Det finns inga ursäkter för finansbranschens urusla intresse för miljö och mänskliga rättigheter. På DN Debatt idag presenterar vi en kartläggning av det etiska arbetet hos 15 svenska banker och pensionsförvaltare. Och det är lågt, i vissa fall obefintligt. Med en ny metod har vi mätt både om våra förvaltare har lagt pengar på 5o svartlistade bolag runtom i världen. Men också – vilket är viktigt – om de i så fall har jobbat aktivt ”inifrån” för att förändra företagets agerande i en mer hållbar riktning. Resultatet är en lista där det skiljer en del, men alla har mycket kvar att göra. Rapporten ligger förstås på vår hemsida.

Det hela är mycket enkelt. Finansbranschen förvaltar ohyggligt mycket pengar, varav mycket är våra. Inte minst allt som ska bli vår framtida pension. Medan vi lever våra liv jobbar de här pengarna – ibland som stöd för miljöförstöring, korruption och människorättsbrott. Det skulle bli en förändring av detta – om branschen tog ett betydligt större ansvar. Just nu ligger de långt efter andra branscher vilket är tragiskt och obegripligt. Tänk vilken otrolig potential för en hållbar utveckling.  Om detta har jag skrivit här på bloggen och tyckt länge. Nu har vi en ny ranking och ett resultat i ryggen. Branschen kan inte skylla på något. De tjänar bra med pengar på förvaltning, de har kunskaperna, de har definitivt möjligheterna. De har här en gyllene chans att förbättra sitt skamfilade rykte. Bara att sätta igång! Vi tänker jobba hårt framöver för att fortsätta granskningen och att se till att det blir mer konsumentmakt, så att vi skapar ett tryck på bolagen och det så småningom blir en tävlan mellan dem om att ligga bäst till i rankningar. Man kan inte bara skälla och svartlista, man måste sporra till förbättringar också.