Centern vill – men kan de?

Hej konsument! Så lyder den käcka rubriken på centerpartiets konsumentprogram från 2006. Centern har haft huvudansvaret för livsmedlen genom Eskil Erlandsson och därmed goda möjligheter att genomföra sina idéer. Programmet är bra, fler idéer, som Richterskala vid matlarm, har lånats av oss och det är vi självfallet glada för. De ville ha utökad konsumentkunskap i skolan och de vill ha stärkt konsumentskydd för offentliga tjänster. Ändå är Erlandsson en besvikelse, eftersom han inte verkar ha kämpat för programmet alls och har ett så utpräglat företagsperspektiv. Det första han gjorde var att stoppa ett försök med ”smileys” på livsmedelsbutiker och restauranger. Och att motsätta sig krav på obligatorisk ursprungsmärkning.

Vad vill då centern framöver? Ja, ungefär samma saker om man ska tro deras hemsida. Det låter till stora delar bra, även om det till och med under rubriken Konsumentpolitik står: ”Det är viktigt att små företag får tillgång till enkla och billiga märkningar.” En tydlig brasklapp och fingervisning.  Frågan som en väljare bör ställa sig är: Om de inte levererat  sina konsumentlöftenpå fyra år, vad säger att de gör det kommande år?

Idag har vi vår konsumentpolitiska utfrågning – den enda i sitt slag i Almedalen. Välkommen om du är på plats, 13.15 i Fornsalens kafé. Då ska vi pressa såväl centern som de andra partierna på vad de verkligen vill – och om de tror att de kan.

Folkpartiet har haft chansen

Folkpartiets dag i Almedalen. Partiet har världens chans att forma konsumentpolitiken under de senaste fyra åren eftersom Nyamko Sabuni faktiskt varit konsumentminister. Har de tagit vara på den möjligheten? Nja, knappast. Krafttag mot SMS-lån (fast sent) och försvar för TV-reklamförbud för barn är några av meriterna, men man kan inte säga att de precis profilerat sig som ett konsumentparti, ministern har talat mycket, mycket mer om integration och jämställdhet.  Och Jan Björklund har som utbildningsminister kunnat lyfta hem- och konsumentkunskapen i skolan, men vågade eller ville inte röra i timsfördelningen. Obegripligt!

Vid förra valet hade folkpartiet ett relativt brett konsumentpolitiskt program. De lovade bland annat ökade resurser, något som inte genomförts. Något program har inte lanserats detta år, men en del går att läsa på deras hemsida, där de faktiskt har en egen avdelning för konsumentpolitik (vilket inte alla har). I liberal anda talar de mycket om konsumentens ansvar och möjligheter att göra aktiva val men vill ha skärpt lagstiftning på vissa områden – skuldsanering, skydd för kontokortshavare och möjlighet att reklamera offentliga tjänster. Så det finns en hel del bra förslag. Frågan är om viljan och möjligheten finns att kämpa för dem i en eventuell kommande borgerlig regering.

”Konsumtionsfrid” vänsterns motto

Från moderaterna till vänsterpartiet är steget långt. Inte minst konsumentpolitiskt. Efter Reinfeldt är det idag Ohlys dag här i Almedalen. Något konsumentpolitiskt handlingsprogram har (heller) inte vänstern, utan man hänvisar till en bred riksdagsmotion med fokus på tre områden: Reklam, konsumentvägledning och överskuldsättning. Vänstern satsar på mer tvång för företagen och kräver skärpt lagstiftning mot bland annat reklam till barn och könsdiskriminerande reklam. Man talar om att skapa ”konsumtionsfrid i sitt hem”, alltså en ganska annorlunda syn på företagen än alliansen. Man vill också satsa på en jämställdhetsmärkning (tilltalande tanke, men hur många märken klarar vi av..?). Paradfrågan är obligatorisk kommunal konsumentvägledning. Att vägledningen behöver stärkas kraftigt är det ingen tvekan om, men det räcker inte med att det finns, det är fråga om hur, om kvalitet och kompetens. Exemplet Finland visar att obligatorium inte automatiskt löser problemen.

Vad de inte talar så mycket om är konsumentskyddet vid omreglerade tjänster, till exempel vården och skolan.  Här finns ett tydligt ”dike” högerut i synen på att konkurrensutsätta skola, vård och omsorg. På vår enkät svarar man att det är viktigt att ha kännedom om konsumenträttigheterna, inte om de är bra eller dåliga.

Vi får se vad Ohly tar upp i talet ikväll. Tipset är välfärd. Kanske konsumentfrågor.

Moderat konsumentpolitik – finns den?

Hur ser den moderata konsumentpolitiken ut? Det är en bra fråga. Området har mer eller mindre av tradition varit en vit fläck på den moderata politiska kartan. När vi genom åren försökt få en talesman till en politisk debatt i våra frågor har moderaterna ofta haft påtagligt svårt att ta fram ett namn. Grundsynen har, hårddraget, varit: Marknadskrafterna klarar jobbet, samhälleligt stöd ska minimeras, näringslivet ska inte belastas med tvång, nej frivillighet och självsanering är mottona.

Moderaterna är först ut som parti årets Almedalenvecka. Klockan 19 ikväll talar Fredrik Reinfeldt. Det blir säkert ett intressant tal, men sannolikt kliniskt rent från konsumentfrågor. Så var står de då i år? Ja, inför vår egen utfrågning i Visby på onsdag har vi scannat partiernas hemsidor. Hos det största borgerliga partiet är det mycket magert. Frånsett en rapport om mat och miljö. Den är ett steg framåt, den första i sitt slag. Tilltalande intentioner, visst. men väldigt allmänt hållet – inga löften, inga ökade resurser, ingen skäpt lagstiftning om man undantar djurtransporterna. Kunskap och märkning är lösningarna. Och poängteras det ”Regelkrånglet för matföretagare ska fortsätta minska”, vilket säger något om var perspektivet ligger. Tonen går igen i vår egen enkät. Vi får se om vi får fler svar på onsdag – på Almedalens enda konsumentpolitiska utfrågning.

I morgon är det vänsterpartiets dag. Jag återkommer till deras konsumentpolitik då.

Vem är bästa vännen?

Vilket parti är konsumentens bäste vän? Bra fråga. Tre månader kvar till valet och ännu har inget parti tagit fram ett aktuellt konsumentpolitiskt program. När jag mött partiledare och annat partifolk brukar de mest le urskuldande när frågan kommer på tal. Förra valet var det bättre ställt – då hade flera genomarbetade program med tydliga besked till konsumenterna, till exempel regerande centern och folkpartiet. Nu, sommaren 2010 återstår många frågetecken att räta ut kring konsumentfrågorna. Partiernas svar på Sveriges Konsumenters enkät ger prov på en del höga ambitioner – men samtidigt en hög grad av luddighet. Det är svårt att frigöra sig från misstankarna att partier inte riktigt tänkt igenom viktiga vardagsfrågor och döljer det med floskler eller en ordrik dimridå. Inför vår utfrågning i Almedalen har vi gått igenom enkäten, jag och min medutfrågare Carina Lundgren på Råd & Rön. Vi konstaterar att det finns mycket att förtydliga.  Till exempel: ”Vi vill ha ett brett och högt konsumentskydd” (gissa vilket parti…), ”Möjligheten att få hjälp av en budget- och skuldrådgivare är viktigt.” (gissa vilket parti…). Jag återkommer med fler exempel här i bloggen.

Välkommen till Visby den 7 juli för Almedalens enda breda konsumentpolitiska utfrågning – och förhoppningsvis klara besked. Vi ska göra vad vi kan för att det ska bli så.