En krigsförbrytare har äntligen fångats in och ska föras till Haag för att stå till svars för omänskliga brott mot mänskligheten. Systemet med en internationell domstol har visat sig fungera och leder nog till att tyranner lite varstans har anledning att darra. Det leder min tanke till den internationella konsumentkongressen i Hongkong nyligen, som jag bloggat och twittrat en hel del om. I ett fantastiskt tal stakade konsumentlegenden Anwar Fazal ut vägen framåt. Han hade elva idéer till ”projekt” till nytta för konsumenterna. Ett av dem var en internationell domstol för brott mot konsumenterna. Sådana begås nämligen ständigt, fast inte av enskilda utan av företag runt världen. Även om det inte handlar om slakt av hela folkgrupper som i Bosnien och Rwanda, så kan de bidra till att förstöra miljoner människors liv. Vi talar om läkemedelsförfalskningar, fusk med mat som leder till förgiftningar, ockerräntor, stopp för läroböcker till fattiga barn på grund av rika länders upphovsrättslagar, massreklam till barn som grundlägger hälsofarliga kostvanor, miljöförstöring och mycket annat. När man hör konsumentkämpar från Afrika, Asien och andra delar av världen tala om vad mäktiga företag kan orsaka blir man bestört – och förbannad. Ofta kommer de nämligen undan. Eller har möjlighet att förhala rättsliga processer. Så jag tycker absolut att man skulle kunna diskutera ytterligare en internationell domstol, för att markera att världssamfundet tar konsumenternas parti när de råkar illa ut. Även om jag inser att vägen till ett förverkligande är lång – kanske till och med längre än till en domstol för brott mot folkrätten…

Se för övrigt en intervju med Anwar Fazal här.

Habbo och Stardoll är två sajter som skamlöst utnyttjar barns längtan efter uppskattning och gemenskap. Allt för att tjäna pengar. På Stardoll – en sajt för ”tjejer som älskar mode, shopping, inredning och att skaffa nya kompisar” – kommer ideligen uppmaningar till barnen att betala för att bli en Superstar, vilket ger nya möjligheter och status. Även om barnet tackar nej återkommer uppmaningarna envist. Stardoll skickar dessutom reklam-mail till barnen för att de ska köpa virtuella möbler (!). Habbo har samma grundtänk – själva inträdet är gratis men barnen lockas ständigt att betala för att få mer status, kompisar, prylar på nätet. Det är själva affärsidén.

Sånt här gör mig fruktansvärt upprörd. Att så försåtligt utnyttja barn för snöd vinning går långt bortanför anständighetens gräns och jag förstår uppriktigt talat inte hur man kan stå ut att arbeta på Habbo och Stardoll med såna affärsmetoder. Konsumentombudsmannen anser att det dessutom är olagligt, och har stämt de båda företagen. Applåder och visslingar, sätt åt dem!  Nu ska domstolen avgöra var lagens gränser går. Om det visar sig vara juridiskt tillåtet är det definitivt dags för en lagändring.

De här tilltagen visar på det sluttande plan vi befinner oss på när det gäller kommersiell påverkan mot barn. Barn är barn, utan våra erfarenheter och insikter om hur världen fungerar. De måste förskonas från sånt här skojeri, jag skulle faktiskt vilja kalla dem för övergrepp, som sker när de sitter i sina flick- och pojkrum och bara längtar efter att få vara en i gänget och ha lika många kompisar som alla de andra…

Vad är de stora problemen och utmaningarna för Europas konsumenter framöver? Den frågan diskuteras nu på konsumentrörelsen BEUC:s generalförsamling i ett sommarvarmt Warszawa. Skälet till inventeringen är planeringen av firandet av att BEUC:s 50 årsfirande – vilket sammanfaller med Sveriges Konsumenters 20-årsfirande. Alla ska bidra till en bild av vägen framåt och därför görs i denna luftkonditionerade samlingssal en visionsrunda bland de 27 närvarande medlemsorganisationerna. Och svaren? Ja, det är mycket som stämmer överens tvärsigenom unionen. Konsumentproblemen till följd av den finansiella krisen, och då talar vi inte bara om länder som Grekland, Portugal, Irland och Island utan även andra. Och här varnar BEUC:s ledning att bankerna är på offensiven igen, att vi måste slåss för konsumentskydd, oberoende information och rådgivning m m. Andra problem som är vanliga gäller fusk med livsmedel, liksom information och marknadsföring av mat och dryck. Telekommunikationer och energi nämns också av flera, inte minst i öst och syd. Vår exponering för kemikalier tas också upp av flera, med Bisphenol A och parabener som tydliga, färska exempel på hur utsatta vi är och hur lite vi vet om riskerna.

Hållbar konsumtion och produktion, att denna jättefråga handlar om vår livsstil och kommer att bli en allt större fråga för konsumentorganisationer – det tas också upp (bland annat av mig). Liksom klyftorna mellan olika grupper av konsumenter, inte minst i möjligheterna att agera på en allt mer komplex marknad som omfattar områden som vård, skola och omsorg. Många ger också en bild av att konsumentinflytandet på politiken minskar i deras länder. Så det finns MYCKET att ta tag i – både för de nationella organisationerna och för en samordnad europeisk. Som någon sa: Om det hade funnits en stark konsumentrörelse med reeellt inflytande och en sträng reglering så hade den finansiella krisen aldrig inträffat.

Vad står det egentligen på förpackningen? Det är troligen en av de allra vanligaste frågor vi konsumenter ställer oss i en livsmedelsaffär. Jag vill påstå att alla i det här landet då och då råkar ut att för att inte kunna läsa vad maten eller drycken innehåller. Själv är jag 53 år och har hyfsat god syn, men titt som tätt tvingas jag ge upp. Bokstäverna är för pyttiga,  kontrasten rena skämtet och typsnittet nästan medvetet valt för att försvåra läsningen. Dålig belysning i butiken gör det inte precis enklare.

Det är en fråga som följt mig och Sveriges Konsumenter genom många år. Som kan göra många i våra medlemsorganisationer fullständigt rasande och förtvivlade. Och egentligen är det helt otroligt. Vi VILL veta vad maten innehåller, vad den har för näringsvärden, hur den tillagas, var den kommer ifrån. Vi VILL göra medvetna val. Är av allergiker MÅSTE vi vara säkra på att slippa nötten, mjöl, mjölk… Ändå möts våra rättigheter av en förbluffande nochalans. Vi FÖRVÄGRAS denna information. Den döljs genom tafflig, pyttig text som bryter mot allt som man lär sig dag 1 på vilken typografiutbildnig som helst. Ofta staplas felen på varandra – liten text i långa rader med usel kontrast. Handel och industri tar inte sitt ansvar. De SVIKER konsumenterna genom att BLUNDA  för problemet. Ofta under förevändningen att ”det får inte plats”. Svar: Skitsnack, det får den visst. Om viljan finns. Ta bort lite bilder, minska antalet språk. Eller minska antalet tillsatser…

Sveriges Konsumenter och Konsumentföreningen Stockholm tar nu tag i problemet genom kampanjen ”Större text, tack!”. Se hemsidan och debattartikeln t ex.hoppas att många konsumenter hänger på och hjälper oss att pressa handel och industri. För det här har pågått alldeles för länge. Det är en SKAM att vi så ofta får klara problem att ta reda på bland det det mest självklara – vad maten egentligen innehåller. Och det här drabbas inte bara dem somär synsvaga, det drabbar oss alla. Och ansvaret delas av flera. Inte minst reklambyåerna och designmakarna tillhör dem som verkar tycka att konsumentinformationen på förpackningen mest är i vägen. Livsmedelsverket skulle också kunna göra mycket mer för att driva frågan. Så skäms ni också!

Det närmar sig slutet för Consumer Internationals världskongress här i Hongkong. Ett av de starkaste minnena kommer att vara gårdagens avslutningstal av Anwar Fazal. Måhända är det inget känt namn utanför konsumentrörelsen idag. Men denne 70-årige malaysier är en gigant på området, och en veteran. Han var ordförande 1974-1990 och lyfte organisationen till en stark och respekterad världsorganisation som tar upp problemen både i fattiga och rika länder (se mer på hans hemsida). Anwar Fazal är inget mindre än den globala konsumentrörelsens fader och en synnerligen karismatisk och fängslande talare. Det han sa i sitt timslånga tal (utan manus, utan bilder) pekade han på vägar att stärka konsumentrörelsen ytterligare och pekade på att det finns MASSOR kvar att göra. Han uppmanade oss 700 i publiken att följa ABC – Angry, Brave, Creative. Att inte bara prata, att få saker att händ (vilket Fazal är känd för). Och han hade elva spännande projekt åtgärder för att öka konsumentmakten. Jag ska inte räkna upp alla här, men bland annat att inrätta en internationell domstol för brott mot konsumenterna, Crime against Conumers, på samma sätt som man i Haag dömer dem som begått brott mot folkrätten. Andra förslag är att ta fram en ”State for Consumers-rapport” varje år, att utnyttja Internet på ett helt annat sätt, att skapa system så att små konsumentorganisationer i olika länder kan lära mer av de stora och mer erfarna organisationerna, att utse årets konsumentaktivist och inte minst placera sig i centrum för den gröna rörelsen. Mycket att göra således. Men han har rätt i att även om mycket har gjorts och uppnåtts så är behovet och potentialen för en global konsumentrörelse enorma. Det är så mycket som är fel, orättvist och olagligt som skulle behöva – ja, fixas helt enkelt.

Just nu pågår för övrigt den formella delen av Consumers International. Den visar att rörelsen stärkts och ökat sin verksamhet de senaste åren. Om en stund kommer resultaten av valet för av ordförande och styrelse att tillkännages.

Hemma är det morgon, men här på konsumenternas världskongress i Hongkong går det mot seneftermiddag. Vi har hunnit igenom nästan hela andra dagen, som fokuserats på två viktiga områden: Finansiella tjänster och den digitala världen. Om vi börjar med det senaste så handlar det om integritet, tillgång och aktivism. Detta är en klart växande fråga för konsumentorganisationer i hela världen och har alltså flera sidor – möjligheter och hot. Hoten är allt från begränsande copyright-regler som drivs av de stora film- och musikbolagen och som skadar konsumenters tillgång till kultur och möjligheter att ta vara på det man köpt. Det skadar inte piraterna, som naturligtvis är värt allt fördömande. Här måste mycket göras. Och vi deltar i ett av Consumers Internationals projekt om nya, konsumentvänliga och lagliga sätt att dela musik. Möjligheterna är enorma – sociala medier används nu av konsumentrörelsen världen över för allt från nätverkande till svartlistning och bojkotter. Och utvecklingen har bara börjat. Sveriges Konsumenter är igång sedan ett år. Och vi har bara börjat.

Seminarierna om finansiella tjänster inleddes av Sue Rutledge från Världsbanken som förklarade att det absolut vanligaste klagomålet från kunder till banker och finansbolag är: Jag förstår inte. Över hela världen är villkoren så krångliga att inte ens högskoleutbildade konsumenter förstår dem. Det är en skandal att detta bara kan fortsätta. Men det förklaras av att kollegor från hela världen har samma bild av finanssektorn: Totalt lomhörda för konsumentsynpunkter och där bara tvingande lagstiftning fungerar som drivkraft. Under finanskrisen var konsumenterna de som kom i sista hand och Consumers International har fokuserat mycket på att påverka G20. Och lyckats, trots motstånd. Kampanjerna fortsätter, bland annat med flera aktiviteter i oktober-november. Möjligen deltar vi, detta ska diskuteras. Bland mycket som görs runt världen kan nämnas den amerikanske kampanjsajten Defend Your Dollars.

Följ utvecklingen på CI-kongressens egen hemsida , den uppdateras inte blixtsnabbt men där finns massor av material från kongressen.

Jens Henriksson förklarar hur användbar den nya standadrden är i arbetet för en hållbar utveckling.

Idag äntrade Sveriges Konsumenter talarstolen här i Hongkong genom Jens Henriksson, vår inter-nationelle sekreterare. ISO26000 låter inte som något upphetsande, men det är det. Det är första gången vi har fått en genomgripande, komplett regelsamling för hållbar utveckling, som kan användas av företag, organisationer och andra som inte bara vill prata om miljö, mänskliga rättigheter och konsumentskydd utan faktiskt också göra nåt. Som Jens sa: Get started!! Standarden är klar, det ligger bara där och väntar på att användas. Jens har lagt ner ett stort och slitsamt jobb i flera år och varit en av dem som bidrog aktivt – genom det svensk/brasilianska sekretariatet – till att den blev av. Slutförhandlingarna men nu finns den där. Bara att komma igång!

EU-kommssionär Connie Hedegaard på CI-kongressen.

Hongkong ligger i nedersta änden av ett väldigt rike som alla talar om med 1,2 miljarder konsumenter. Efter en dag på Consumers International kongress i denna storstad inser jag att platsen är helt rätt.  Kinas privata konsumtion stiger blixtsnabbt och ”Mittens rike” är inte långt från att återigen blir en korrekt benämning. Temat för mötets första dag har varit Hållbar konsumtion – alltså miljö och etik. Om alla dessa människor kan fås att konsumera mer ansvarsfullt – snacka om förändringar!! Dessutom är det ju så att allt mer av det vi köper hemma i Sverige kommer från – Kina. Det är nyttigt att ibland få ett perspektiv utanför EU. Det händer massor utanför våra 27 länder i ”gamla världen”  och där finns en kolossal potential. Inte för att vi ska sluta agera ansvarsfullt i Sverige, utan för att se att det finns hopp och möjligheter på många håll i världen.

Dagens inledningstalare var sympatiskt nog EU:s klimatkommissionär Connie Hedegard. Jag har lyssnat på åtskilliga inledningstalande kommissionärer i mitt jobb och en hel del är kvalificerade sömnpiller. Dock icke denna danska entusiast, som höll ett riktigt, riktigt bra tal om konsumentrörelsens roll och om grön tillväxt. Om att vi för klimatets skull måste lägga om vår livsstil.

Så här, till exempel ”Hur övertyga konsumenter att handla hållbara produkterl? Alla har ett ansvar – politiker, affärslivet och konsumenterna. Ni i Consumers International har en viktig roll i att få folk att förstå att de har en roll att spela, varje gång de åker och shoppar eller sätter på värmen. Det måste visa sig vara värt att göra en insats.”

Och: ”Business as usual är inte längre ett alternativ. GRÖN är inte bara en slogan för miljöaktivister, det är en nödvändighet. Grön tillväxt, den enda sorts tillväxt vi har råd med.”

Just nu händer det mycket spännande saker här i Hongkong. Jag är här tillsammans med några kollegor – och med över 700 kollegor och konsumentkämpar från ett 70-tal av världens länder. Vi är på Consumers Internationals världskongress, som hålls vart fjärde år. Den har tjuvstartat idag med en inofficiell seminariedag innan det börjar mer officiellt ett globalt konsumentmingel nu klockan arton lokal tid. Temat är: ”Stärka morgondagens konsumenter.” Ämnen som tas upp är Rättvisa finansiella tjänster, Konsumentens rättigheter, Grön ekonomi, Företagens sociala ansvar, Säker och hälsosam mat och Konsumentens i den digitala världen. Kan det bli mer angeläget?

Det är frapperande hur mycket gemensamt vi har i så många länder vad gäller problemen. Och hur mycket det finns att lära av erfarenheter och lösningar av våra kollegor som kämpar i olika delar av världen. Det är samtidigt nyttigt att inse att det finns många andra perspektiv än dem vi har i EU. Vi är trots allt ”bara” 500 miljoner konsumenter – att jämföra med två av Asien tillväxtjättar Kina och Indian med båda mer än dubbelt så många konsumenter. Vi är inte världens mitt, det blir man mer än medveten här i det som faktiskt kallas ”Mittens rike”.

Följ världskongressen via Sveriges Konsumenters hemsida, via Consumers Internationals kongressblogg, via denna blogg och min twittersida. Några exempel på vad jag twittrat denna första dag: ”Vittnesmål från hela världen på konsumentkongressen: Bankerna gör INGET konsumentvänligt om de inte tvingas. Frivillighet funkar inte.”,”Öppnare världshandel – bra för konsumenterna? NGO:s på Hongkong-kongressen svarar ja – men problem med slavarbete o dumpning måste lösas”.