Ovan ett exempel ur mitt eget flöde på mobilen – som visar hysterin långt innan Black Week drar igång. Samtidigt som det visar sig att ytterligare sju stora företag inte följer lagen om prisinformation, enligt Konsumentverket. Vilket ytterligare visar på handelns nonchalans och svek mot sina kunder. Och att vi för länge sedan borde ha slutat lita på rea-procenten. Eller för delen hur mycket du kan ”spara” på att slå till nu (eller ”tjäna” som vissa uttrycker det).

Black Week och andra ”köpfester” radar upp sig som ett pärlband fram till januari. Nu gäller det att sälja utav h-e, tänker handeln och köper annonsplats som når oss alla via bussreklam, nätannonser och sms. Hysterin började redan förra veckan, det har blivit en tävlan som om det nästan gällde livet.

Varje år kommer kritik mot att vi överkonsumerar och köper saker vi inte behöver, oroliga att ha missat en fyndmöjlighet. Och varje år blåser det förbi och är likadant nästa år. I år väntar Svensk Handel rekord, över 10 miljarder kronor under den kommande ”magiska” veckan. Motsvarade ungefär 1200 kronor per vuxen svensk. Under en vecka.

Vart tog resurs- och klimatdebatten vägen i samband med tokshoppingen?

Men i många år har det också bluffats friskt: Det ordinarie-pris man hänvisar till är många gånger lögn. Lagen skärptes 2022 så att procenten skulle relatera till lägsta priset 30 innan rean. I våras ingrep KO mot tio välrenommerade företag: Blomsterlandet, Bygghemma, Nakd, Nordic Nest, Power, Soffadirekt, Stadium, Webhallen, XXL och Åhlens (bilden nedan). Nu har man ingripit mot ytterligare sju företag: H & M, Desenio, Bokus, Home Furnishing Nordic, Inet, Kjell & Co och Tretti. 

Det är inga små kvartersbutiker eller nätjättar. Det är några av Sveriges största detaljhandelsföretag.

Kan det sägas tydligare? Handel försöker på olika sätt gå runt reglerna. De går inte att lita på. 

De vet vad de sysslar med. Konkurrensen är hård, det gäller att ha det mest lockande erbjudandet och skrika högst i reklambruset. Förmodligen bidrar de att de ”bara” får vite, alltså böter möjligen om brottet upprepas. Jag har länge kritiserat att det inte oftare utdöms ”marknadsstörningsavgift”, vilket i min bok ”Riggat! Så undviker du köpfällorna” förklaras av KO att det kräver mer resurskrävande utredningar. 

Varför då? Det är ungefär som att vi skulle få en böteslapp vid fortkörning som säger ”Så här mycket kan du få betala om du GÖR OM det där”. Här borde staten skyndsamt se till att myndigheten som ska se till att vi får ärliga priser – Konsumentverket – får skarpare verktyg.  

Ytterligare ett tecken på oviljan att köra med öppna kort är nya smitvägar ständigt prövas. När regeln om 30 dagar kom – och övertrampen upptäcktes – försöker de med att priserna bara höjs lite tidigare än så. Simsalabim.

Vad säger branschorganisationen Svensk Handel om detta (inget vad jag kan se på deras webb just nu i alla fall)? De borde ju ta krafttag mot fusket. Borde ha gjort långt tidigare, med tanke på att mängder av stora medlemmar riskerar att stämplas som simpla fuskare. Problemen måste angripas både med politik och skärpning från företagen.

I fredags var jag med i P1 Studio Ett om denna fråga. Där gav jag bland annat följande råd:

1. Låt dig inte hetsas. Reor kommer tillbaka. Börjar de med nedräkning, ”bara ett fåtal kvar” – var skeptisk. Sånt har man bluffat om förr.

2. Fundera på om du verkligen behöver varan. Du kanske har tillräckligt? Det du har duger gott? Du kanske kan låna, dela, hyra eller köpa begagnat istället?

3. Strunta i procenten. Håll koll på vad som rimligt pris. En vettig kontrollfråga är ”X procent – i förhållande till VADÅ?”. 

4. Undersök genom prisjämförelsesajter som Prisjakt hur priset har utvecklats de senaste månaderna, om det är en speciell vara du är intresserad av.