Många av oss minns kokt höns med ris och currysås. Med välbehag. Men det är en maträtt man inte ser röken av längre. Kyckling som bara föds upp för att bli klubbor och bröst  finns överallt. Men inte de artfränder som värpt ägg ett helt liv. Vart försvinner de? I min barndom tog man vara på dem och gjorde ljuvliga långkok. När jag tog upp frågan på ett kanslimöte idag reagerade en av de yngre medarbetarna mycket frågande på begreppet ”kokhöns”. Uppenbarligen är detta en generationsfråga. Eftersom jag tycker att det måste vara ett miljövidrigt slöseri att vi inte tar vara på alla uttjänta värpare gör jag lite research. Jag ringer upp en god vän som jobbat sitt vuxna liv i fjäderfäbranschen. ”Åh, kokhönsen…”, skrockar han. ”De dog ut med min mormor, ingen vill betala för dem idag.” Efter ytterligare efterforskningar klarnar läget: Värphönsen har blivit mindre med tiden och det finns ingen avsättning för köttet. Förutom på export där köttet från de taniga djuren blir salladsingredienser. Skälen att de inte finns i svenska butiker eller restauranger är att kyckling är så billigt och att långkok inte är dagens melodi. Det finns ingen modern familjefar eller -mor som, när de sladdar in i butiken med vaga idéer på dagens kvällsvard, skulle greppa en kokhöna. Även om det skulle vara synnerligen billig mat.

Skälen är brist på såväl tid som kunskap. Jag kan tycka att det är lite synd. Möjligen skulle någon av alla de TV-kockar som befolkar tablåerna kunna göra en insats. De håller ju på att återinföra kalops och fläsklägg, så varför inte klassikern höns med ris och curry? Finns det månne någon butikskedja som skulle våga språnget? Jag hoppas att denna påskblogg inspirerat många av er att ta den gamla maträtten till heders igen. Kanske någon av er blir initiativtagare till Facebook-gruppen ”Kokhönsens vänner”.

Låt mig så här i inledningen av 2011 få vara lite positiv. Möjligen överraskar det någon, men vi tycker också att det finns mycket som är bra och som går åt rätt håll för oss konsumenter. Konsumentrörelsens roll är mycket att vara en nagel i ögat, en vakthund, en motkraft mot kommersiella krafter. Vi har våra medlemmars uppdrag att kritisera och ifrågasätta handel, industri, jordbruk, politiker, myndigheter. När de glömmer eller struntar i konsumenterna. För vem ska göra det annars? När media vänder sig till oss för kommentarer gör det naturligtvis för att vi har en ståndpunkt som står i motsatsställning till en annan part på marknaden, vi är en del i en intressekonflikt. För så fungerar journalistiken. Men det innebär naturligtvis inte att vi tycker att allt är becksvart och att alla är skurkar. Tvärtom, de flesta företagare är seriösa, de sliter och de gör rätt för sig. Dialog är viktig – också. Det viktiga är målet: Förbättringar för konsumenterna. En stor del av handeln tillämpar också regler som är långt generösare än vad lagen säger, till exempel vad gäller garantier och öppet köp. Och när det gäller ansvar för miljö och social rättvisa händer det  en hel del, vilket jag poängterat i tidigare blogginlägg. Så nu vill jag ge lite mer konkret ros till två företag som gjort något riktigt bra. De är inte fläckfria, det finns kritik att rikta mot annat de gör men just nu låter vi riset ligga. Jag talar om Eon och Ica. Kraftbolaget Eon har i stora annonser i dagspress och affischer i lokaltrafiken uppmanat oss att inte låta elgrunkorna hemma stå i standby-läge över natten. Bravo! Fler gjorde göra som ni, sprida viktiga budskap som bidrar till en hållbar utveckling på betald annonsplats. Det görs naturligtvis också för att skapa goodwill åt Eon, men strunt i det. De gör en insats. Samma sak gäller Ica, som anställt 400 funktionshindrade, gett dem meningsfulla arbetsuppgifter ute i butikerna och därmed visa att alla kan bidra, att alla har ett värde och visat vägen för andra. Visst har de skickligt gjort en PR-grej av det, men det ändrar inte på det faktum, att det är en synnerligen god gärning. Och som gör att jag med lätt hjärta kan säga: Lär av Eon och Ica! Eller kanske snarare: Häng på trenden. Den som hoppar på tåget sent kommer att få konsumenternas hårda dom över sig.