Betalar vi för mycket för maten? Ja, även om den har tagit en mindre del av hushållskakan så kan man undra om konkurrensen fungerar som den ska. ICA ökade sin vinst rejält till 620 miljoner första kvartalet, något som koncernchefen Kenneth Bengtsson förklarar med högre försäljning, högre bruttomarginal samt högre effektivitet. Någon sådan glädjekurva syns inte hos bönderna och frågan är ju vad som egentligen händer mellan jord och bord. Regeringen har nu tillsatt en utredning som ska ge svar på den frågan 1 mars nästa år. Mycket välkommet! Nyligen kom ju också en forskarrapport från Stockholms universitet, ”Jakten på den värdefulla måltiden”, som visar att ICA:s dominans hämmar mindre leverantörers produktutveckling och att de inte tar konsumenternas oro på allvar. Igår kom PRO:s årliga prisundersökning, som visar att matpriserna skiljer sig 15 procent mellan billigaste och dyraste länet (som självfallet är Stockholm). Även det har naturligtvis att göra med konkurrensen. Sedan måste jag få avsluta med den vanliga käpphästen: Konkurrensen ska fungera så att vi inte behöver betala onödigt mycket för maten. Men det handlar inte om billig mat till varje pris. Det är en fråga om kvalitet, hälsa, miljö och etik också. PRISVÄRD mat, alltså.
Bertofts blogg
– reflektion och analys i konsumentfrågor
Jag håller med dig, Jan. På orten där jag bor finns det en matvarubutik (bortsett från OKQ8, som jag inte anser är en matvarubutik fast de säljer mat). Butiken är en ICA Nära och håller på tok för höga priser för den kvaliteten. Jag skulle gärna betala samma höga priser (som egentligen inte är höga med tanke på att det är en landsortsbutik) om bara maten kunde vara färsk och av bra kvalitet. Allt som oftast kommer man hem med möglig limpa, halvsur grädde och vitlök som sett sina bästa dagar.
Jag tror ett av problemen (i alla fall för vår ICA Nära-butik) är att i och med att den tillhöra ICA-koncernen är handlaren tvungen att hålla ett visst sortiment, ett sortiment som antagligen rimmar ganska illa med ortsbefolkningens behov. Resultatet blir att oköpta varor blir kvarlämnade och gamla, medan varor som inte kan hittas i butiken köps i närmaste staden. Båda dessa konsekvenser gör att handlaren förlorar pengar och måste höja priserna ännu mer vilket förvärrar situationen ytterligare. De som får betala priset är de som inte har möjlighet att handla sin mat på någon annan ort.