Ropen skalla – vägledning åt alla

Vilken vecka! Först två dagar på de alltid lika intressanta konsumentdagarna i Örebro. Sedan till europeiska BEUC:s generalförsamling i Bryssel, dit jag är på väg nu. Synd att de återigen krockar. På konsumentdagarna deltog som vanligt över 200 konsumentvägledare och folk från politik, myndigheter och organisationer. Den heta frågan i år var förstås den framtida centrala upplysningstjänsten hos Konsumentverket i Karlstad. Den har nu fått ett namn, ”Hallå konsument”. Efter kritik mot beslutet förra året gillar nu alla läget och myndigheten gör ett proffsigt jobb att bygga upp tjänsten. Ändå är oron bland vägledarna är mycket tydlig: Kommer det att bli ett alibi för att lägga ner kommunernas vägledning, inte minst dem hos de allt fler som köper av grannkommunerna? Med tanke på att det är 131 årsarbetskrafter idag så ska det inte mycket till för att vinsten med de 20 som är planerade på ”Hallå Konsument” ska raderas. Det underströks från bland annat Sveriges Kommuner och Landsting hur känsligt läget kan vara och att många politiker söker besparingar överallt de kommer åt. Vägledarna runt om i landet uppmanades att tala för varan, att visa sig i media och att göra allt för att förklara vad de betyder för konsumenter, inte minst de utsatta. Kanske inte så lätt alla gånger, för en deltidare på kommunens minsta verksamhet. De behöver ju naturligtvis hjälp av Folket. Därför är det viktigt att alla – vägledarna, insiktsfulla konsumenter och såna som Sveriges Konsumenter utnyttjar det faktum att det är valår och kräver kompetent och tillgänglig konsumentvägledning. På nära håll, i kommunerna. Åt alla.

Europadagen. Och..?

Handen på hjärtat – kände du till Europadagen i morgon den 9 maj? Jaså inte. Du är inte ensam. Runt om i unionens huvudstäder ordnas det diskussioner i viktiga framtidsfrågor för vår världsdel men i likhet med de flesta temadagar kommer den inte i närheten av uppmärksamheten kring exempelvis fars dag, kvinnodagen eller 1 maj. På affischerna på stan inför EU-valet kan man läsa slogans som ”Ja till Europa”, vilket förmodligen för de flesta framstår som en obegriplig och märklig floskel. Att bara hojta ”Europa” räcker inte för att skapa förståelse och engagemang för vad vi ingår i och vad ”Bryssel” faktiskt innebär. Missförstå mig inte, jag är en varm anhängare av EU. Sammanslutningen av idag 28 länder har åstadkommit fred och förbättrade villkor för de allra flesta på den här kontinenten, även om det finns en hel del tokigheter kvar att reformera (jordbruksstödet, industrins makt, parlamentarikerpendlandet Bryssel-Strasbourg m m). I mitt jobb för starkare konsumentskydd i EU ser jag också hur unionens väldiga maskineri med anställda och företrädare från vitt skilda kulturer faktiskt på det stora hela pressar fram en hel del gott. Visserligen är EU en enda stor kompromissmaskin och visserligen skulle det kunna vara ännu mycket bättre men konsumenten är allt mindre en bifigur i det europeiska beslutsfattandet. Både i mitt jobb som generalsekreterare här hemma och just nu tillförordnad ordförande i konsumentparaplyet BEUC ser jag att kommissionärer, politiker och tjänstemän faktiskt i allt större utsträckning börjar fatta det.  Grunden för den inre marknaden är inte stolta fördrag och önsketänkande utan 500 miljoner människors faktiska rättskydd och säkerhet och förtroende för att handla över gränserna. Det är där det måste börja. Valet om dryga två veckor handlar mycket om det. Det handlar inte om fred och frihet i första hand, det är grundplattan i EU-bygget. Valet nu gäller väldigt mycket hur vår vardag ska göras säker och trygg för oss konsumenter. Det har inte synts så mycket i debatten än, men vi driver det med våra 50 krav och våra 10 skäl att rösta. Och sakta men säkert börjar konsumentfrågorna komma upp, märker vi. Det finns också en hel del initiativ som är värda att titta på, till exempel denna underbara lilla film från LSU. Sprid den!  Och rösta nästnästnästa söndag.

 

 

Konsumentmakt NU – viktig del av vår nya Vision 2020

Igår var lite av en milstolpe i Sveriges Konsumenters historia. En ny handlingsplan klubbades vid årsmötet. Det är en vision som sträcker sig ända fram till 2020 och det kändes bra. Det kändes också bra att detta var mitt tionde årsmöte som generalsekreterare och detta kunde ”firas” med att medlemsorganisationerna beslutade om ett så offensivt och spännande dokument som visar vägen till konsumenters  självklara  rätt  till  skydd,  inflytande och  medvetna val.  Visionen ger ”löften” om hur konsumenterna ska ha det 2020 och hur vi kommer dit. Nyckelfrasen är ”Konsumentmakt nu”. Bland annat vill vi kämpa för att konsumenterna ska vara trygga,  kompetenta  och  handlingskraftiga,  har  en  stark  röst  med  makt  över  sin  konsumtion  och  ha en fungerande marknad  de  hållbara  valen  är  enkla  och  möjliga  för  alla. Handlingsplanen ligger till grund våra årliga mål och strategierna för att uppnå dem. Det är en grundpelare i hela vår verksamhet och som gammal ”konsumentkämpe” känns det väldigt inspirerande att ha en så stark grund att fortsätta jobba på. Några andra nyckelord: Vi ska uppfattas som engagerade, kunniga, representativa, relevanta, oberoende och orädda. Och vi ska ge järnet. Läs hela visionen här.

Vad jag inte sa i SVT-Debatt

Igår kväll gjorde jag min debut i SVT:s ”Debatt”. Det var en intressant upplevelse. Medverkan i TV har det blivit mycket genom åren i alla möjliga konsumentfrågor, men detta var första gången i denna Göteborgsproduktion. Temana var båda konsumentinriktade och jag skulle framför allt fokusera på ”Hantverkare – varför så mycket problem?”. Nya undersökningar visar på stort missnöje från kunder som anlitar målare, snickare, golvläggare etc. Det är samma visa som vanligt – fusk, schabbel, förseningar, fördyringar. Det blev en ganska bra debatt med många klarlägganden om hur stort och komplext problemet är. ”Arge snickaren” från TV5 var där och han menade bland annat att kunden måste bli duktigare beställare. Vilket jag sa emot, vi är ju amatörer, har ett stort informationsunderläge och anlitar ju proffs för att de kan renovera badrum eller vad det nu gäller. Felet ligger i huvudsak hos branschen. Som förstås var där, erkände problemen men inte hade några egentliga förslag på lösningar. ”Debatt” är ett program med ett ganska omdiskuterat format, där det ska vara mycket ordväxlingar, där inläggen ska vara korta och det gärna ska hetta till. Efter att inledningspratat försökte jag lite artigt vifta med handen för nya inlägg men insåg att det handlade om att bryta in om man skulle ha ett ord med i laget. Andra var bättre på det än jag, därför fick jag med en del i sändningen men inte allt. Och det jag framför allt inte hann med är följande förslag till lösning: Konsumentens ord gäller om det blir tvist om ett hantverksjobb – om det inte finns ett skriftligt avtal eller annan tydlig dokumentation. Så är det i Konsumenttjänstlagens regler för riktigt stora jobb – småhusentreprenader. Det borde gälla för alla hantverksjobb utom de allra minsta. Och det kräver politiska beslut av regering och riksdag. Har de modet att fatta detta beslut ska du se att det blir fart på viljan att teckna skriftliga avtal från hantverkarna.

Fram för äggologiskt!

Kunderna vill ha mer ekologiskt. I takt med allt fler larmrapporter och den stora osäkerheten om vad kemikalierna gör med våra barn och vår miljö så är det ett ord som börjar etsa sig in – giftfritt! Detsamma gäller mig och min familj. Vi köper ekologiskt så ofta det går. Giftfritt är ju ett inte helt enkelt begrepp eftersom allt inte går att mäta och att det kan finnas mikromikrodoser av alla möjliga ämnen i all möjlig mat, troligen utan att det skadar oss. Men i dagens värld med satta gränsvärden som inte alltid känns som om de är satta utifrån någon försiktighetsprincip och därtill riskerna med kombinationseffekter – då känns det bäst att säkra upp med giftfritt ”i princip”. Och då talar vi ekologiskt, som ju också innehåller en hel del djurskyddskrav när det gäller animalisk mat. Som till exempel de högaktuella äggen. Idag gör Sveriges Konsumenter ett utspel där vi kräver att butikerna en gång för alla ska sparka ut äggen från burhönsen. Det paradoxala med ägg är att efterfrågan på ekologiskt är högre än tillgången, vilket nu verkar hända på område efter område (mjölken t ex). Visserligen ligger andelen ekologisk mat totalt i livsmedelsaffärerna på omkring fem procent efter alla dessa år med KRAV-märke och EU-ekologiskt (vilket är betydligt mindre än andelen miljömärkta toalettpapper, tvättmedel och kaffefilter). Och då kan man ju tycka att den låga andelen OCH det ökande intresset borde vara ett superinciment för handeln att slänga ut värstingarna (typ ägg från burhöns och giftbananer) och att hårt lansera de schyssta alternativen. Sker det? Ja, allt mer. Men det går förskräckligt långsamt.

Klara besked inför EU-valet

Idag fick åtta namnkunniga toppkandidater – veteraner och förstagångskandidater – till Europaparlamentet chansen att svara var de stod i konsumentfrågorna. Debatten ägde rum på Europahuset i Stockholm och ett hundratal personer hade slutit upp på plats. Många, många fler följde den förstås via SVT2 direkt eller via webben (du kan följa det via den här länken, som visar hela dagens sändningar på SVT Forum, gå fram till 5:30 efter start). Själv hade jag äran att leda debatten och det var verkligen ett av det här jobbets absolut roligaste och mest spännande utmaningar. Nästan all lagstiftning som vi berörs av som konsumenter beslutas ju i EU och det här var ju verkligen en chans att få konkreta besked om, var partierna stod. Första halvan handlade om mat, därefter blev det andra frågpr, vi varierade mellan att de fick prata fritt och att visa ja- och nej-kort. Grunden för utfrågningen var Sveriges Konsumenters 50 krav på EU:s konsumentpolitik och utifrån det kunde jag ställa frågor om matfusk, antibiotikaresistens, mobilavtalen, bankbyte, rättsligt konsumentskydd och mycket annat. Även om det var åtta mycket ivriga och pratglada kandidater så tror jag att publiken/väljarna fick en hel del tydliga klara besked och att skiljelinjerna mellan partierna stod klara. Jag kan bara rekommendera att titta (fördelen med webben är ju att man kan snabbspola). Ambitionen var att göra valets vardagsfrågor så konkreta och tydliga att fler går och röstar den 25 maj. Jag hoppas att vi lyckades. Kandidaterna lovade att prata konsumentfrågor även under de återstående 48 dagarna tillvalet och det ska bli intressant att se hur det präglar debatten.

Försvinnande gott

Matsvinn diskuteras allt mer intensivt, både i Sverige och runt om i världen. Idag även på Livsmedelsverkets samrådsgrupp för konsumentfrågor, där jag ingår. En tredjedel av all mat på jorden försvinner, hamnar aldrig i människors magar som det var tänkt, enligt FN. Då räknas även grödor som aldrig gror på grund av torka etc, men det är ändå enorma och ofattbara siffror. I Sverige slänger vi 28 kilo mat varje år och person, alltså mat som är eller har varit fullt ätbar. Mycket kommer inte ens till konsumenten. Två tredjedelar av all sallad som växer på våra åkrar slängs, därför att bladen inte anses snygga att ligga i grönsakskylen i butiken. Det är handeln som ställer kraven med hänvisning till konsumenternas önskemål om ”perfektion”. Man kan fråga sig vems felet är där, men det är i alla fall beklagligt. Liksom hela problematiken, som bara är sorglig och på tvärs med all hållbar utveckling. Livsmedelsverkets nya undersökning visade att majoriteten tycker att matsvinn är ett stort problem för samhället men en lika stor majoritet (vi talar 80-90 procent) tycker det inte är något problem just i mitt hushåll. Talande. Kött slängs också i stora mängder, vilket Jordbruksverket snart kommer att visa i en ny rapport. Vi kan naturligtvis aldrig komma ner till noll i matsvinn men det finns stora vinster att göra för samhället, oss själva och för miljön i en allt mer resursknapp värld. Mycket hänger – som vanligt – på kunskap och attityd. I undersökningen anger de flesta att de lutar mer på doft och smak än bäst före-datumet, men f-n tro’t. Frågan är om de inte svarar så för att inte verka okunniga. Även om det sker mycket i produktion och handel så och medvetande om problemet i sig så behöver mer göras. Tänk bara på en sådan sak som smarta förpackningar och förpackningsstorlekar. Men till sist handlar det ändå om hur vi själva agerar. Att vi faktiskt vet hur man tar tillvara rester och modet att spara mat längre än datumet visar. Ett självförtroende, att våga prova och att våga lita på sina sinnen. Och då kommer vi osökt in på min gamla käpphäst – förstärk hem- och konsumentkunskapen i skolan, så att kunskapen inte hänger på resurser i familjen och hur kunniga ens föräldrar är. Idag grundskolans minsta ämne. Det är inget mindre än en skandal.

Verket presenterade en ny rapp

Vilken EU-panel den 7 april!

För var dag som går blir jag mer och mer förundrad – och beklämd – hur knäpptyst det är om EU-valet. Och nu är det bara 67 dagar kvar, dryga två månader. Det motsvarar mitten på juli i förhållande till riksdagen, alltså efter Almedalsveckan. Tänk er den tiden – den politiska temperaturen är lika het som (förhoppningsvis) sommarvärmen. Utspelen haglar. Det går inte att slå upp en tidning eller se en nyhetssändning utan att minst hälften av tid och plats ägnas valrörelsen. Mot nu. Suck!

Ljuset i mörkret – förhoppningsvis ett av flera – blir Sveriges Konsumenters utfrågning av ledande kandidater till Europaparlamentet den 7 april. Den äger rum på Europahuset i Stockholm och kommer att sändas i SVT. Och vilka namn vi har fått ihop! Vad sägs om: Marita Ulvskog (S) Anna Maria Corazza Bildt (M) Jasenko Selimovic (FP) Peter Eriksson (MP) Amelia Andersdotter (PP) Kent Johansson (C) Ebba Busch (KD)? Vi väntar fortfarande på svar från (V). Vi ska fråga dem vad de tänker göra åt matfusk, bankavgifter, kemikalier, integritetskränkningar på nätet och mycket annat. Konkret, inte bara i vaga utfästelser. Och vad som egentligen är skillnaden mellan dem. Så att fler förstår och fler blir motiverade att rösta. Välkommen den 7 april! Inbjudan med anmälningsadress finns här.

Dagens bankkontor – en deprimerande upplevelse

Idag var jag tvungen att besöka ett bankkontor. Det var en deprimerande upplevelse. Här är signalen tydlig: Vi vill inte dig här. På nätet går det smidigt och är hjälpligt pedagogiskt och det var flera år sedan jag sist gjorde vanliga ”ärenden” vid en bankdisk. Och vi vill inte hantera nåt så smutsigt, opraktiskt och gammaldags som PENGAR. Tisdag klockan tio, på behörigt avstånd från löneutbetalningar och månadsskifte. Borde vara enkelt och snabbt fixat. Trodde jag. Detta var ett större kontor i centrala Stockholm. Först en ilsken skylt: ”Kontoret har inga kontanter”. Ett varmt välkomnande. Sedan kölapp, fem nummer före. Två små diskar, trots en stor lokal. Väl synligt satt ytterligare tio medarbetare och plockade med sina papper, skämtande med kaffekoppar i högsta hugg. Hade det varit en butik i en bransch med fungerande konkurrens hade fler lösgjort sig från kontorsgnetet för att korta köerna. Men nu är bankerna ingen vanlig bransch. Väntan blev ungefär 40 minuter. Man kan tycka att det är ett lyxproblem – men det jag vill beskriva är den gradvis försämring som bankernas service uppvisar, inklusive vägran att befatta sig med kontanter. Vad blir nästa steg? Bankföreningen pratar om att de tar bort kontanter för att ”anpassa sig till kundernas behov” men det är kvalificerat skitsnack. Man vill slippa vanligt folk med vanliga ärenden, helst bara ta emot dem som ska skriva på lånehandlingar eller tala med deras ”rådgivare” (försäljare). Då gör man det svårt, obekvämt och gärna dyrt. Som sagt, i en bransch med fungerande konkurrens hade detta straffat sig. Bankerna kan obehindrat fortsätta…

Var är EU-valrörelsen????

Elva ynka veckor kvar till ett av de viktigaste politiska avgörandena under det här decenniet. Som du kan påverka. Jag talar förstås om valet till nytt Europaparlament – ett nytt och starkare parlament där Sverige har 20 av platserna. Och där mycket av det som avhandlas i Bryssel och Strasbourg handlar om din och min vardag, om fundamentala konsumentfrågor – skydd mot matfusk, bankruffel, fulsälj, integritetsbrott, ohälsa, diskriminering och mycket annat. Men var är valrörelsen? Tänk ett riksdagsval utan aktivitet mindre än tre månader före valet. Helt omöjligt. När elva veckor återstår till den valdagen i september kommer landet att koka av rörelse, nerver, debatter, affischer etc etc. Jag tycker de politiska partierna sviker här. De har uppenbarligen bestämt att kandidaterna får göra hela jobbet. Och det är ju inte lätt. Partledarna vill inte ”störa” det ”riktiga” valet (om de nu tänker så). Ursäkta, men detta gäller Europa – något vi sedan över 20 år är en ansluten och självklar del i och där mycket mer än vi inser avgörs. Jag vill också mena att massmedia sviker som inte mer fokuserar på EU-valet, vad det handlar om och vilka de egentliga alternativen är. Där är det märkvärdigt och skandalöst tyst. Förra gången ordnade t ex SVT en debatt om konsumentfrågorna. Så icke denna gång. Vi gör det i alla händelser den 7 april – här är inbjudan. Välkomna!