandet Sverige”, släppt av partiets talesman i miljö- och matfrågor, Sofia Arkelsten. Även om hon poängterar att det inte har tagits på någon partistämma – och den inte står att finna på moderat.se – som får man nog betrakta den som ”halvofficiell” moderatpolitik (hon använder ”Vi vill..”, vilket är ett tecken på det). Låt oss börja med det positiva – att den finns över huvud taget. Maten har varit en av de vita fläckarna på den moderata politikkartan, men nu finns en vägledning. om hon kan bidra till att lyfta maten i valets slutspurt så är det också lovvärt. Dessutom är flera av intentionerna hedervärda och lätta att sympatisera med. ”Hela EU ska ha säkra kontroller” och ”Sveriges behöver nolltolerans mot brott mot djur” är  bra. MEN… samtidigt är det knappast något som skiljer blocken åt och dessutom undrar man stillsamt hur det ska gå till. Och hur hårt man kommer att slåss för detta i regeringsställning framöver, särskilt i ljuset att man haft chansen i fyra år.

Min kritik i övrigt gäller just vagheten, de allmänna formuleringarna. Parat med att det ska vara frivilliga ursprungsmärkningar och frivilligt på alla kanter. När det väl luktar obligatorium, till exempel för azo-färger, så ska man märka sig ur problemet istället för att helt avskaffa dessa onödiga tillsatser. Företagsperspektivet är tyvärr tydligt (inte minst genom att hela det första kapitlet handlar om matföretagande”). Moderaterna har en bra bit kvar innan de är ”Sveriges enda konsumentparti”.

Lånekrämarna tappar mark

Publicerat av
Svara

SMS-lån har varit en sjukt sätt att utnyttja många svaga konsumenters utsatthet. Varför ska man egentligen ta ett lån som innebär en ränta som omräknat till årsränta innebär flera hundra procent, ibland flera tusen? Inte för att man tycker att det är kul. Utan för att man inte ser någon annan utväg. Eller för att man förletts att tro att det är fördelaktigt. Men nu minskar antalet obetalda lån betydligt. Med tanke på att vilda västern rått på lånemarknaden de senaste åren är det glädjande siffror Kronofogden redovisar, 23 000 inkomna ärenden andra halvåret 2009, 16 000 inkomna ärenden första halvåret i år. Det är bara att hoppas att detta verkligen är ett trendbrott, men mycket talar för det. Dels har de allra värsta avarterna i reklamen stoppats av Konsumentverket, dels debatten varit livlig och många därmed fått upp ögonen med det förrädiska i dessa lån. Till det senare har många goda krafter bidragit, även vi med vår rapport ”Att kränga lån till utsatta”. Flera företag verkar också ha försvunnit från marknaden.

Om mindre än fyra månader skärps lagkraven betydligt på utlånarna, vilket vi krävt länge men nu äntligen blir av. Om myndigheterna jobbar på att den efterlevs och får pengar för jobbet) ska förhoppningsvis marknaden rensas från de värsta avarterna. Dessutom måste den nya skuldsaneringslag som alla utom moderaterna stöder bli verklighet. Samtidigt hoppas jag att vi får en rejäl debatt om själva företeelsen att lättsinnigt marknadsföra lån som en lösning på problemen och därmed nöta in inställningen ”Lev loppan nu och tänk inte på följderna”.

Märkbart pressad Maud

Publicerat av
Svara

Äntligen kom en konsumentfråga upp i SVT:s partiledarutfrågning: Ursprungsmärkning. Det var när centerns Maud Olofsson stod i rampljuset. Vallöfte 2006: Obligatorisk ursprungsmärkning. Resultat 2010: Ingenting. Olofsson hade tydliga problem att omdefiniera ordet ”obligatoriskt” och det torde vara uppenbart för alla TV-tittare att här har centern svikit. Under åren har vi pressat jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) gång på gång men han har ihärdigt duckat. Trots att det skulle gagna både konsumenterna och faktiskt också Sveriges bönder om vi fick betydligt skarpare regler för ursprungsmärkning av mat. Frågan har ju uppmärksammats gång på gång av alla djurskyddsskandaler, nu senast genom boken ”Döden i grytan”. Ursäkten till centerns märkliga ställningstagande sägs vara omsorg om de små livsmedelsföretagen, som skulle få högre kostnader. Till dem är det bara att säga: Grattis till skicklig lobbying. Möjligen har moderaternas anti-regleringsiver spelat in. Hursomhelst betvivlar jag att det skulle vara så omöjligt att hitta en metod att effektivt märka mat utan att utan att småföretagen faller som dominobrickor. Om man har lite god vilja att hjälpa konsumenterna.

Bankerna är kort-bovarna

Publicerat av
Svara

Kortavgifterna har ju förbjudits, inte en dag för tidigt. Varför ska jag betala för att betala? Att driva butik är ju förenat med en massa kostnader – lokaler, personal, grossistkostnad för själva prylen etc. Så varför ska just en av kostnaderna, den för korttransaktionen, kosta mig som kund extra pengar? Kontanthantering kostar ju för övrigt också pengar.

Göteborgs-Posten skriver om problemet för småbutikerna, som ser hela avansen slukas upp av bankernas avgift för kortköpet. Det är naturligtvis inte småhandlarens fel och det är olyckligt konsumenter ställs mot dem. Detta är uppenbarligen en fråga som engagerar, handlare i Göteborg har börjat ringa. Skomakare G tyckte bankerna var rena maffian, som både tar en årsavgift av sina privatkunder och samtidigt skinnar småhandlare. Han har helt rätt i de dubbla avgifterna, det kan verkligen diskuteras och bankerna går ju mestadels strålande bra såhär strax efter finanskrisen. Här är en fråga där konsumenterna och Svensk Handel står på samma sida. Om lagen leder till att det blir mer kontanter och därmed mer rån och samtidigt gör att småhandlare slås ut så borde nåt göras snarast – åt bankernas möjlighet att ta ut avgifter. Hör du det, Odell?

Livet är annat än shopping

Publicerat av
Svara

Ett av mina absoluta favoritprogram i radion är Spanarna, en riktig långkörare där Ingvar Storm lättsamt och elegant leder en framsynt panel. Det är fnissigt, charmigt, verbalt hisnande och ofta träffsäkert. Som nu senast, när Calle Norlén bjöd på betraktelsen att ”dumheten blivit dygd”. Utgångspunkten var Lena Ackebos satiriska tecknade serier om hur reklam och konsumtionshets gradvis hjärntvättar oss – något som jag instämmer i är både hejdlöst roligt åt och ångestframkallande. Ett annat exempel var den hejdlösa marknadsföringen av nya Iphone 4. Hur kan man köa i ett dygn i ösregn för att få en telefon som man i princip redan har, som man sedan snällt marknadsför på Facebook utan att det kostar Apple en spänn?

Just det här diskuterar vi alldeles för lite. Jag själv oroas över det sluttande planet, där kommers och shopping liksom blir själva livets mening och det som är icke-kommersiellt och gratis (naturen, till exempel) inte har en chans att hävda sig. Jag menar inte att moralisera, blir bara väldigt trött och efterlyser en mer grundläggande debatt om kommersens kvävande inflytande. Förutom att det inkräktar på våra liv har det ju faktiskt en rätt trist inverkan på jordens resurser och möjligheten till en hållbar framtid.

“Glad gris” meningslöst märke

Publicerat av
Svara

Den som köper kotletter och annat fläskkött på ICA kan numera mötas av ett nytt märke, “Glad gris” med en teckning på just en sådan. Märket är troligen en reaktion på den senaste tidens debatt om dålig djurhållning av grisar, antibiotikaresistens etc. Och det är väl bra att man reagerar. Men på det här sättet..! Frågan är vilka kriterierna är för att få märket. Räcker det med att köttet kommer från ett djur som är fött, uppfött och slaktat i Sverige (vilket redan framgår av förpackningen). Och vad är en “glad” gris? Det är jätteviktigt med en tydlig märkning som hjälper konsumenten att göra medvetna köp, men konsumenterna är INTE betjänta av den här typen av luddiga och idylliserande märken och beteckningar som egentligen inte betyder någonting. Trams!