Min bok om konsumentmakt – snart ute

Skärmdump av presentation i bokförlaget Ordfronts höstkatalog.
Utdrag ur Ordfronts höstkatalog (finns på förlagets webb, sidan 56) –

Svårt, tidsödande, lömskt och orättvist. Om du känner så som kund och konsument är du långtifrån ensam. Mycket är riggat – för att styra, manipulera, vilseleda och lura. 

Så inleder jag min bok med just titeln ”Riggat”, som i oktober kommer ut i bokhandeln. Det senaste året (drygt) har jag ägnat åt att planera, researcha, intervjua, skriva och redigera. Just nu kollar jag den layoutade inlagan till boken och det är fantastiskt att se resultatet av alla vedermödor som det kommer att se ut i den tryckta boken.

I nästan fyrtio år har jag jobbat med konsumentfrågor, vilket bland annat synts här i bloggen. Halva den tiden var jag chef på på den ideella organisationen Sveriges Konsumenter. Under alla denna tid är det mycket kunskap, möten, insikter och frustration som passerar och därför föddes för några år sedan idén att ”sammanfatta” läget – och ge råd på hur det kan lösas.

För det har blivit svårare och lömskare där ute. Vi konsumenter känner oss ofta ensamma mot skrupellösa skojare, luriga webbshoppar, snabblån och falsk reklam och det har inte blivit bättre med åren, varken med skojeriet eller med samhällets stöd, vilket jag visar i boken. Dessutom ställs det ökade krav på oss konsumenter att både rädda vår ekonomi och att rädda planeten genom våra köp. Rimligt. Nej, menar jag.

Här några artikelrubriker ur boken:

  • Så styrs vi affären
  • Ord- och siffertrixandet
  • Kundtjänst – stör ej
  • Vem kan man lita på?
  • Krediter till döds
  • Fällorna på nätet – och utanför
  • Kunderna ska rädda världen
  • Orimligt och orättvist
  • Råd till dig som konsument

Boken finns att bevaka redan nu på de stora boksajterna men kommer alltså i mitten av oktober. Jag kommer att återkomma här i bloggen med kommentarer, uppdateringar och uppföljningar på ämnen i boken.

Almedalen i spåkulan

Vad blir det för någon slags Almedalsvecka i år?

Ja, för 18 gången ska jag dit själv, nu inte längre som något annat än vetgirig och erfaren ”veteran” i konsumentfrågor. Ska bli väldigt roligt. För Visby under denna årliga vecka är en bubblande gryta av tankar och aktuell kunskap, gratis och ofta med höga företrädare för olika maktsfärer. Partiledarna är där, allihop, och två stycken varje dag ska tala på den traditionella scenen. På onsdag blir det höjdpunkten, med M och S samma dag.

Men Almedalsveckan är egentligen framför allt alla dess seminarier om vitt skilda ämnen. När det var som allra galnast var man uppe och nosade på 4000-strecket (med över 100 samtidigt när det var som intensivast.

I år har det lugnat sig lite, med strax över 2000 seminarier i dagsläget.

Om vad?

Ja, siffror på det brukar vara intressanta värdemätare, som jag ägnat många bloggar år tidigare.

Mycket i år är om energi, klimat, digitalisering, vård. Trendar gör försvars- och beredskapsfrågor, konstigt vore det väl annars.

En sökning på ordet ”konsument” ger 63 träffar. I flera av dem är Sveriges Konsumenter engagerade, och min efterträdare Johanna Hållén liksom konsumentvägledarna i ”Konsumenträtt  för alla” kommer att ha bråda dagar. Vad sägs till exempel om rubriken ”Fulsälj, större än bedrägerier”?

63 är tre procent av alla seminarier. Det hade kunnat vara mycket mer för konsumentperspektivet griper in i så mycket som berör vår vardag. Under mina år som paneldeltagare blev jag ofta ombedd att deltaga i sista minuten, därför att någon bland arrangörerna kommit på, ”javisstja vi måste väl ha någon som pratar för konsumenterna också”.

Ordet ”livsmedel” – en stark konsumentfråga – ger 50 träffar. Relativt blygsamt, ofta är det kopplat till klimat och beredskap. ”Hållbar konsumtion”, ”reklam” och ”greenwashing” ger var och en färre än tio träffar. ”Överskuldsättning” ger en (1) träff.

Bedrövligt att vi inte kommit längre, att det inte är mer än en självklarhet. Ett sorts fattigdomsbevis.

Sedan finns ju begränsningar i vad konsumentföreträdare hinner med. Själv har jag galopperat eller cyklat febrilt mellan frågor om mat, kemikalier, överskuldsättning, taxi, energi och kontanter när det var som värst. Och varit helt slut.

Men intresset borde vara större att komma ur ”företagsbubblan”. Bilden från 2023 ovan är en illustration det – det handlade OM mat och OM konsumenter, men ingen var där och talade FÖR dem.

Summa summarum: Ett ganska vanligt Almedalen. En intensiv kaleidoskopisk karusell som snurrar några dagar och sedan tvärstannar eftersom alla ska på semester.

Fenomenet haussas ofta upp enormt av oss som är i ”svängen” – politiker, företag, intresseorganisationer. Och det är ett unikt möte på en unik plats där makten är ovanligt synlig och ovanligt tillgänglig (trots skärpt säkerhet). Och ett sorts folkuniversitet för oss som har lyckan att kunna vara där.

Samtidigt ska man vara medveten om att den starkes rätt råder ­–­­ företag kan satsa mycket mer. Och man ska också vara på det klara med att stora delar av svenska folket varken deltar, följer vad som händer. Eller bryr sig.

Ändå hoppas jag att fenomenet överlever – långt efter 60-årsjubiléet 2028. Fast lite mer justerat, med lite mer vardagsperspektiv och med ytterligare satsningar på dem som inte har råd att vara där och utmana makthavarna i viktiga frågor för vanliga människor och för miljön.

Nya tider väntar

Avtackning på Sveriges Konsumenters och Råd & Röns kontor i mars. Minnesvärt och varmt!

Välkommen tillbaka till min egen blogg, bertoft.se!

Under många år skrev jag på Sveriges Konsumenters bloggsida, om frustrationer, segrar, utmaningar på vägen mot skärpta rättigheter och stopp för bluffar och fulsälj. Nu har jag slutat som generalsekreterare. Men inte som aktiv konsument. Eller som ”konsumentveteran”, som jag i brist på annat kallar mig på X. Mina erfarenheter, insikter och tankar av 37 år på GT, Konsumentverket, Cint, Råd & Rön och Sveriges Konsumenter tar jag med mig framöver.

I det som vissa kallar ”den tredje åldern”.

Det börjar bra, våren är här på allvar. Och jag har just kommit ut med en ny så kallad konsumentdeckare, ”Spelets mörka begär”. Den tar upp bankernas enorma makt och nonchalans mot småspararna. En bankanställd hittas död nedanför ett stup. Hon är djupt skuldsatt. Jakten på en mördare drar igång.

Miljön är inspirerad av Tyresö, där jag har mitt eget fritidsparadis, där jag nu kommer att få mer tid att påta, skåda fågel och bara vara. Eller ”fritids…”… Allt är ju fritid nu. Jag har bara inte vant mig. Inte heller vid ordet ”pensio…”.

För jag kommer inte att lägga ner vapnen. Jag kommer inte att byta liv helt och ägna mig åt korsord och att plöja Tolstojs samlade verk. Inget fel i det. Men jag kommer att fortsätta att engagera mig.

Mina fyra sista blogginlägg på Sveriges Konsumenter kan du läsa här:

Fler inlägg hittar du på Sveriges Konsumenters välmatade webb, se under ”Blogg”.

På den här, privata sidan finns över 400 bloggar från 2010 och framåt om alla upptänkliga ämnen. Många av dem tyvärr aktuella. En del hade kunnat skrivas än idag.

Så det behövs starka konsumentröster. Många olika. Framför allt en stark konsumentrörelse. Med grunden i det viktiga arbetet i EU, där nästan alla lagar vi berörs av i vår konsumentvardag beslutas. Regeringens obegripliga indragning av statsstödet för konsumentsidan kommer tyvärr att ge bankerna, livsmedelsproducenterna och IT-företagen än större övervikt när de vill bromsa eller förhindra ett stärkt konsumentskydd.

I den här bloggen tänker jag framöver att blanda viktigt med personligt. Här representerar jag mig själv och ingen annan. Får se hur det blir. Och hur många som vill hänga med på resan.

Bland det jag kan tänka mig att ta upp är följande:

  • EU-valet – hur mycket kommer konsumentfrågorna upp? Och hur ”konsumentvänliga” blir den nya Kommissionen och det nya EU-Parlamentet?
  • Livsmedelsbutikerna – hur mycket kommer de att skylta om och ge plats för att uppmuntra till en mer hållbar och hälsosam mat?
  • Kläderna, elprylarna, plastskräpet ­– vad händer med vår vettlösa fel- och överkonsumtion?
  • Techjättarna och e-handlarna – hur tänker de hantera vår personliga integritet med de otroliga möjligheter de har, trots ny och inkommande lagstiftning?
  • Och hur krångligt ska det behöva vara att vara just konsument? Måste det vara ett heltidsjobb? Hur blir det ”lätt att göra rätt? För alla? I verkligheten?

Hör gärna av dig om ämnen. Var aktiv som konsument. Gå samman. Stötta alla de organisationer som slåss för konsumenternas bästa, inte minst min hemvist (och mitt ”hem”) under 20 otroligt händelserika, givande och frustrerande år.

Vi ses.

Klimatstrid väntar i Bryssel

Om några veckor tillträder den nya Europeiska Kommissionen – EU:s ”regering”. Dess nye ordförande Ursula von der Leyen kommer då att lansera ett stort miljöpaket, European Green Deal. Och klimatet kommer allra högst på priolistan för den nya Kommissionen.

Det är unikt! Och välkommet, nu när forskarna säger att vi kanske bara har tio år att ställa om samhället.

I dagarna hade europeiska konsumentrörelsen BEUC:s sitt stora höstmöte i Helsingfors. Temat var just klimatet. Jag hade äran att inleda och betonade särskilt att brådskan i skarpa åtgärder men samtidigt vikten att övergången inte skapar stora orättvisor mellan medborgarna.

Konsumentrörelsen har här en viktig men också ny roll – att bejaka omställningen men se den ur ett köksbordsperspektiv. Det kommer att behövas. European Green Deal innebär bland annat att och Europa ska bli världens första klimatneutrala kontinent.

Koldioxidskatter för import till EU, utvidgad handel med utsläppsrättigheter där troligtvis flyget och sjöfarten ska inkluderas, ny strategi för biologisk mångfald och mycket hårdare hållbarhetskrav på en nyckelbransch – bankerna.

OCH – inte minst – utjämningsfonder för att inte omställningen till ett hållbart samhälle ska slå hårdast mot de fattiga när vi lägger på nya avgifter och skatter på skadliga utsläpp. Andra viktiga delar handlar om cirkulär ekonomi, alltså att resurser ska återanvändas och att vi ska konsumera mer genom att dela, låna och hyra.

Detta är avgörande tider. Skrämmande – men samtidigt finns mycket posituvt med en omställning. Hållbarhet går hand i hand med bättre hälsa. Den innebär en mer rimlig nivå på prylkonsumtionen. Liksom tillväxt av nya gröna jobb.

Alla jublar inte över European Green Deal. Självfallet kommer delar av näringslivet att försöka stoppa eller förhala förändringar som de upplever kan försämra affärerna. Låt mig påminna om att det finns 15 000 lobbyister i Bryssel varav bara 300 representerar någon form av allmän- eller medborgarintresse (konsumenter, funktionshindrade, miljön, arbetstagare m m). BEUC har 40 anställda. De har en imponerande kompetens och engagemang och har ofta i kraft av ett legitimt allmänintresse stor access till makthavarna. Men banker, bönder, handel och andra branscher har sanslöst stora resurser att mala på med sin lobbying. Och kommer inte att tveka att använda sitt yttersta vapen – hot om utslagning av företag och därmed arbetslöshet.

Civilsamhället – alltså demokratiskt förankrade ideella organisationer har en stor utmaning framför sig. Dels handlar det om att kampanja och vägleda för en mer hälsosam och hållbar livsstil. Och dels att övertyga politiken att stora förändringar krävs men att det måste vara rätt åtgärder och att de måste fungera i vardagen. Om de skapat större orättvisor och slå mest mot utsatta konsumentgrupper – då är dagens bensinuppror och gula västar bara en försmak av något större och mycket allvarligare.

Konsumtionens mörka baksida – som deckare

Under de trettio år jag jobbat med konsumentfrågor har en idé spirat: Tänk om jag skulle skriva en deckare! Om mitt jobb. En ”konsumentdeckare”.

Miljön inbjuder till det. Motsättningar. Bluffar och svindlerier. Stora ekonomiska vinster som kan hotas. Såvitt känt är det ingen som använt det som bottenplatta för fiktion. För en kriminalroman.

Så nu har jag gjort det. Det har tagit många år men i helgen kom ”Lögnens höga pris” ut. Det är den andra deckaren om Vanja Ek vid Stockholmspolisen.

Men det handlar om mer än en polis med ett tungt förflutet. Mer än om ett brott. Boken tar upp brännande aktuella frågor som rör vår konsumtion. Om bankers arrogans. Om bluffkurer. Om livsmedel. Inte minst dyker köttet upp lite här och var. Klimatdebatten är levande, även i polishuset.

Min blogg brukar röra mitt jobb som generalsekreterare. Idag går jag utanför ramarna. Och ändå inte…

Det jag upplever i mitt jobb som konsumentföreträdare och expert har helt enkelt blivit en enorm tillgång när jag sitter hemma och fantiserar ihop en berättelse. Som författare kan jag leka, skruva till verkligheten, skruva till de olika karaktärerna. Och ändå få plats för mitt engagemang.

Det är lustfyllt att skapa fritt och skriva om det man känner till. Utan begräsningar. Få ihop en häftig berättelse. Ge efter för infall och kluriga lösningar under skrivprocessen.

Att få en roman utgiven, att bli författare, är en gammal dröm. Efter att ha skrivit spaltmil om konsumentfrågor i reportage och krönikor som reporter, chefredaktör för Råd & Rön och sedan många år generalsekreterare på Sveriges Konsumenter – så blir det nu en roman. Som jag verkligen vill betona är fiktiv.

”Lögnens höga pris” handlar om livet på en konsumentorganisation. Och inte minst två karaktärer. Dess stridbare chef, Alf Neidor (den som kan sin konsumenthistoria förstår varför jag använt just det namnet) och hans kommunikationschef Elsa Gudmundsson.

Som jag just sa, boken är fiktiv. Ingen nyckelroman.

Så vad händer i boken? Jo. I inledningen försvinner chefen för organisationen spårlöst. Hans lägenhet är tom och varken mobilen, kontokorten eller sociala medier används. Har hans mäktiga fiender något med detta att göra? Ja, det är upp till polisen Vanja att ta reda på det.

Som sagt, fiktiv. Alf Neidor är inte jag. Verkligheten är ju inte riktigt så dramatisk. Livet på ett kontor hos en konsumentorganisation är som livet på kontor är mest. Stressigt och mångfacetterat.

Rafflande på många sätt. Men våldet är långt borta. Själv har jag aldrig känt mig hotad.

Jag hoppas boken ska ge båda spänning och avkoppling. Kanske ett leende på några ställen. Men också ett engagemang och en förståelse för hur utsatta konsumenter är och farorna med prispress och konsumtionshets.

Konsumentvärlden innehåller massor av stoff för deckare. Det är märkligt att ingen använt det tidigare. Jag har planer på att fortsätta. Det kommer att ta sin tid men det blir nya möjligheter att träffa Vanja Ek och konsumtionens mörka baksida.

 

 

Klimatkrisen – viktigt fokus för konsumentrörelsen

Klimatet blev en av de stora frågorna i EU-valet, både i Sverige och i många andra länder.

Skönt. Väljarna har skickat mycket tydliga signaler till Bryssel och det finns en helt annan medvetenhet hos politikerna nu än bara för något år sedan. Ändå är det jobbigt långt kvar. ”Föräldrar säger alltid att de älskar sina barn. Men det verkar inte riktigt så just nu” som numera världskände Greta Thunberg formulerade det på den sista klimatmanifestationen i Stockholm före valdagen.

Förra veckan hade också europeiska konsumentrörelsen BEUC sitt årsmöte. Även här stod klimatfrågan högt på dagordningen. Min tes, som jag arbetat för i flera år, är att konsumentrörelsen har en självklar och viktig roll, inte minst för att få den nödvändiga övergången till ett hållbart samhälle att funka i vardagen. Att få förändringarna accepterade. Och rättvisa. Förståelsen för det är idag stor bland BEUC:s drygt 40 medlemsorganisationer i hela EU.

Till ödesåret 2030 är det bara tio år. Fem år har redan gått sedan FN:s ambitiösa 17 globala mål – Agenda 2030 – beslutades av världsorganisationen (se nedan). De flesta av dem berör loss direkt som konsumenter.

 

 

Två tredjedelar av tiden återstår. Det år är en kort tid, tänk bara hur ”nyss” 2009 är. Barnen var lite mindre, orken lite bättre, statsministern en annan men annars var det mesta sig likt.

Hittills har vi plockat de lågt hängande frukterna för att undvika en klimatkollaps – energieffektivitet, matsvinn och så vidare. Nu står vi som konsumenter och medborgare inför större förändringar. I vår vardag. I de stora samhällssystemen, till exempel vad gäller utbyte av fossila bränslen och en mer cirkulär ekonomi.

Vissa förnekar detta, vissa tror det finns tekniska lösningar på allt, många tycker det är djupt obehagligt och inkräktar på det goda liv de lyckats kämpa sig till. Ni vet, köttet. Och resorna. Och alla roliga tekniska prylar..

Tyvärr är omställningen nödvändig – och den behöver inte bara vara av ondo. Tvärtom. Det som är bra för klimatet är oftast också bra för vår hälsa. En hållbar vardag kan bli lugnare, tystare, renare och hälsosammare.

Sveriges Konsumenter har en ny handlingsplan för det viktiga 20 talet – mottot är ”ett hållbart samhälle där konsumentens rätt och röst är stark”. Vi har just dragit igång planeringen av 2020. Där ingår att arbeta för en hållbar livsstil, hållbara investeringar, mer hållbart producerad mat, hopp för de unga. Politiker både i Sverige och i EU måste leverera och de kommer att ha ett stort ansvar, allt större. EU-Kommissionen har redan stora visioner och idéer med sikte både på 2030 och 2050, men det ska bli verkstad och effekter också. Förra veckan på BEUC fick vi höra Kommissionen tala om sina -. stora – planer för en cirkulär ekonomi. Mycket är bra, men det finns massor av utmaningar som man inte få värja för och som inte får malas ner av snäva nations- eller särintressen.

Och mitt i allt detta står konsumenten. Som finner att allt blir allt blir mer och mer komplext. Då får inte det stora fingret peka bara på oss med ordern ”det är DU som ska fixa’t”. Alla bördor får inte läggas på konsumenterna. Det ska vara lätt att välja rätt, javisst. Ibland ska det vara svårt att välja fel. Eller omöjligt. Vi i den svenska, europeiska och globala konsumentrörelsen har ett viktigt jobb framöver, vi kavlar upp ärmarna och kör hårt. Inte minst i Europa måste stora saker ske, och ofta på EU-nivå. För om inte EU fixar detta – vem gör det då?

Tåget är helt enkelt framtiden

Tåget är egentligen det perfekta transportmedlet. När det fungerar. Det är så vi ska resa i framtiden. Och nu börjar viktiga hinder falla.

Bara det att ett fordon rullar på räls gör det mångfalt mer energieffektivt än de bullrande och stinkande släktingarna bilen, bussen och långtradaren. Sedan tillkommer trivseln ombord och snabbheten.

Själv minns jag massor av tågresor med glädje. Alltifrån snirklade färder till morföräldrarnas hytte i norska fjällen till tågluff i Europa och Kina på 80-talet. Att se landskap och städer passera, läsa, ta en kopp kaffe, filosofera, slumra lite. Så vill jag att det ska fortsätta, även för kommande generationer.

SusannaElforsVinnare_683Förra veckan delade vi ut konsumentpriset Blåslampan – en av de roligaste uppgifterna som finns för en konsumentorganisation. I ett starkt fält av finalister vann facebookgruppen Tågsemester och dess skapare Susanna Elfors.

Tågsemester är internet när det är som bäst. Man hjälper varandra. Det du inte vet, det vet någon annan. Eller som motiveringen säger: I tider då flygandet måste minska är tåget ett självklart val och Tågsemesters över 25 000 medlemmar ger såväl inspiration som blixtsnabba råd. Gruppen kan lika enkelt ta dig igenom den ogenomträngliga djungel det kan vara att hitta rätt biljetter för en europasemester, som att hjälpa dig om du är strandad i Düsseldorf eller missade tåganslutningen i Degerfors.

Sajter som denna är en komponent som behövs. En annan är ett enkelt bokningssystem även för dem som ska över gränserna. Det är nu på väg, tack vare ett beslut i Europaparlamentet. Det är egentligen skandal att det dröjt så länge, medan flyget är hur enkelt som helst att boka oavsett vart man ska.

EU-beslutet innebär också att ersättningen vid tågförseningar höjs och det ska bli tillåtet att ta med cykel även för den som vill till Rom eller Zagreb. Nu hoppas vi att beslutet också klubbas av Ministerrådet och EU-Kommissionen.

Tre ”bovar” som motverkar tåget är opålitligheten, priset och tiden. Det senare kommer förhoppningsvis att byggas bort och tåget är redan nu konkurrenskraftigt upp till typ 50 mil. Men alla tre faktorerna kräver politik för att åtgärda. Stark, modern, framsynt politik. Såväl på långa resor som på korta resor över länsgränsen. Vi har flera sådana förslag i ”En stark och hållbar konsumentpolitik” och de drivs också hårt av vår medlemsorganisation Resenärsforum.

Det måste bli enklare att åka tåg. Det fullständigt skeva förhållandet mellan tåg och flyg måste ändras. Så att det till exempel går enkelt och är rimligt kostsamt att ta sig från Stockholm till Bryssel med tåg. Det vore synnerligen önskvärt. Både för dem som vill turista i EU:s huvudstad, och för en organisation som Sveriges Konsumenter som behöver vara där och göra sin röst hörd.

Öppna kort – om all mat

Vi har lyssnat på kunderna. Våra ägg kommer naturligtvis inte från burhöns. Så verkar butikskedjorna resonera, att döma av hur det ser ut både på hyllorna och i policydokumenten.

Men det skorrar falskt när man tänker på alla ägg som ingrediens i pasta, pannkakor, majonnäs och mycket annat. Då är det plötsligt inte alls lika självklart med lyhördhet och öppenhet längre, visar den kartläggning som gjorts av Sveriges Konsumenter och presenteras idag. Uppenbarligen köper man gärna in ägg från burhöns – så länge det inte syns.

shutterstock_122422798

Det är att ge dubbla budskap och att vara inkonsekvent. Skulle rent av kunna kallas för dubbelmoral. Resultatet är häpnadsväckande och en väckarklocka för alla som trodde att burhönsen var borta från Mat-Sverige.

Tyvärr gäller det annan mat i våra butiker också. Man skryter gärna om det svenska köttet i form av biff och kotlett men vill inte upplysa om vad som finns köttet i korven, pizzan eller färdigrätterna. Det här handlar bland annat om hur djuren har det men också om oss själva, antibiotikaresistens till följd av dålig djurhållning är ett mega-hot som inte ska underskattas.

Det strider också mot den självklara rätten att få veta vad man köper – och vad man äter. Och allt fler konsumenter bryr sig om var maten kommer ifrån och hur det ser ut på djurfabrikerna. Att antalet vegetarianer ökar dramatiskt är ett tydligt tecken på det, men det finns också europeiska studier som visar att vi i Sverige har ett ovanligt stort intresse av ursprung på maten.

Så nu räknar vi med agerande från framför allt Lidl, Coop och Axfood, som kom sämst ut i undersökningen.

Men det är också en politisk fråga. Ska vi i bara i vissa fall ha rätt att veta vad maten innehåller? Vi på Sveriges Konsumenter anser att transparens är en förutsättning för hållbara val och ett motgift mot fusk.  Den transparensen ska gälla vare sig du står i korvkiosken, på en finkrog, i butikernas delidiskar eller bland butikernas färdigmat. Därför vill vi se ursprungsmärkning av animalier på alla matvaror.

Vi förväntar oss transparens och konsekvens. Snarast.

Och vi önskar en Glad påsk och en ljusare framtid – även för hönsen!

EU behöver bli begripligare

EU har gjort massor för oss som konsumenter – och behöver fortsätta göra det. Utan EU hade 500 miljoner konsumenter haft det betydligt sämre.

Ändå har ett land med en sjundedel av EU bestämt sig för att lämna klubben. Har precis deltagit i en konferens om Storbritanniens Brexit och konsumenterna och konstaterar att det handlade mycket om mytbildning och att man helt enkelt inte förstår vad EU gör och betyder. Det mesta eländet skylls på ”byråkraterna i Bryssel” eller möjligen på Tysklands påstådda dominans. När man går igenom 45 års brittiskt medlemskap ser man hur otroligt inkluderat EU är i allt som sker i landet. Att trassla sig ur detta är en unik situation, sprängfylld av utmaningar. Konsumentrörelsens budskap är: var öppna, inkludera konsumenterna och svik inte de segrar som vunnits i livsmedelssäkerhet, banktjänster, telefoni, passagerarrättigheter etc.

I tisdags var det Europadagen, vilket förmodligen gick de flesta förbi. Då skrev jag och en lång rad konsumentledare från Tyskland, Frankrike, Danmark, Belgien, Holland och andra länder en gemensam debattartikel (publicerad i fem landsortstidningar här i Sverige). Vi skriver där att vi inte ska underskatta de utmaningar som ligger framför oss. ”Politiska kriser, Brexit och en växande misstro mot beslutsfattare slår även mot EU, och slutligen mot konsumenterna i EU:s länder.”

Vi har tänkt så här länge och påpekar gärna att maten, banken, datorn och resorna är utomordentliga exempel att peka på EU:s betydelse i vår vardag. Vi gjorde det bland annat i senaste EU-valet som skäl för att gå och rösta.

Kommissionen, den mäktiga apparat som av många skeptiker utpekas som roten till allt ont, har just gett ut en rapport, en så kallad vitbok om EU:s framtid fram till 2025. Fem möjliga scenarion för EU:s framtid presenteras (varav ingen handlar om att upplösa unionen). Mycket intressant läsning, med en hel del ”sjukdomsinsikt”. Här ett smakprov: ”Att minska klyftan mellan vad som utlovas och vad som levereras är fortfarande en utmaning. Det beror delvis på att EU inte är lätt att förstå eftersom det är en konstruktion på både EU – och medlemslandsnivå. Vem som gör vad förklaras inte tillräckligt väl och EU:s positiva påverkan på det dagliga livet är osynlig om ingen berättar om den på det lokala planet. På lokal nivå vet man inte alltid att lantbruket i närheten, transportnätet eller universiteten delvis finansierats av EU.”

Brexit_9041Lyckligtvis vann inte Marine le Pen franska presidentvalet (den här gången). Men Brexit är en realitet och den allmänna skepticismen mot såväl EU som mot ”etablissemanget” kommer att bestå. Och behöver mötas. Och då funkar bara öppenhet, begriplighet och inkludering. Och där behövs en stark konsumentrörelse mer än någonsin, som Örjan Brinkman avrundade Brexit-konferensen med idag.

Brexit berör även oss

londonLondon står i fokus – det tragiska terroristdådet och nästa vecka kommer allt att handla om Brexit. Premiärministern lämnar in ansökan att få lämna EU och därmed rullar en historisk och ödesmättad process igång.

Sedan är det bara att hålla tummarna för att inte fler tänker följa Storbritanniens exempel. Frankrike, till exempel. I så fall kan det bli riktigt ruggigt.

Brexit skakar ändå om allt. Ett annat lands utträde ur EU berör faktiskt också oss konsumenter här i Sverige. Det vill säga – fram tills att Storbritannien faktiskt lämnar unionen händer ingenting. Det handlar om två år. Men sedan, efter det, kan det faktiskt bli större konsekvenser än vi anat. Det finns ett antal mer indirekta följder, som handlar om EU:s minskande intresse för värn om konsumenterna. Annat anses helt enkelt viktigare. Men direkta effekter blir det för alla som åker till England, Skottland, Wales eller Nordirland. 2016 var landet det åttonde populäraste resmålet bland oss svenskar. Och vi är ett resande folk.

Det handlar om passagerarrättigheter, rätt till sjukvård när vi är där, högre taxor för mobiltelefoni, avgifter när vi betalar med kort och i värsta fall även andra regler för kemikalier, livsmedelssäkerhet och produktsäkerhet i övrigt. Genom decennier har EU arbetat sig fram till en mängd gemensamma regler och krav. Utanför EU får länderna ha i stort sett vilket konsumentskydd de vill.

Våra kollegor i de brittiska konsumentorganisationerna kommer att arbeta hårt för att deras medlemmar inte ska bli de stora förlorarna, det vill säga att skyddet ska fortsätta vara högt. Men man vet aldrig. Affärsintressena kommer att slåss hårt för enklare regler och mindre krav – nu när de inte längre kan slåss på den inre marknaden på samma villkor som konkurrenterna i Nederländerna, Tyskland, Sverige…