Kräv att info förstås!

Alla har vi mött obegriplig information på hemsidor som ska vända sig till vanligt folk. Alla har vi försökt begripa instruktioner för varor och tjänster och undrat om det är vi som är dumma…Alla har vi mötts av väggar av obegriplig avtalstext som bara fått oss att kapitulera och trycka ”I agree”. Livet är för kort för att stånga huvudet blodigt för att få reda på ”Vad menar de egentligen..?”. Allt för mycket information och allt för komplex information är en världsepidemi. Det kan jag bevittna som just varit med om två dagars generalförsamling i europeiska konsumentrörelsen BEUC. I morse höll jag i en workshop som handlade just om informationskrånglet, som många konsumenter lider av. Frustrationen var stor i alla delar av EU över det växande problemet och BEUC har länge talat om ”information tyranny” och ”information pollution”. Visst behöver vi konsumenter informationer för att kunna göra medvetna val, orientera sig på hemsidor och marknader och få saker att fungera. Men det är ju så mycket som är fel, så mycket som gör att vi känner oss ack så vilsna i valfrihetsdjungeln. Så vad göra? Ja, idéerna var många i den där salen i centrala Bryssel. Uppmana till bojkott för dem som inte uttrycket sig begripligt. Utlys tävlingar för att lyfta fram goda exempel. Peka ut vad konsumenter ska ge akt på och kan strunta i. Eller att tvinga fram sammanfattningar av de viktigaste punkterna. En central fråga är hur man kan tvinga fram begriplighet och rimlighet. Kanske heter formeln ”smart transparens” och att lagen inte bara ställer krav på ATT konsumenterna ska informeras om vissa saker utan även att avsändaren måste försäkra sig om att informationen ska begripas och uppfattas på rätt sätt. Ingen lätt sak, men en tilltalande tanke i tider när viktig information dränks i oviktig eller krånglas bort med juridiskt snicksnack som definitivt inte är skrivet för dig och mig. Nåt måste hända. För det blir allt djävligare.

Kontroll behövs såklart – också

Vad är det för idé med att ha lagar och regler om ingen kontrollerar att de följs? Det var huvudfrågan under det tvådagarsmöte här i Bryssel som går under rubriken ”Consumer Summit”. Svaret från alla – från kommissionär Tonio Borg till oss konsumentorganisationer – är att det måste till en mycket mer aktiv tillsyn, alltså kontroll från de myndigheter som är satta att kontrollera. Gott och väl så. Det har tagit några år att komma dit, men nu när det blir allt mer uppenbart att den EU:s inre marknad inte fungerar enligt skolboken och visionerna börjar man fråga sig varför. Det borde naturligtvis vara självklart att regler utane kontroll blir ett skämt, men här verkar Kommissionen närmast överraskad. I alla fall är nu skärpt tillsyn ordet för dagen, så frågan är då ”HUR?”. Svaren från den hundrahövdade publiken var Mer Resusrer och Mer Samarbete. Helt enig med det, inte en dag för tidigt men det krävs annat också. Flera gånger lyfte jag frågan om straff. Det är för billigt och för riskfritt att strunta i regler och lura konsumenterna och det är klart att här behövs en skärpning. Hästköttsskandalen är ett tydligt exempel på att det inte fungerar idag. Tonio Borg gick så lång att han ville att straffet skulle motsvara vinsten för företaget på grund av skojeriet eller överträdelsen och därmed också skadan för konsumenterna. Det vore ett rejält lyft. Frågan är om det är politiskt möjligt. Dels är det svårt med sanktioner på EU-nivå, det är ofta en fråga för nationella regeringar och här är försiktigheten och det traditionella tänkandet. Sedan behövs annat också: Utbildning och kunskap hos konsumenter och inte minst – och ofta bortglömt – kunskap om konsumenträttigheter hos handeln!! En viktig poäng är att god tillsyn behöver ögon på marknaden, antenner som uppfattar vad som är på gång. Och där är konsumentorganisationerna suveräna spelare, med sina medlemmar och sina nätverk. Här finns en jättepotential!!

Dagen med stort K är här

De flesta har säkert hört talas om både Kanelbullens dag och Kvinnodagen men få har hört talas om Konsumentdagen. Tyvärr. Den har firats världen över i många år men har hittills passerat relativt obemärkt förbi. Nu är den här, den 15 mars. Det är Consumers International med sina 220 medlemsorganisationer som varje år kampanjar gemensamt under en dag för konsumenternas bästa. I år är temat ”Consumer Justice Now”. Snacka om angeläget, med tanke på alla orättvisor, om brist i balans mellan näringslivets och konsumenternas intressen, om skillnaden mellan att HA rätt och att FÅ rätt! Läs mer på vår hemsida.

Året är full av ”dagar” som sätter ljuset på än det ena än det andra, men bara vissa lyckas nå igenom ”bruset”. Det handlar ofta om vilken marknadsföringsbudget som finns och om det finns tillräckligt många som agerar kraftfullt för att lyfta dagen. Eller om den har FN-status. Det hoppas vi och övriga konsumentrörelsen att den ska få. Kanelbullens dag är en kommersiell jippodag, kvinnodagen en viktig manifestdag och konsumentdagen borde bli som den senare – en dag då vi alla uppmärksammar problem och orättvisor som vi sedan bär med oss in i alla andra dagar och lägger lite mer krut på att lösa. Det

Äntligen smäller det!!

Ni vet hur det är när man planerat något en lång tid och så börjar det närma sig – en avresa, en fest, ett besök. Och så är dagen här, dagen som verkade så otroligt avlägsen då vid starten. Precis så är det för oss på Sveriges Konsumenter. I över ett år har vi planerat för att vara värdar för Europas hela konsumentrörelse och ordna en stor konferens om hållbar utveckling. Och nu är den här. Vart tog det där året vägen? Och vi vet att plötsligt är det fredag kväll och då är allt över. Förhoppningsvis är vi då lyckliga och nöjda när vi av utmattning somnar framför TV:n innan Rapport ens kommit till vädret…

Det handlar om konferensen ”Consumers Act for Sustainability” som vi ordnar på Bryggarsalen i Stockholm med 140 anmälda gäster. Med klimatkommissionär Connie Hedegaard, konsumentminister Birgitta Ohlsson och konsumentlegendaren Anwar Fazal på talarlistan. Bland många andra. Vi ser det som ett tillfälle att visa vad hållbar utveckling innebär – mycket mer än ”bara” miljö – och att visa på hur nödvändigt det är att hela konsumentrörelsen blir en viktig spelare i den processen. ”Time to act” är rubriken på slutdiskussionen och det är ett viktigt måtto. Dags för verkstad, hade det också kunnat heta men det är ju lite svårt att översätta…På kvällen ska vi äta god middag som Stockholms stad bjuder på i Stadshuset, och därefter åker vi ut med båt för att visa en glimt av ”Nordens Venedig”.

På fredag är det sedan BEUC:s generalförsamling, med bland annat val till styrelsen. Vi vill vara med där även i fortsättningen för att kunna påverka både BEUC och EU:s konsumentpolitik. Vi får se hur det går.  Hela tvådagarsmötet här i Stockholm är som en stor raket, en europeisk fest som avslutar vårt jubileumsår. Och på torsdag smäller det äntligen!!!

Överbeskyddad eller försökskanin?

Mindre än ett dygn kvar till vårt stora seminarium ”Lämnar politikerna konsumenterna i sticket?” med påföljande utdelning av konsumentpriset Blåslampan. Och det ska bli SÅ spännande. Över hundra anmälda, två ministrar på scenen och andra namnkunniga politiker som ska diskutera frågan om politikens ansvar och roll att skydda konsumenterna. Är vi överbeskyddade eller är vi försökskaniner, där företag får alltför fritt spelrum att skada vår ekonomi och vår hälsa? Jätteviktiga frågor,  det ska bli intressant att höra debatten i morgon.  Konsumenterna utsätts ju för många risker: Skuldfällor, hörselskador, riskabla kemikalier, skräpmat, hantverkstvister, leksaker som kan leda till olyckor… Det är viktigt med en ständigt pågående debatt om konsumentskydd och vi hoppas kunna bidra till att hålla grytan kokande och påverka politiken där det finns brister. På kvällen delas alltså Blåslampan ut för tionde året. Finalisterna är klara men i morgon blir det klart vem av dem som verkligen åker därifrån med en tvättäkta blåslampa och tio tusen kronor. Vi hoppas att alla finalisterna kommer att inspirera andra att jobba med konsumentfrågor på olika sätt, som individer, som journalister, författare, filmare,  i organisationer och i företag. För det behövs mer, mycket mer.

Vi hoppas på en Norman-effekt

Idag är det ju dagen B som i budgetpropp. Även om det mesta redan är känt genom månader av PR-släpp så har ju först idag den samlade bilden. För en som arbetat i decennier med konsumentfrågor är den tudelad. Den som gläder mig är framför allt satsningen på konsumentskydd på finansiella tjänster. Snacka om behov. Extra roligt var det se att regeringen lyfte upp det som en av de viktigaste nyheterna i årets budget. Mig veterligen har ordet ”konsumentskydd” aldrig hållts fram på den här höga nivån och på regeringens första sida, som det som man vill slå sig för bröstet för. En trend, måhända..? Kanske det. Låt oss hoppas det. Här kan man verkligen snacka om behov, med tanke på alla konsumenter som känner sig kuvade, lurade, förvirrade och allmänt förbannade på banker, finansbolag och smarta försäkringsrådgivare med sina komplexa ”produkter”. Bakom satsningen står finansmarknadsminister Peter Norman, en man som talar som en konsumentrepresentant i många lägen, med samma indignation, och som utlovar rader av krafttag mot oligopolfasoner och lomhördhet mot kunderna. Låt oss hoppas att han kan infria förväntningarna, det vore i så fall verkligen på tiden. Mer pengar har han i alla fall fått loss, till konsumenternas bästa. De går främst till Finansinspektionen och Konsumentverket.

Sämre är det på andra området. Liksom det varit de senaste decennierna är konsumentpolitiken ett pytteområde som närmast är ett kortfattat annex till utgiftsområde 18. 197 miljoner använder staten här, ungefär 0,2 promille av hela statsbudgeten. Tydligen är konsumenterna inte värda mer. Upprörande är också att stödet till konsumentorganisationerna är helt oförändrat, inte ens indexuppräknat. Detta till skillnad från myndigheterna som oftast får kompenseras för kostnadsökningar. Var finns regeringens engagemang för civila samhället – i annat än ord? Vidare saknas Norman-liknande satsningar på alla andra konsumentområden – livsmedel, boende, energi, digitala tjänster… Där är det business as usual. Ord om hur ”viktigt” det är, men inga resurser. Låt oss alltså hoppas på en Norman-effekt på hela konsumentpolitiken. Fast ännu större.

Grattis, Katarina – och ni andra

Trött men nöjd. Så känner jag mig en av höjdpunkterna på ”konsumentåret” – gårdagens utdelning av årets konsumentpris Blåslampan. Som ju gick till Katarina Johansson, författare till boken med den fyndiga titeln ”Badskumt”. Lättläst och viktig larmklocka, en av allt fler om de kemikalier som vi omges av och smetar in oss i. Och som vi vet alldeles för lite om. Och betalar massor för. Här behövs debatt och mer granskningar, hygien- och kosmetikabranschen har länge klarat sig för alltför lätt undan. Så grattis till dig, Katarina. Grattis också till de tre andra finalisterna, alla mycket välmeriterade även de. Juryn hade inget lätt arbete, kan jag avslöja. Vem ska få priset nästa år? Välkommen med nomineringar redan nu.

Nöjd är jag också med eftermiddagens seminarium ”Hur ska företagen rädda världen?”. Hur, inte om de ska rädda världen. Ni som inte var med missade något. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, inledde med intressanta tankar om varför vi konsumerar så mycket och så miljömässigt och etiskt fel. Han talade om det ”konsumentionsindustriella komplexet”, där flera faktorer samverkar, bland annat reklam och gammaldags sätt att mäta ekonomisk framgång. En intressant bakgrund till diskussionen om den ohållbara konsumtionshetsen var statsministerns tal på moderatstämman (läs ledaren i nyhetsbrevet om det). Därefter fick ICA, klädföretaget Houdini och hemelektronikbranschen svara på hur de jobbar. Hoidini imponerar, men det gör tyvärr varken ICA och de vilt TV- och datorsäljande hemelektronikföretagen. Jobbet har bara börjat och ansatserna syns knappt i butikerna. I den efterföljande debatten fick Åsa Romson svara på varför inte politikerna gör mer, Svensk Handels Yvonne Ingman svara på varför inte handeln gör mer och jag svara på frågan om konsumenternas roll mitt i allt detta. Eftersom detta är min blogg tänker jag upprepa mina egna poänger: Att alla tre parter har ett jobb att göra, att hänvisning till konsumentmakt inte får bli ett svepskäl att inte göra mer, att det måste bli lättare att välja rätt, att företagen inte kan vänta på superstarka köpsignaler utan måste gå före och faktiskt folkbilda även de. Handeln måste bli lok och inte bakvagn. Debatten kom också att handla en del om köttet, vilket jag kommer att återkomma till inom kort.

Dubbelt lyft för EU-konsumenterna

I åratal har två maffiga regelpaket manglats inom EU:s beslutsmaskineri. Båda kommer att få daglig effekt på unionens alla 500 miljoner invånare, från Pajala till Palermo. Det ena är konsumenträttsdirektivet och det andra livsmedelsmärkningsförordningen. Bakom dessa krångliga benämningar döljer sig grundläggande rättigheter som den att få reklamera en trasig vara, ångra ett köp och att få grundläggande och ibland livsviktig information om vad maten innehåller. Sveriges Konsumenter har varit involverade i båda på på nära håll sett hur läget har pendlat mellan att bli ett jättepaket med faktiska försämringar för konsumenterna till mera tummetottar. I vår har det varit extraintensivt i båda parlemnet och ministerråd – som måste vara överens i båda fallen. Starka lobbykrafter har agerat för exempelvis änna slapapare krav för läsbarheten på livsmedelsförpackningarna.

Alltnog. Nu är det klart, eller i alla fall nästan. Läs mer på vår hemsida. Man kan konstatera att tack vare konsumentrörelsen blev det faktiskt riktigt bra. Det har varit ett hårt och slitsamt arbete, inte minst från europeiska BEUC. Men det har gett resultat. Man har lyssnat på oss. Så nu blir det ångerrätt för köp av gatuförsäljare, vilket vi inte hade tidigare. Det blir samma ångerrätt för alla EU-länder, 14 dagar. Det blir klara och tydliga regler för information på livsmedelsförpackningar. Minimikravet på bokstäver kunde vara bättre (idag 1,2 millimeter) men det vill till att det nu också blir tydliga krav på kontrast och annat som ska göra det lättare att se vad maten innehåller. Det känns skönt att lagstiftningspaketen har kommit hamn och snart kan börja förbättra vardagen för oss konsumenter. Vad vi lär oss av de gångna årens arbete är att konsumentrörelsen behövs. Och att den måste ha muskler att hålla sträckan ut.

…då hade finanskrisen aldrig inträffat

Vad är de stora problemen och utmaningarna för Europas konsumenter framöver? Den frågan diskuteras nu på konsumentrörelsen BEUC:s generalförsamling i ett sommarvarmt Warszawa. Skälet till inventeringen är planeringen av firandet av att BEUC:s 50 årsfirande – vilket sammanfaller med Sveriges Konsumenters 20-årsfirande. Alla ska bidra till en bild av vägen framåt och därför görs i denna luftkonditionerade samlingssal en visionsrunda bland de 27 närvarande medlemsorganisationerna. Och svaren? Ja, det är mycket som stämmer överens tvärsigenom unionen. Konsumentproblemen till följd av den finansiella krisen, och då talar vi inte bara om länder som Grekland, Portugal, Irland och Island utan även andra. Och här varnar BEUC:s ledning att bankerna är på offensiven igen, att vi måste slåss för konsumentskydd, oberoende information och rådgivning m m. Andra problem som är vanliga gäller fusk med livsmedel, liksom information och marknadsföring av mat och dryck. Telekommunikationer och energi nämns också av flera, inte minst i öst och syd. Vår exponering för kemikalier tas också upp av flera, med Bisphenol A och parabener som tydliga, färska exempel på hur utsatta vi är och hur lite vi vet om riskerna.

Hållbar konsumtion och produktion, att denna jättefråga handlar om vår livsstil och kommer att bli en allt större fråga för konsumentorganisationer – det tas också upp (bland annat av mig). Liksom klyftorna mellan olika grupper av konsumenter, inte minst i möjligheterna att agera på en allt mer komplex marknad som omfattar områden som vård, skola och omsorg. Många ger också en bild av att konsumentinflytandet på politiken minskar i deras länder. Så det finns MYCKET att ta tag i – både för de nationella organisationerna och för en samordnad europeisk. Som någon sa: Om det hade funnits en stark konsumentrörelse med reeellt inflytande och en sträng reglering så hade den finansiella krisen aldrig inträffat.

Banker och musikbolag i skottlinjen

Hemma är det morgon, men här på konsumenternas världskongress i Hongkong går det mot seneftermiddag. Vi har hunnit igenom nästan hela andra dagen, som fokuserats på två viktiga områden: Finansiella tjänster och den digitala världen. Om vi börjar med det senaste så handlar det om integritet, tillgång och aktivism. Detta är en klart växande fråga för konsumentorganisationer i hela världen och har alltså flera sidor – möjligheter och hot. Hoten är allt från begränsande copyright-regler som drivs av de stora film- och musikbolagen och som skadar konsumenters tillgång till kultur och möjligheter att ta vara på det man köpt. Det skadar inte piraterna, som naturligtvis är värt allt fördömande. Här måste mycket göras. Och vi deltar i ett av Consumers Internationals projekt om nya, konsumentvänliga och lagliga sätt att dela musik. Möjligheterna är enorma – sociala medier används nu av konsumentrörelsen världen över för allt från nätverkande till svartlistning och bojkotter. Och utvecklingen har bara börjat. Sveriges Konsumenter är igång sedan ett år. Och vi har bara börjat.

Seminarierna om finansiella tjänster inleddes av Sue Rutledge från Världsbanken som förklarade att det absolut vanligaste klagomålet från kunder till banker och finansbolag är: Jag förstår inte. Över hela världen är villkoren så krångliga att inte ens högskoleutbildade konsumenter förstår dem. Det är en skandal att detta bara kan fortsätta. Men det förklaras av att kollegor från hela världen har samma bild av finanssektorn: Totalt lomhörda för konsumentsynpunkter och där bara tvingande lagstiftning fungerar som drivkraft. Under finanskrisen var konsumenterna de som kom i sista hand och Consumers International har fokuserat mycket på att påverka G20. Och lyckats, trots motstånd. Kampanjerna fortsätter, bland annat med flera aktiviteter i oktober-november. Möjligen deltar vi, detta ska diskuteras. Bland mycket som görs runt världen kan nämnas den amerikanske kampanjsajten Defend Your Dollars.

Följ utvecklingen på CI-kongressens egen hemsida , den uppdateras inte blixtsnabbt men där finns massor av material från kongressen.