Häromdagen var jag på Ultuna och föreläste på temat ”Konsumentmakt och framtidens lantbruk” (detta efter att först ha debatterat fuskkött och bristande livsmedelskontroll i TV-soffan med Eskil Erlandsson, så det blev lite av en tema-dag).  På Ultuna underströk jag att konsumenterna vill kunna påverka för en bättre miljö och högre djurskydd, att det måste ställas rimliga krav, att många helt enkelt inte orkar, vill eller hinner vara supermedvetna. Och att konsumenterna per definition inte kan ha fel, vilket många i lantbrukssektorn förtrytsamt tycker när det väljs annat än svenskt.

En av mina käpphästar vid sådana här tillfällen är förstärkt hem- och konsumentkunskap. Det är en skandal att det fortfarande är grundskolans minsta ämne med tanke på allt som väntar våra telningar. En av synpunkterna från publiken gillade jag: Använd även skolluncherna för att lära ungarna mer om mat. Två flugor i en smäll: Mätt både på mat och kunskap. Bra idé, rätt självklar och säkert uttalad tidigare. Men tyvärr en fjärran dröm med tanke på dagens industriella massutfordring. Vem ändrar på det?