Nano har väl de flesta hört talas om, pyttepyttesmå partiklar som sägs göra underverk men som vi i själva verket inte vet så mycket om. Något som långsamt letar sig in i allt fler produkter omkring oss och som i marknadsföringen omges av en air av sista skriket och rymdteknik.  Idag finns det i tusentals produkter – i morgon…?Ja, just i morgon är jag med och inleder på vårt seminarium om nanoteknik på konsumentens villkor. Kan bli riktigt, riktigt intressant. Läs mer här.

Vi har bara sett början på denna ”stora lilla revolution”. Det råder en teknikyra kring nano och mycket förhoppningar knyts. Men det börjar också växa fram en insikt att det liksom inte bara är att köra på i hundra knyck och hoppas att det går bra. Att det faktiskt kan finnas en stor baksida – att det kan vara farligt både för hälsan och miljön i vissa former. Senaste larmet pekade på att silver-nano skulle kunna vara lika farligt som asbest. Lite grann påminner utvecklingen om den som gäller GMO – teknikyra och storslagna löften, därefter baksmälla och kritik. Fast uppriktigt talat tror jag att vi kommer att ha större glädje som konsumenter av nanotekniken. Bara vi har full koll på riskerna. Genom forskning, lagstiftning, EU-gemensamma risklistor, spårbarhet etc. Och genom att fokusera på reell konsumentnyttan (inte sånt som marknadsförarna vill få oss att tro att vi behöver). Gör vi inte det kan nano visserligen vara till nytta – men också vara en roulette med liv, hälsa och miljö.