”Marknadskommunikation får inte undergräva vikten av en hälsosam livsstil”. Så säger Internationella Handelskammarens regler för reklam. Följs den regeln av läsk-, godis- och snacksindustrin? Nej, knappast. Samma sak med en annan regel: ”Marknadskommunikation får inte utnyttja barns och ungdomars naturliga godtrogenhet eller deras bristande erfarenhet.”
Vi har FN-deklarationer med samma inriktning. Ändå skenar utvecklingen åt fel håll, vilket kommer att leda till för tidig död för massor av människor och urholkade statskassor. Fetmaepidemi är inte bara ett problem i den rika världen. I länder som Mexiko och Indien håller övervikt på att bli ett större problem än undernäring. Orsaken: Västerländsk livsstil med snabbmat, snacks, läsk och alkohol. I Mexiko har situationen blivit så akut att en läskskatt på 10 procent har införts, trots massiv lobbying från läsktillverkarna.
Att det här fortgår beror på att ohälsosam mat är big business. Socker är billigt och skapar sug efter mer. Reklamkassorna är närmast outtömliga och övertrumfar vida det som satsas på frukt- och gröntkampanjer. Skräpmaten finns också överallt. Chips och lösgodis tar ofta mer plats än frukt i affärerna. Och vart du än kommer i världen, även i regnskogar och krigszoner, säljs och skyltas Coca Cola.
Nära hälften av alla svenskar har i dag fetma eller övervikt. Mellan 2004 och 2013 har andelen personer med fetma ökat från 11 procent till 14 procent, enligt Folkhälsomyndigheten. För barn och unga är det inte lika många (var femte tioåring är överviktig eller fet, var fjärde tjugoåring), men de har ju inte ”hunnit” bli överviktiga. Tydligt är också att hälsoklyftan mellan rika och fattiga växer, fetma blir allt mer en klassfråga.Det understryks också i den rapport som Konsumentföreningen Stockholm släpper idag.
I Sverige kom det 2005 en rapport från Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet med 70 förslag på åtgärder för förbättrad folkhälsa. Tyvärr verkar rapporten samlat damm sedan dess, vilket är en skandal. Åren går och allt fler barn får matvanor som kan ge dem diabetes, ledbesvär, hjärt- och kärlsjukdomar längre upp i åren.
Igår på internationella konsumentdagen skrev Sveriges Konsumenter en debattartikel igår i Aftonbladet med krav på förbjud mot att rikta reklam för ”skräpmat” till barn och unga – något som ingår i våra ”100 krav för en starkare konsumentpolitik”. Det gör inte hela jobbet men skulle bidra. Idag motverkar reklamen föräldrars arbete att skapa goda matvanor i unga år.
Nu har politikerna bollen. Vad som krävs är samma sak som när det gäller klimatet och antibiotikaresistensen: Politisk samling och politiskt mod. Finns det något som är viktigare än barns hälsa – idag och i framtiden?
