Författararkiv: jan.bertoft

Frisk reklamdebatt behövs

Publicerat av
Svara

Vart är reklamens på väg? På vems villkor? Vill vi  det? Det var några av de frågor som dryftades på seminariet ”Reklam i nya kläder” som Konsumentverket ordnade idag på Nalen i Stockholm. Själv var jag med i den avslutande debatten och det var härligt med en het diskussion om detta som vi ständigt omges av – oftast utan att vi märker det. KO Gunnar Larsson fanns med liksom Sveriges Annonsörers VD Anders Ericsson och Hans Sydow från reklambyrån Satchi & Satchi. De senare två målade en tämligen ljus bild och menade att dålig eller påträngande reklam straffar sig. Ändå var de väldigt accepterande för olika former av smygreklam, typ om tillverkarnas ”ambassadörer” anonymt går runt och talar om och visar upp prylarna. Eller dyker upp på chattar.

Jag menar att vi måste debattera reklamen mycket mer, utkräva ansvar för reklamens effekter på allt från vår hälsa till våra attityder till jämställdhet. Jag och många andra menar också att vi befinner os på ett sluttande reklam när det gäller reklam som inte går att känna igen som reklam. Det handlar om ärlighet, att vi inte ska behöva gå omkring i tillvaron och fundera på om våra medmänniskor ständigt har syftet att kränga prylar till oss.  Jag framförde också att vi riskerar att få ett A- och ett B-lag där de som har råd kan köpa sig fria genom att betal-TV-kanaler och betal-Spotify. Vilket i mitt tycke är en tokig utgångspunkt och visar hur långt vi har kommit i acceptans – när massivt reklambombardemang är det normala och man måste köpa sig fri från att slippa se det. Det finns också en hel del utmaningar i framtiden när det gäller marknadstillsyn – hur får man en fungerande sådan när annonser på nätet är individuellt anpassade efter just dig och dessutom är lika kortlivad som en flyktig gas?

Intressant är också den statistik som Institutet för Reklam- och Mediastatistik presenterade, där internet håller på att gå om tryckta medier. Problemet är att den ”bara” tar upp de 32 miljarder som årligen läggs på traditionella reklamköp i Sverige. PR, produktplacering, sponsring och smygreklam faller utanför – och det är en växande del. Och det handlar om många, många miljarder även där. Här finns en genuin ovilja från t ex PR-branschen att lämna ut siffror. dags för lagkrav på det, måhända? Debatten visade tydligt att det över huvud taget behöver behövs mer kunskap, mer forskning ur ett konsumentperspektiv på reklamen. Och, som sagt – mer debatt!!

Moderat nytänk (?)

Publicerat av
Svara

Fredrik Reinfeldt överraskade i sitt inledningstal på partistämman i Örebro idag. Sveriges Konsumenter är här som utställare och det är mycket intressant att möta både moderata toppolitiker och gräsrötter i det ”tältmöte” som en sån här tillställning är. Men till överraskningen. Jo, när han klev upp på scenen här i Conventum pekade han ut tre områden där det var extra viktigt att lyssna in väljarna. Det första han tog upp var överkonsumtion, stressen att ständigt köpa nytt, talesättet ”Den som har flest prylar när han dör vinner”. Det han lyssnat in – och vädjade till partikamraterna att lyssna in – var tröttheten över detta och trenden att köpa och sälja begagnat mellan privatpersoner. De andra två områdena var jämställdhet mellan könen och vikten av starka institutioner. Ska jag tolka auditoriet var det nog ganska överraskande och inte så ”moderat-typiskt”. Det kändes väldigt glädjande att han lyfte just överkonsumtionen, det ska bli mycket spännande att se vad det blir i reell regeringspolitik av detta. Särskilt av en regering som inte precis varit några miljölämpar. Spännande blir också att följa vad som ska hända inom jämställdheten. Talade också med förre kvinnoförbundsordföranden Magdalena Andersson, som var lyrisk över vad hon hört. Fredrik Reinfeldt poängterade också att politik är att ”värna allmänintresset”. Och det är svårt. Allmänintresset hyr inte dyra konsulter, till skillnad från alla särintressen. Så sant. Fråga oss på Sveriges Konsumenter. Vi vet.

Reinfeldt talade ju i första hand till sina egna, men det inte den kaxige vinnaren som talade, det var istället två andra ledord han präntade in: Lyssnande och Ödmjukhet. Särskilt att lyssna. Däremot nästan inget av mantrat ”Ansvar”…Moderaterna har vunnit en miljon nya väljare sedan de blev ”nya” moderaterna, så många att de nya väljarna nu är fler än de gamla traditionella högerväljarna. Och det har de gjort genom att lyssna, enligt partiledaren.

Pyttetextskandal – igen

Publicerat av
1

Bara en av fem kunde enkelt läsa text på de tre förpackningar vi visade upp för kunder i en butik. Ack ja. Barilla, Semper och Anthon Berg har bara att ställa sig i skamvrån. I maj gick vi och Konsumentföreningen Stockholm ut med en larmrapport om att texten på livsmedelsförpackningar var för liten. Inte bara det, kontrasten var dålig, det blänkte, var för långa rader och ofta svårt att hitta rätt information bland alla språken. Alltså i stort sett alla typografiska misstag man kan göra. Ingen av de utpekade företagen hade någon godtagbar förklaring, för det mesta var det bara en talande tystnad. Vi anmälde och har sedan också uppvaktat Livsmedelsverket som skulle kunna göra mycket mer åt denna skandal. Och vi tänker inte ge oss. Nu följer vi upp detta med en ny kartläggning, där vi bett hundra kunder i en butik läsa vad det står på tre förpackningar. Trots idoga försök skakade de allra flesta bara bekymrat på huvudet. Kommentarer som ”jag har gett upp för länge sedan” och ”jag får bara huvudvärk” kunde höras. Är det inte otroligt hur vi på något sätt avtrubbats över det faktum att så mycket är svårt att läsa? Jag tycker att det är ett hån mot konsumenterna, vittnar om en oerhörd nonchalans. Dessutom är det olagligt. Vad jag förstår är saken under debatt i branschen. Bra. Låt det bli resultat också. För, som sagt, vi kommer inte att ge oss.

Facebook eller FRA – vem vet mest om dig?

Publicerat av
Svara

Reklamen blir allt lurigare. Fiffig teknik blir allt bättre på att träffa rätt, att veta att just JAG, just NU, sitter och längtar efter ett bantningsmedel, en Xbox 360 eller en måltid för två på en fiskrestaurang. Allt vi gör på internet öppnar svindlande möjligheter för dem som vill sälja någonting till oss. Men denna omfattande kommersiella kartläggning debatteras knappt. Jämför med de uppror som skakat Sverige när FRA och Ipred varit på tapeten. Då har det handlat om signalspaning och upphovsrättsskydd och inneburit möjligheter att titta in i våra datorer. Men det görs ju redan, i stor skala av två gigantiska och amerikanska bolag. Hur mycket kan vi lita på dem? Hur vet vi vad de tänker göra med våra uppgifter i framtiden.
Facebooks 800 miljoner användare står inför stora förändringar. De kommer säkert att lanseras som förbättringar för oss användare men de som är vinnare är företagen. Det som utmärker bland annat Facebook är att vi förutsätts gilla läget. Grundläget är att vi accepterar öppenhet och kartläggning, vill vi inte det måste vi säga ifrån, agera aktivt. I Facebook är detta VÄLDIGT krångligt för stora grupper av användare (vilket naturligtvis är avsiktligt).
Just nu är det faktiskt en del upprördhet om förändringarna på sociala medier och i pressen. Men pengarna är för stora, de tekniska möjligheterna för enkla att utnyttja för att de stora spelarna ska stanna upp eller radikalt tänka om. Så utvecklingen lär fortsätta. Vi gillar trots allt Facebook och Google som tjänster. Och uppskattar okritiskt att tjänsterna är gratis i kronor utan betalas med data kring din användning. Annars hade de aldrig varit så populära. Och vi vänjer oss. Gradvis.
Det behövs en grundlig och stor debatt om vart vi är på väg. Konsumenterna måste få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Dessutom måste vi ha rätt att få veta vad andra vet. Likaväl som vi kan få ut våra sjukjournaler eller myndighetsuppgifter så borde det vara en självklar rätt att få ut sina datauppgifter. Och den bild de har av oss. Integriteten är en stor framtida konsumentfråga. Här behövs ansvarstagande från företagen, här behövs kunskap hos konsumenterna om hur marknadsföringen fungerar så att vi kan välja och välja bort hur vi vill bli kartlagda. Och det behövs insikt från politikerna, som måste vara beredda att lagstifta för att värna konsumenterna.

Obegripligt om kostråden

Publicerat av
1

Livsmedelsverket har varit först i Europa att ta fram miljösmarta kostråd. Jag har själv följt arbetet som ledamot av verkets strategigrupp för konsumentfrågor och jag har  varje gång sagt ”Heja!”. Det har inte heller varit så komplicerat, enligt kostexperterna – det som är skadligt för kroppen är också ofta skadligt för naturen. Kött äter vi t ex för mycket av till förfall för kroppen och klimatet. Det finns ett skriande behov hos konsumenterna om råd som kombinerar hälsa och miljö, eftersom de flesta vill göra gott för båda. De gröna kostråden har också fått en stor uppmärksamhet i hela EU och setts som ett föredöme. Så vad händer på hemmaplan? Jo, Kommerskollegiet stoppar råden i sin övernit för att de kan tänkas vara ”protektionistiska”. Kött- och charkbranschen har lobbat intensivt för att de gröna kostråden ska bort och nu har Eskil Erlandsson slutgiltigt satt P för myndigheten att sprida sina väl underbyggda råd till allmänheten (de ligger som nedtonad ”information” på Livsmedelsverkets hemsida. Det är helt otroligt! Här skulle regeringen – och centern – kunna visa framfötterna i miljöarbetet och så fegar de ur. Därför har vi, Naturskyddsföreningen, ABF och nätverket Dyraremat.nu protesterat kraftfullt i debattartikel i Svenska Dagbladet och bestämt oss för att lägga ut kostråden på hemsidan. Vilket fått stor och välförtjänst uppmärksamt i media. Så kampen går vidare.

Bankernas etiska hemläxa

Publicerat av
Svara

Tåget är i rörelse. Finansbranschen är som alltid tröga men det är tydligt att vägen mot mer hållbara investeringar har börjat. Och förhoppningsvis var vårt etikseminarium idag ett litet myrsteg i rätt riktning. Det var i alla fall ett välfyllt och uppskattat seminarium på Europahuset i Stockholm. Debatten var livlig och det blev klart var de största hindren finns: ovana, vilsna och motsträviga företag i finansbranschen, konsumenter som tycker att det är svårt att välja hållbart sparande och inte presenteras för sådana alternativ, politiker som inte vill skynda p processen och media som skriver om näringslivet som de alltid gjort. Finansmarknadsminister Peter Norman inledde med att beskriva problemen som vi i konsumentrörelsen brukar göra: Konsumenterna är i kraftigt underläge, informationen dålig och branschen arrgogant och motsträvig. Dock ville han inte reglera för att underlätta för konsumenterna. Bankrepresentanten skyllde på att ”inga kunder frågar efter etiska fonder”, IF Metalls representant om att det ‰r mycket snack och lite verkstad – hos alla banker. Och konsumentrepresentanterna påpekade att det visst fanns regler och normer för etik och miljö- t ex ISO 26000. Och så fick journalisterna en släng, även av moderatorn Anders Andersson och paneldeltagaren Annika Creutzer.

Min egen konklusion är att ansvar måste tas på alla kanter och att branschen inte kan sitta still och vänta. De måste röra sig mot en framtid där etiska fonder och etiska investeringar är regel och inte undantag. För dit måste vi komma. Och potentialen för förändringar vad gäller miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hälsa är enorm om även banker och fondbolag bestämmer sig för att alla de miljarder de slussar runt inte ska användas för att första.

Skickligt lobbat, restaurangbranschen

Publicerat av
1

Momsen ska sänkas på den mat vi äter på krogen. Med tanke på hur stora skattepengar denna jättesatsning kostar är det förbluffande lite man vill säga om effekterna. När Maud Olofsson vid dagens presskonferens fick frågan vände hon den till att ”Vi måste ju lyssna på branschen!”. Liknande hördes från alliansbröderna, som alla uttalade sig lika vagt om vad detta skulle leda till. Frågan är då: Vad kommer den att leda till för oss konsumenter? Ja, är det någon som på allvar tror att priserna kommer att sänkas? Vid tidigare momssänkningar i andra branscher har företagen raskt trollat fram påstådda kostnadshöjningar och så har effekten ut mot kunden varit plus minus noll. Det är en naturlig reaktion – att alltid spana efter möjligheter till marginalhöjningar. En sänkning av momsen är rena gudagåvan. Den enda slutsats man kan dra av detta: Grattis restaurangbranschen! Att med så vaga argument och i kristider lobba igenom ett så kostsamt politiskt beslut är värt vilken PR-utmärkelse som helst. Här har vi utan tvekan Årets lobbyist!

Regering ur spår

Publicerat av
Svara

Ulf Adelsohn har en gång varit partiledare i moderaterna. Det kan man inte tro när man läser vad han säger i dagens SvD Näringsliv. Han ska avgå som SJ:s ordförande och efter två kaosvintrar skräder han inte orden. Hör här: ”Vi har Europas bästa ekonomi och Europas sämst underhållna järnvägar.” Och, om avregleringarna : ”Man har inte gjort minsta analys av vad avregleringen kommer att innebära, det är det första. För det andra ska konkurrens ske på lika villkor, men som det ser ut nu finns det knappt spår för de som kör i dag. För det tredje har vi Europas sämsta underhåll av järnvägar, det går inte att komma i tid hur bra man än är.”

Samtidigt hör av att SJ får allt sämre ekonomi, till följd av att färre åker tåg. Hallå! Det finns ett samband!! Regeringens snålhet är helt obegriplig, kortsiktig och drabbar konsumenterna. I vintras fick vi och vår medlemsorganisation Resenärsforum än en gång anledning att upprepa elementära konsumentkrav. Och det finns än en gång anledning att upprepa att man inte kan sätta igång en avreglering utan att göra en ordentlig analys. Ur konsumentperspektiv. Tjänar inte vi konsumenter på det så är ju allt tämligen meningslös. Så Reinfeldt och Borg – lyssna på er partibroder och gör en satsning värd namnet. För konsumenternas skull. Och miljöns.

Visst ska företagen rädda världen

Publicerat av
Svara

Socialt ansvar är temat för många seminarier här i Almedalen. 86 procent av svenska folket anser företagen ska ta samhällsansvar.  Sex av tio har någon gång valt bort en produkt eller tjänst av detta skäl. Allt enligt en undersökning som presenterats på seminariet ”Ska företagen ta socialts ansvar?”. Vilket för övrigt är fel sätt att ställa frågan, mer korrekt är vår egen rubrik på vårt seminarium den 8 november: Hur ska företagen rädda världen? En annan viktig fråga är: Lönar det sig att vara schysst? Allt fler är beredda att svara ja på den frågan. Eller att se ansvar för miljö och socialt ansvar som en ”hygienfaktor”, alltså något som man inte kan strunta i för då kan det gå riktigt illa. Känslan här på Almedalen är att det är mycket stora krafter i rörelse. Allt syns inte för oss som konsumenter, men nätverk, policies, tjänster, produkter, normer utifrån hållbarhetsperspektiv skapas i en rasande takt. Det finns en del kritiker till alltihop, som talar om ”vänsterns trojanska häst” och att hela utgångspunkten med att företagens över huvud taget har ett samhällsansvar har fel. Gudskelov är de få, och de blir allt färre. Företagens är en del av samhället, de tar del av samhällstjänster som utbildad arbetskraft och infrastruktur och ska därför ta ett samhällsansvar. De har också en moralisk skyldighet, utan att därmed på något sätt blir omoraliskt att tjäna pengar.

Ett steg till mot schyssta kläder

Publicerat av
Svara

Våra kläder utgör en av de största miljöbovarna. För att ta fram en vanlig t-shirt – en sån där som och jag har massor av hemma i garderoben – slukar 500 liter vatten och tre kilo kemikalier (varav en stor del gifter) i produktionen.  Detta i en tid när kläder är slit- och släng-varor, reklamen handlar om låga priser och alternativen ofta är svåra att hitta (se bland annat vårt projekt ”Gröna trådar”). Igår ordnade Fair Trade Center ett jätteevenemang i Almedalen, där man visade tuffa kläder i material som är snälla mot natur och människor i produktionen. Celebriteter som Åsa Romson, Softa Arkelsten och Gudrun Schyman som lite ovant men förtjust vandrade upp och ner för catwalken. Jubel och applåder. Lite halleluja-stämning som inger ett lite hopp om bättre skjuts på den megaförändring som krävs. Men det är mycket långt kvar och här krävs både nytänk och många som jobbar för att göra schyssta kläder till normen och inte undantaget.