Valenkäten – vilken läsning!

Skärpta konsumentlagar – och strängare myndighetskontroll. Så vill partierna stötta och skydda konsumenterna. Nio partier har gett besked i 100 frågor om konsumentlagar, mat, banker, hälsa, el, telefoni och annat som berör allas vår vardag. En slutsats är: Vi kan förvänta oss politisk action efter valet där marknaden misslyckats. 

Idag publiceras Sveriges Konsumenters stora valenkät och där finns massor av intressant läsning. För alla. Är du till exempel arg på apotekens service – läs! Är du arg på telefonförsäljare eller taxi – läs! Jag har grottat runt i materialet– här kan du läsa om mina fynd och kommentarer. I sammanfattning, vad som är uppseendeväckande. I vilka frågor det finns bred enighet. Och så lite undringar om de två partier som är minst positiva till en stark konsumentpolitik. Hela resultatet kan du förstås läsa på vår hemsida.

Sammanfattningsvis

…är jag glad över att stödet för våra frågor är så stort. Det är betydligt fler av våra krav som får stöd än de som inte får det. Inget parti säger Ja till mindre än hälften av frågorna, flera är uppe på 80-90 procents instämmande. Feministiskt Initiativ och Vänsterpartiet har flest Ja på oppositionssidan. Inom Alliansen är det Folkpartiet som får utmärkelsen Konsumentvänligast parti, något fler Ja fler än Miljöpartiet. Bu för Centerpartiet som har minst antal Ja och är tveksamma till många krav som borde vara självklarheter. Intressant att C och FP som traditionellt ansett står nära varandra här skiljer sig i avgörande frågor. Kristdemokraterna leder klart Nej-listan och avstår helt från att svara på en av deras egna hjärtefrågor (se sist i bloggen)

Ändå ser jag en skärpning inom i stort sett alla partier, jämfört med vad de sagt och gjort de senaste åren. Vi följer detta och ser tydligt vad som är snack och vad som är verkstad. Med tanke på en del svar från Allianspartierna är det förvånande att inte mer har hänt under de senaste två mandatperioderna. Men jag tolkar ändå svaren som en ökad insikt om att marknaden inte ”reparerar sig själv”. Det gäller fulsälj på telefon, taxi, snabblån, apotek och andra frågor. Marknadskrafterna gör mycket men inte allt, konsumenterna har många gånger blivit utsatta och lurade över anständighetens gräns. Nu har politikerna fått nog, det behövs krafttag. Ett välkommet uppvaknande. I flera fall finns det också ett brett stöd för skärpt myndighetskontroll, vilket är välkommet men naturligtvis krävs pengar för att det inte bara ska stanna i ord.

Socialdemokraterna, med valsegern inom räckhåll, klarar sig hyfsat. Inte konsumenternas bästa vän och ungefär lika många ”poäng” som Folkpartiet och Miljöpartiet. Moderaterna ligger något bättre till än Centerpartiet på Ja-sidan men har några fler Nej. Ändå finns de i klustret strax över 50 procent. Vilket jag betraktar som en uppryckning, för ett parti där konsumentpolitiken tidigare varit närmast en vit fläck.

Särskilt intressant

…och i vissa fall förvånande är bland annat följande:

  • Utökad hem- och konsumentkunskap i skolan får nej enbart av KD. FP, MP, V och SD säger tydligt Ja, de övriga tveksamma. Det finns hopp, äntligen..? Mer privatekonomi i skolan får stöd av alla utom M. Alla (utom tveksamma C) är för mer folkbildning i frågan.
  • Finansiell rådgivning för alla – brett stöd över blockgränserna. Bara KD klart emot. Detta var också resultatet av vår enkät till riksdagskandidaterna som publicerades på DN Debatt den 17 juli.
  • Telefonförsäljning behöver regleras betydligt hårdare, tycker en klar majoritet. Skriftlig bekräftelse av avtal som ingåtts på telefon är det bara M som är tveksamma till. De rödgröna plus KD vill gå längre och ha ett ”Jox-register”, förhandsgodkännade för att få ringa upp.
  • Tvång på skriftliga avtal för hantverkstjänster har relativt brett stöd, bara SD säger nej medan C och M är tveksamma.
  • Räntetak för snabblån – stöds av de rödgröna, KD och SD. Bara M emot. Dags för action!
  • Kortare avtalstider för telefon och bredband – bara M är emot.
  • Enklare bankbyte genom möjligheten att ta med sig sitt kontonummer. Alliansen + S säger Ja, de andra tveksamma.
  • Förbud mot reklam till barn på internet stöds av en klar majoritet, bara SD är klart emot. Förbud mot reklam för ”skräpmat” till samma grupp har däremot inte lika brett stöd.
  • Fullständig innehållsdeklaration på restaurangmat – ingen emot. S, V, MP, FP och FI säger Ja.
  • Mindre kött, mer vegetarisk kost genom samhällsinsatser skiljer blocken åt. Alliansen mot, de rödgröna för, SD tveksamma.
  • Internet för funktionshindrade – borde vara självklart men MP, C, FP, M och SD är tveksamma.

Bred enighet i många viktiga frågor

Samtidigt kan man med glädje konstatera att det finns en stor enighet i många frågor från alla eller nästan alla partier. Här några exempel:

  • Hållbar produktion av hälsosam och miljövänlig mat genom skatter, stöd och reglering.
  • Politiska styrmedel för att underlätta konsumenternas hållbara val (men inte genom skattedifferentiering för att gynna ekologisk produktion).
  • Tillgång till konsumentvägledning för alla.
  • Effektivare kemikalielagstiftning, inklusive mer forskning om ”cocktaileffekter”.
  • Enklare att välja el, tele, vård, skola, omsorg etc. Bra grundalternativ för de som inte vill välja.
  • Återerövra det förebyggande arbetet i hälsovården.
  • Strängare krav för skönhetsoperationer.
  • Frihandelsavtalet EU-USA (TTIP) får inte försvaga konsumentskyddet.
  • Skärpta regler för antibiotika i djurhållning.
  • Ny skuldsaneringslag och kortare köer till budget- och skuldrådgivning.
  • Energieffektiviseringar utifrån konsumentkrav.
  • Nätneutralitet – emot begränsningar och ”inlåsning” på internet.
  • Bättre konsumenträtt för digitala tjänster som nedladdade böcker och film.
  • Förstärkta möjligheter att ställa miljö- och etikkrav vid offentliga upphandlingar.
  • Bättre stöd vid konsumenttvister.
  • Skärpta regler för integriteten på internet.
  • Kraftigt sänkta priser på roaming (mobiltelefoni över gränserna).
  • Enhetliga täckningskartor för mobiltelefoni.
  • Se över apoteksreformen, särskild vad gäller receptbelagda mediciner.

De minst konsumentvänliga…

Två partier utmärks av relativt få Ja och många Nej och Tveksamma. Här finns en del som kan göra en lite förstummad. Centerpartiet utmärker sig genom att flera gånger vara enda Alliansparti som går emot en del regelskärpningar. De är enda parti att vara tveksamma till detta krav: ”Alla konsumenter måste kunna tillgodose sina konsumtionsbehov utifrån sina förutsättningar”, samt säger Nej till automatisk förlängning av avtal. C och KD – varför??? Kristdemokraterna AVSTÅR ensamt från att svara på frågan om hårdare krav på apoteken (med kommentaren att frågan är felformulerad). Trots att det är ”deras” fråga i regeringen. De säger Nej till en nationell handlingsplan för folkhälsa. (ihop med M). De är också ensamma om att säga Nej till mångsidig kost genom samhällsinsatser och ett effektivt stopp för hälsobluffar i reklamen.

Både KD och C är också de enda som inte tycker att konsumenterna har rätt att veta om köttet kommer från djur som fötts upp på GMO-foder. Och båda är tveksamma till följande krav: ”Utgå från konsumentnyttan vid omreglering och konkurrensutsättning av marknader och utred konsekvenserna för konsumenterna mer grundligt än vad tidigare gjorts.” Hur kan man INTE säga Ja till det..? C har tidigare haft en tydlig konsumentpolitisk profil, och var i ett tidigare val ett av de få som hade ett särskilt konsumentpolitiskt program (”Hej Konsument”). Vår enkät visar att denna stolta hållning verkar till stor del eroderats till förmån till en stor tvekan att göra något som kan reta företagarna.

Sverigedemokraterna har hittills inte på något sätt profilerat sig i konsumentfrågor tidigare, och gjorde en tämligen blek insats på vår utfrågning i Almedalen. I vår enkät hamnar de poängmässigt i samma liga som C, KD och M.

På Sveriges Konsumenters hemsida finns sammanställningarna, liksom också ett antal listor. Tilläggas kan att det är den ungefärliga läget på ”poängskalan” som är intressant, inte det exakta antalet poäng. Frågor har olika tyngd och betydelse för konsumenterna där vissa är avgörande för alla konsumenter medan vissa har en mindre betydelse och kanske bara för vissa grupper. Det är alltså väl så intressant VILKA frågor partierna stöder. Tre av partierna har också valt att skriva kommentarer till vissa av frågorna, den ligan leder Folkpartiet klart.

Almedalsutfrågningen finns refererad och filmad – finns även den på vår hemsida.

Dyrt vara fattig – hur länge?

Det måste vara slutskojat från banker och andra finansiella så kallade rådgivare – inför ett gratis grundskydd så att alla får tillgång till oberoende finansiell rådgivning. Det kräver vi idag på DN:d debattsida. Exemplen är många på hur provisionssystem gör att de så kallade rådgivarna säljer onödigt komplicerade och riskabla fonder  för att de får bättre betalt. De själva alltså. Bland våra 100 valkrav har vi bland annat just gratis rådgivning för alla som är schysst mot konsumenterna. Rätt självklart, egentligen. Det är ju bort i tok att dagens system kunnat fortgå så länge. Plus att de som i praktiken är säljare inte ska få kalla sig rådgivare (i vilken annan bransch är det tillåtet?). Och att de inte ska få ta emot provision, eftersom de incitamenten leder helt fel. Sådana förbud finns numera i bland annat Storbritannien, Nederländerna och Norge. Det handlar om något så enkelt som rättvisa. Om att inte bara de med mycket pengar ska få de schyssta råden, att det inte ska vara ”dyrt att vara fattig”. Och att ingen konsument – fattig eller rik – ska behöva utsättas för rådgivning som inte har deras bästa för ögonen. Varför är politikerna så softa mot denna verksamhet, kan man fråga sig? Uppenbarligen börjar de nu tröttna på ”övergreppen”, visar vår valenkät. 61 procent av de som ställer upp på valbar plats i riksdagsvalet i höst vill ha den kostnadsfria, oberoende rådgivningen. Bara 23 procent är helt emot. En del av dem som är tveksamma har frågor om finansiering etc. Vi tycker att de centrala myndigheterna ska utreda frågan och föreslå en lösning som ger ett grundskydd för alla. Det kan vara förstärkning av kommunernas budget- och skuldrådgivning, det kan vara förstärkning av de rådgivningsbyråer som finns idag, det kan vara en annan lösning. Finansieringen, då? Dels behövs statliga medel, och här ska man komma ihåg att konsumenterna som INTE luras sparar pengar för samhället längre fram. Men sedan är vi inte på något sätt främmande för att finanssektorn får vara med och betala för denna nya service till alla samhällsmedborgare.

Mycket om mat i Almedalen

Över 3300 seminarier – och ändå upplevde jag aldrig att det var glest eller tomt där jag tittade in under Almedalsveckan. Det verkar som om ”kvoten” besökare per seminarium är lika hög som tidigare år och tempot var det inget fel på. Nu när jag är tillbaka i Stockholm kan jag blicka tillbaka på en givande vecka som för mig och andra mycket handlade om maten – köttet, svinnet, antibiotikan och vad riksdagen kan göra för att vi ska få säker och hållbar mat. Just hållbar utveckling – miljö, fairtrade, djurskydd – var svårt att hinna följa eftersom det ofta pågick parallella seminarier kring detta. Ett av våra seminarier var veckans enda partiutfrågning om konsumentpolitik. Det handlade också om mat – bland annat om förenklandet av medvetna val, hem- och konsumentkunskapen i skolan, kontroll av kemikalier, muskler till Livsmedelsverket, offentlig upphandling och mycket mycket annat. Nio partier hann säga mycket under de 60 minuter utfrågningen pågick och det kändes som om de cirka 60 åhörarna fick bra besked om var skiljelinjerna går vad gäller mat och även de andra stora konsumentfrågorna som finns med i våra ”100 krav”. Se referat och en filmad version på vår hemsida. En titt rekommenderas. I övrigt var Almedalen för mig fylld av möten, nya insikter och en känsla av att ett ökande intresse bland politikerna för konsumentfrågorna – och för Sveriges Konsumenter. Inget av partiledartalen borrade visserligen i vad man ville göra för oss som konsumenter, men noteras kan bland annat att Miljöpartiet valde ursprungsmärkning för sin debattartikel i Dagens Nyheter. I övrigt kan jag bara säga – har ni chansen att åka till Visby under Almedalsveckan så ta den. Det är så mycket intressant och inspirerande på gång i tält, salar och bakgårdar som man aldrig får chansen att höra i så koncentrerad och så kvalificerad form annars. Min tonårsdotter gjorde Almedalsdebut de sista dagarna och hon var både utpumpad och lycklig efteråt. Det blir fler gånger, och jag kan rekommendera veckan som ”inskolning” i politik och samhällsfrågor till ungdomar.

Almedalen – here we go

Politikerveckan har börjat. Under rubriken ”Almedalen” (som inte alls är en dal utan en platt park nere vid havet) trängs obegripligt många människor på en liten yta och möta, minglar, mättas med kunskap och insikter. Anländer igår och trängdes som alla andra (oavsett partifärg) i parken när Stefan Löfvén talade och det var redan då tydligt att Almedalen 2014 blir hetare och trängre än andra år. Räknade ut att jag varit här i tio år nu och om man arbetar med politik är det en höjdpunkt under året. Inte minst gäller det naturligtvis ett valår som detta.

Konsumentfrågorna dyker upp än här än där, men den enda breda partiutfrågningen står vi för. Det blir i morgon bitti klockan 9.00 (med frukost kl 8.30). Nio partier på sextio minuter utifrån våra hundra krav, vår valplattform. Det blir en utmaning för mig som moderator, men det blir en blandning mellan att partierna får tala fritt och ja- och nej-skyltar. Syftet är att få ett hyggligt svar på frågan – vilket parti är konsumenternas bästa vän i politiken? Om du är i Visby är du naturligtvis hjärtligt välkommen. För dig som inte är i Visby kommer vi att publicera en videoupptagning (heter det så nuförtiden..?) på vår webb.

Konsumentpolitik är ju inte det allra tyngsta av områden i Visby, trots att det berör alla. Kring detta resonerar jag i ledaren i nyhetsbrevet förra veckan.

Spännande ny lag

I slutet av nästa vecka får vi konsumenter ett starkare skydd. I alla fall på papperet. Detta tack vare EU. Som en trög supertanker flyttar sig konsumentlagstiftningen framåt och innebär förbättringar inte bara för oss här i Sverige utan i unionens alla hörn. På många håll har det varit minst sagt uselt med den saken. Vi i Norden har tidigare kunna stoltsera med att ha det bästa konsumentskyddet, men nu är inte detta en sanning längre. Det jämnar ut sig. Och blir alltså också långsamt bättre. Men långt ifrån fullbordat. Inte minst är det köp av digitala produkter, alltså nedladdningar, som behöver förbättras. Konsumenträttsdirektivet, som träder i kraft 13 juni, har varit en av dessa sega lagpaket som europeiska konsumentrörelsen BEUC och vi i Sveriges Konsumenter har ägnat mängder av energi åt att få bra. Och trots att vägen varit lång och vindlande och det höll på att sluta dåligt några gånger så blev det riktigt bra. Exempelvis får vi nu även laglig ångerrätt när vi köper av gatuförsäljare, vilket är en förbättring. Men lagboken och verkligheten är inte alltid samma sak, så nu blir det spännande att få se vad som händer. Det finns nämligen flera fällor. Lagen gäller avtal som ingås ”utanför affärslokaler”, alltså typ torg, gallerior etc. Vad som redan händer, och som våra konsumentvägledare hör, är att gatuförsäljare får tillstånd att sälja inne i affärer och slipper därmed ångerrätten. Det andra kruxet är ju hur konsumenten får informationen om sin ångerrätt. Uppfinningsrikedomen brukar vara stor att blanda bort korten så att kunden inte förstått sina rättigheter. Nya lagen innehåller flera förändringar, en av de mer uppmärksammade är rätten att få pengarna tillbaka även om prylen använts. Här ska man lägga märke till att handlaren har rätt att göra ett avdrag för just det. Med hur mycket – ja, det är synnerligen oklart. Här behövs praxis, alltså typfall i framför allt Allmänna reklamationsnämnden. Så mycket återstår.

Grattis EU-parlamentariker – nu börjar jobbet!

EU-valet är över och till min glädje kom konsument- och miljöfrågorna att få ganska stor plats i debatten. Till och statsministern betonade vad EU betyder för vår vardag i DN Debatt precis före valdagen. Danska grisköttet bidrog möjligen också till att det blev så. Nu har 20 parlamentariker utsetts. Vi säger grattis till ert viktiga kommande uppdrag. Kör hårt! Vi vet och ni vet att även om man är en av 751 i det väldiga parlamentet så går det att göra skillnad. Marit Paulsen och Isabella Lövin är bevis på det, båda för övrigt återvalda. Det finns mycket att leva upp till. Vi noterar till exempel att alla partier som fyllde i Sveriges Konsumenters EU-valenkät kommer att arbeta för strängare regler för antibiotika i djuruppfödningen. Vi noterar också att de två partier som instämde i flest av våra krav tillhör valets vinnare – Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ. Alla partier instämde i 70 procent eller fler av våra 50 krav men dessa två ”vann” alltså.

Större delen av alla lagar som gäller oss som konsumenter beslutas av Europaparlamentet och i kommande bataljer kommer det att visa sig hur mycket var och en av er står upp för konsumenterna. Ni kommer att utstå ett starkt lobbytryck från industri, banker, jordbruk etc med långt större resurser än konsumentrörelsen. Vi kommer nogsamt att se att ni lever upp till sina löften och påminna när ni inte gör så. Så – grattis än en gång, lycka till och à bientôt, som dom säger i Bryssel.

Ropen skalla – vägledning åt alla

Vilken vecka! Först två dagar på de alltid lika intressanta konsumentdagarna i Örebro. Sedan till europeiska BEUC:s generalförsamling i Bryssel, dit jag är på väg nu. Synd att de återigen krockar. På konsumentdagarna deltog som vanligt över 200 konsumentvägledare och folk från politik, myndigheter och organisationer. Den heta frågan i år var förstås den framtida centrala upplysningstjänsten hos Konsumentverket i Karlstad. Den har nu fått ett namn, ”Hallå konsument”. Efter kritik mot beslutet förra året gillar nu alla läget och myndigheten gör ett proffsigt jobb att bygga upp tjänsten. Ändå är oron bland vägledarna är mycket tydlig: Kommer det att bli ett alibi för att lägga ner kommunernas vägledning, inte minst dem hos de allt fler som köper av grannkommunerna? Med tanke på att det är 131 årsarbetskrafter idag så ska det inte mycket till för att vinsten med de 20 som är planerade på ”Hallå Konsument” ska raderas. Det underströks från bland annat Sveriges Kommuner och Landsting hur känsligt läget kan vara och att många politiker söker besparingar överallt de kommer åt. Vägledarna runt om i landet uppmanades att tala för varan, att visa sig i media och att göra allt för att förklara vad de betyder för konsumenter, inte minst de utsatta. Kanske inte så lätt alla gånger, för en deltidare på kommunens minsta verksamhet. De behöver ju naturligtvis hjälp av Folket. Därför är det viktigt att alla – vägledarna, insiktsfulla konsumenter och såna som Sveriges Konsumenter utnyttjar det faktum att det är valår och kräver kompetent och tillgänglig konsumentvägledning. På nära håll, i kommunerna. Åt alla.

Europadagen. Och..?

Handen på hjärtat – kände du till Europadagen i morgon den 9 maj? Jaså inte. Du är inte ensam. Runt om i unionens huvudstäder ordnas det diskussioner i viktiga framtidsfrågor för vår världsdel men i likhet med de flesta temadagar kommer den inte i närheten av uppmärksamheten kring exempelvis fars dag, kvinnodagen eller 1 maj. På affischerna på stan inför EU-valet kan man läsa slogans som ”Ja till Europa”, vilket förmodligen för de flesta framstår som en obegriplig och märklig floskel. Att bara hojta ”Europa” räcker inte för att skapa förståelse och engagemang för vad vi ingår i och vad ”Bryssel” faktiskt innebär. Missförstå mig inte, jag är en varm anhängare av EU. Sammanslutningen av idag 28 länder har åstadkommit fred och förbättrade villkor för de allra flesta på den här kontinenten, även om det finns en hel del tokigheter kvar att reformera (jordbruksstödet, industrins makt, parlamentarikerpendlandet Bryssel-Strasbourg m m). I mitt jobb för starkare konsumentskydd i EU ser jag också hur unionens väldiga maskineri med anställda och företrädare från vitt skilda kulturer faktiskt på det stora hela pressar fram en hel del gott. Visserligen är EU en enda stor kompromissmaskin och visserligen skulle det kunna vara ännu mycket bättre men konsumenten är allt mindre en bifigur i det europeiska beslutsfattandet. Både i mitt jobb som generalsekreterare här hemma och just nu tillförordnad ordförande i konsumentparaplyet BEUC ser jag att kommissionärer, politiker och tjänstemän faktiskt i allt större utsträckning börjar fatta det.  Grunden för den inre marknaden är inte stolta fördrag och önsketänkande utan 500 miljoner människors faktiska rättskydd och säkerhet och förtroende för att handla över gränserna. Det är där det måste börja. Valet om dryga två veckor handlar mycket om det. Det handlar inte om fred och frihet i första hand, det är grundplattan i EU-bygget. Valet nu gäller väldigt mycket hur vår vardag ska göras säker och trygg för oss konsumenter. Det har inte synts så mycket i debatten än, men vi driver det med våra 50 krav och våra 10 skäl att rösta. Och sakta men säkert börjar konsumentfrågorna komma upp, märker vi. Det finns också en hel del initiativ som är värda att titta på, till exempel denna underbara lilla film från LSU. Sprid den!  Och rösta nästnästnästa söndag.

 

 

Vad jag inte sa i SVT-Debatt

Igår kväll gjorde jag min debut i SVT:s ”Debatt”. Det var en intressant upplevelse. Medverkan i TV har det blivit mycket genom åren i alla möjliga konsumentfrågor, men detta var första gången i denna Göteborgsproduktion. Temana var båda konsumentinriktade och jag skulle framför allt fokusera på ”Hantverkare – varför så mycket problem?”. Nya undersökningar visar på stort missnöje från kunder som anlitar målare, snickare, golvläggare etc. Det är samma visa som vanligt – fusk, schabbel, förseningar, fördyringar. Det blev en ganska bra debatt med många klarlägganden om hur stort och komplext problemet är. ”Arge snickaren” från TV5 var där och han menade bland annat att kunden måste bli duktigare beställare. Vilket jag sa emot, vi är ju amatörer, har ett stort informationsunderläge och anlitar ju proffs för att de kan renovera badrum eller vad det nu gäller. Felet ligger i huvudsak hos branschen. Som förstås var där, erkände problemen men inte hade några egentliga förslag på lösningar. ”Debatt” är ett program med ett ganska omdiskuterat format, där det ska vara mycket ordväxlingar, där inläggen ska vara korta och det gärna ska hetta till. Efter att inledningspratat försökte jag lite artigt vifta med handen för nya inlägg men insåg att det handlade om att bryta in om man skulle ha ett ord med i laget. Andra var bättre på det än jag, därför fick jag med en del i sändningen men inte allt. Och det jag framför allt inte hann med är följande förslag till lösning: Konsumentens ord gäller om det blir tvist om ett hantverksjobb – om det inte finns ett skriftligt avtal eller annan tydlig dokumentation. Så är det i Konsumenttjänstlagens regler för riktigt stora jobb – småhusentreprenader. Det borde gälla för alla hantverksjobb utom de allra minsta. Och det kräver politiska beslut av regering och riksdag. Har de modet att fatta detta beslut ska du se att det blir fart på viljan att teckna skriftliga avtal från hantverkarna.

Klara besked inför EU-valet

Idag fick åtta namnkunniga toppkandidater – veteraner och förstagångskandidater – till Europaparlamentet chansen att svara var de stod i konsumentfrågorna. Debatten ägde rum på Europahuset i Stockholm och ett hundratal personer hade slutit upp på plats. Många, många fler följde den förstås via SVT2 direkt eller via webben (du kan följa det via den här länken, som visar hela dagens sändningar på SVT Forum, gå fram till 5:30 efter start). Själv hade jag äran att leda debatten och det var verkligen ett av det här jobbets absolut roligaste och mest spännande utmaningar. Nästan all lagstiftning som vi berörs av som konsumenter beslutas ju i EU och det här var ju verkligen en chans att få konkreta besked om, var partierna stod. Första halvan handlade om mat, därefter blev det andra frågpr, vi varierade mellan att de fick prata fritt och att visa ja- och nej-kort. Grunden för utfrågningen var Sveriges Konsumenters 50 krav på EU:s konsumentpolitik och utifrån det kunde jag ställa frågor om matfusk, antibiotikaresistens, mobilavtalen, bankbyte, rättsligt konsumentskydd och mycket annat. Även om det var åtta mycket ivriga och pratglada kandidater så tror jag att publiken/väljarna fick en hel del tydliga klara besked och att skiljelinjerna mellan partierna stod klara. Jag kan bara rekommendera att titta (fördelen med webben är ju att man kan snabbspola). Ambitionen var att göra valets vardagsfrågor så konkreta och tydliga att fler går och röstar den 25 maj. Jag hoppas att vi lyckades. Kandidaterna lovade att prata konsumentfrågor även under de återstående 48 dagarna tillvalet och det ska bli intressant att se hur det präglar debatten.